Reaktion vid björnmöte

[avslutat medlemskap]

Sv: Reaktion vid björnmöte

"På hösten stod jag på stege och plockade äpplen och matade älgen med eftersom hon inte nådde dom."

Nog för att jag också tycker om djur, men jag har aldrig matat en vild älg med äpplen - blir ganska imponerad här från storstan!

Det värsta av allt var att sopåkaren höll på att köra ner för slänten när han såg spektaklet, så det finns vittne till galenskapen iallafall.

 

[Snowball]

Sv: Reaktion vid björnmöte

ojdå! jag skulle galoppera därifrån direkt om jag mötte ngn när jag red, haha
men är dom inte typ aggressiva när dom har kultingar oså...?

Jo när suggorna låg i trädgården med sina kultingar vågade jag inte gå ut. Utan jag slog på stupröret utanför dörren så de vaknade till liv och försvann ut i skogen. Suggor kan vara riktigt farliga om de anser att kultingarna är hotade men oftast väljer de nog att fly. Och jag tror vildsvin drar sig för att ge sig på en frisk vuxen häst på dryga 500 kilo.

Däremot så har det stått i tidningar att bönder förlorat både lamm och kalvar till vildsvin. Vildsvin är en allätare och kalvar/lammar/fölar djur ute kan blodlukten tydligen dra till sig svinen. Och om mamman då inte kan försvara sin nyfödda ja då kan det gå illa.

 

[MangoTango]

Sv: Reaktion vid björnmöte

För många år sedan mötte en av mina tidigare hästar en elefant (det var en cirkus i stan) då min medryttare red. Hon sa att hans hjärta hade slagit så hårt att hon hörde ljudet och att han bara hade stirrat som att han inte kunde tro sina ögon.

Haha, jösses! Men hade jag varit häst hade jag nog också blivit rätt skraj av att träffa en elefant mitt ute på ridvägen.

 

[Sockertoppen]

Sv: Reaktion vid björnmöte

Har ridit på vad jag misstänker är björn vid 2 tillfällen på olika hästar, men dom har inte reagerat så där utan så här:

Red längs en skogsbiläg som tar vid där byvägen tar slut, och efter någon km så gick hon och bara stirrade till höger o vänster svårt att förklara men blev ju värsta krabbgången och gick inte att få henne att skärpa sig efter ytterligare någon km (långa ledningar hos matte) så vände jag pga att det inte var nått nöje å sitta på en sådan häst, direkt jag kom in bland husen i byn blev hon som vanligt igen.

Andra gången (samma väg) ung samma beteende vänder om nästan direkt då jag har de andra misstänkta mötet nått år tidigare i färskt minne. Döm om min förvåning då när jag möter en av jägarna som sett mig rida inåt som kommer i bil o meddelar att han inte tycker jag ska rida där då dom skadeskjutit en björn på fm

jamen halå hur svårt är det att sätta upp en skylt så min misstanke är ju att det var björn båda ggrna men skulle ändå vilja rida på så jag ser så jag VET med älg så stannar dom o blåser inget mer är livrädd att man ska möta o falla av å bli björnmat eller nått. Ston med föl åker in på nätterna annars går dom ute. vi har björnarna runt knutarna som någon annan här berättade och det är inte kul ska jag säga.*mutter* men vildsvin slipper vi tack o lov *s*

Fram för mer björnjakt så vi slipper trängas med för många björnar i skogen, för björnar har stora revir vilket säger att dom har fått bli förmånga (å nu blir jag säker halshuggen av björnvännerna) Björnar är fina i lagom dos.

Jag undrar lite över beteende hos min häst.
Idag stötte vi på en björn i skogen, när vi red..Inte såå kul..Jag blev skiträdd och höll på skita i brallan..Hästen blev förstenad, visserligen började han blåsa och varna och ställde sej och lössket..men han stack inte.
Det är det jag tycker är lite underligt. Trodde också att björnarna låg och sov ännu

Jag ville bort från platsen så fort som möjligt. Björnen var på väg bort från grusvägen på väg upp i en slänt, och på väg bort från oss. Men den naturliga reaktionen från mej, blev att fly...hästen däremot gick inte att rubba ur fläcken. Inte förrän björnen var helt utom synhåll, gick han med på att förflytta sej framåt..studsigt och på helspänn, men inte så att han inte lyssnade och drog, utan lyssnade snällt och lydigt på sin helt nervklena darrande skiträdda matte, om att vi skulle ta oss från platsen i kontrollerad trav..då vi befann oss i nedförsbacke, och jag helst inte ville ha en häst som snubblar och går omkull mitt i allt kaos.

Är det vanligt, att hästar reagerar så här? Alltså, att de ställer sej och står still och bara varnar? Jag hade föreställt mej, att hästen skulle sticka i full sken, men ack så man bedrog sej.