V
veronican
Sv: Rehab?
Hon brukar inte bli det, men är ganska stirrig och rastlös nu, vilket jag kan förstå. Detta är hästen som kan gå ute från morgon till kväll, men ändå helst inte vill komma in, hon älskar helt enkelt hagen. Rymde för mig efter bara några dagars boxvila och galopperade ner till bästisen och ställde sig utanför hans hage, som för att tala om att DÄR vill jag gå... Hon HATAR att stå på box. Hon var bra mkt mer halt innan op, det enorma trycket av all "skit" därinne gjorde henne så halt att hon knappt ville röra sig övht, hade hemskt ont. Så jag förstår henne, hon Känner sig frisk nu! Brukar alltid, alltid vara så lugn, snäll och klok när hon varit skadad förr, som om hon förstått att hon måste ta det lugnt, men nu är hon så frustrerad! Hon känner sig väl stor, stark och frisk
Alltså, hon brukar inte bli stirrig av kraftfoder, men om rehaben kan göra henne lugnare tackar jag och tar emot Hon får bara 4 dl havre nu, men ska bli intressant å se om rehaben kan göra henne lugnare trots att hon inte brukar bli knasig av havre..
Nu har jag dock, efter samtal med HBG, börjat låta henne gå ut ca 4 timmar om dagen i en liten, liten sjukhage, inte större än boxen, med gräs. Det har gjort henne lite lugnare och gladare. Å gett bättre aptit! Det svåra är bara att få henne att inte rulla sig...
Hur som helst, ska bli intressant och se om Rehaben kan hjälpa henne få tillbaka lite normala former igen! Hon är helt insjunken vid skapet, höftbenen sticker ut och pälsen matt och sträv Aldrig sett henne så mager förr på de 10 år jag känt hästen... Å sjukt snabbt gick det ju att tappa så mkt! galet.
Men jag tror de tar sig i hullet och läker bäst när de är glada och lyckliga och trots sin frustration är hon vid beundransvärt gott mod! Det är en fröjd att se, det är en riktigt tapper Kämpe! Stod och mös i solen med nöjda ögon i sjukhagen igår, ständigt öronen framåt på promenaderna och skrittar på så snabbt att jag knappt hinner med, står blixtstilla snällt när jag tvättar stora såret och har massa liv och gnista i ögonen.
Veronican - om hon inte brukar bli 'tossig' av boxvila och/eller mkt mat så skulle jag inte vara orolig att ge hyfsat stora givor kraftfoder (rehab då)
Hon brukar inte bli det, men är ganska stirrig och rastlös nu, vilket jag kan förstå. Detta är hästen som kan gå ute från morgon till kväll, men ändå helst inte vill komma in, hon älskar helt enkelt hagen. Rymde för mig efter bara några dagars boxvila och galopperade ner till bästisen och ställde sig utanför hans hage, som för att tala om att DÄR vill jag gå... Hon HATAR att stå på box. Hon var bra mkt mer halt innan op, det enorma trycket av all "skit" därinne gjorde henne så halt att hon knappt ville röra sig övht, hade hemskt ont. Så jag förstår henne, hon Känner sig frisk nu! Brukar alltid, alltid vara så lugn, snäll och klok när hon varit skadad förr, som om hon förstått att hon måste ta det lugnt, men nu är hon så frustrerad! Hon känner sig väl stor, stark och frisk
Alltså, hon brukar inte bli stirrig av kraftfoder, men om rehaben kan göra henne lugnare tackar jag och tar emot Hon får bara 4 dl havre nu, men ska bli intressant å se om rehaben kan göra henne lugnare trots att hon inte brukar bli knasig av havre..
Nu har jag dock, efter samtal med HBG, börjat låta henne gå ut ca 4 timmar om dagen i en liten, liten sjukhage, inte större än boxen, med gräs. Det har gjort henne lite lugnare och gladare. Å gett bättre aptit! Det svåra är bara att få henne att inte rulla sig...
Hur som helst, ska bli intressant och se om Rehaben kan hjälpa henne få tillbaka lite normala former igen! Hon är helt insjunken vid skapet, höftbenen sticker ut och pälsen matt och sträv Aldrig sett henne så mager förr på de 10 år jag känt hästen... Å sjukt snabbt gick det ju att tappa så mkt! galet.
Men jag tror de tar sig i hullet och läker bäst när de är glada och lyckliga och trots sin frustration är hon vid beundransvärt gott mod! Det är en fröjd att se, det är en riktigt tapper Kämpe! Stod och mös i solen med nöjda ögon i sjukhagen igår, ständigt öronen framåt på promenaderna och skrittar på så snabbt att jag knappt hinner med, står blixtstilla snällt när jag tvättar stora såret och har massa liv och gnista i ögonen.