Rädda hästägare?

[_ox_]

Varför är det så många ryttare som är så rädda för att rida sina hästar?

I "mitt" stall har vi genom åren haft olika inackorderingar och jag har sett samma tendens hos många.

En del kan inte trava el galoppera när man kommer till lite öppna ytor, nån kan bara skritta på hemvägen osv.

Har hört kommentarer som att "min häst är så pigg idag så jag vill inte trava". Om man tillslut lyckas få till en trav iaf så ska dom rida i häcken på en så man får agera bromskloss.

Har en i stallet som longerar sin häst 3-4ggr/v pga att "hästen är så pigg".

Jag kan inte förstå varför man har en häst som man är så rädd för? Är det då inte bättre att köpa någon annan?

Själv kan jag inte förstå tjusningen med att rida om man ska sitta på helspänn jämt.

/_ox_, som kan rida hursomhelst varsomhelst.

 

[astronaut]

Sv: Rädda hästägare?

låter som om vissa köpt häst innan dom var redo. Eller iaf köpt fel sort häst.

 

[LillaMy84]

Sv: Rädda hästägare?

jag var inte rädd för min när jag köpte honom... han va en häst jag tom vågade hoppa med (och tro mig det är det inte många hästar jag vågar göra det på )
Men så gick han ju och skadade sig ganska så allvarligt och har under igångsättningen skickat av mig x antal gånger... förrän det har jag heller aldrig fått ont när jag flugit... men nu tamejfan har jag ett blåmärke efter en lårkaka som sitter kvar sen februari förra året
så ja jag är rädd... men mest när jag är ute med andra, för då e d lite extra bus i honom... show-off pajas som han är
visst jag skulle ju kunna sälja oxå men det är ju min bebis!! och han är ju inte sån egentligen... vi är på god väg att bygga upp förtroendet igen och numer vågar jag utan problem åtminstone trava ute med andra ... galoppen väntar jag med tills vi har ett språk som inte kan misstolkas och låta bli att höras ibland...

 

[Dorinda]

Sv: Rädda hästägare?

Jag är inte rädd.
Men ja får inte ut något av att galoppera på olämpliga ytor med folk som inte kan stanna sina egna hästar. Då tar jag det hälldre lungt när jag har sällskap.
Min häst är oftast lätt att stanna, men om hästen framför drar i väg och bockar så ära han inte lika lätt att stanna.

 

[Notorius]

Sv: Rädda hästägare?

Jag är inte rädd, dock vill jag inte galoppera på ett stort fält vi har i närheten pga;
1 Min häst har fått sig för många galopper där och sticker nu istället
2 Vi får inte rida där.
Annars kan jag rida vartsomhelst hursomhelst.
Är så j*vla irriterad på en kompis som alltid ska vara först, rida i skenfart eller snigelfart, hon har ponny, jag har stor häst, och det är svårt för min häst att galoppera bakom den lilla ponnyn. När jag väl fått galopp, vad gör puckot? Jo, hon tvärbromsar så min häst rusar in i röven på hennes ponny Utan att säga till också, henne rider inte jag med längre

 

[Mitrolle]

Sv: Rädda hästägare?

Kan också rida hur som helst varsomhelst. Är dessutom 99% säker att jag kan hålla min häst om hästen bredvid/framför sticker (har hänt).
Det är en fråga om hästens psyke, utbildning, disciplin och ryttarens ledarskap. Samt ryttarens inställning. Förväntar man sig racerfart och bockningar är jag säker på att man får det.

 

[Gunther]

Sv: Rädda hästägare?

Jag har stött på många hästägare som är rädda i olika situationer med sina hästar. Det verkar vara jättevanligt.
Jag tycker inte det är så konstigt om hästägaren är orutinerad, lite ovan och kanske inte har ridit ut själv eller ex hoppat naturhinder förut.

Sen finns det dom som är rädda för att dom helt enkelt har fel häst eller har blivit avslängda för många gånger.
Rådet till dom är; byt häst och skaffa något mer lämpligt.

Vad jag däremot tycker är konstigt är vana hästägare, som kan rida och som dessutom gör det bra, att dom är rädda.
Det finns inte ens någon uppenbar fara, ex att hästen är ohanterlig eller liknande. Med andra ord, rädslan är helt obefogad på ett medvetet plan.

Som svar på din fråga; jag tror att man generellt är rädd för att man upplever att man inte har kontroll på situationen.
Antingen är det så, alltså att man faktiskt inte har koll och inser det eller också är man lite "nojig".
Skulle man inte rida skulle "nojan" ta sig andra uttryck.

 

[kicki71]

Sv: Rädda hästägare?

Sitter här hemma med brutent revben en andra gång, men om jag är rädd...icket.
Dom gånger jag har flygit av, får jag ta på mig själv. Vet man med sig att man har den sortens häst så kan man inte "sitta å slappa", vilket jag gjorde.
Rider annars min häst, var som helst närsom helst, men vissa dagar så måste jag bara undvika att galoppera. För då känns hon så DÄR......å åker jag av så är hästen i regel lös och DET vill jag undvika.
Jag skulle aldrig byta min häst i dagsläget, för det finns alldeles för mycket bra i henne, men det är klart, skulle jag känna att det var jobbigt att fara å rida(brytet revben räknas inte va´?) då skulle jag nog bytt häst, för det är ändå såpass mycket tid och pengar, så det ska vara kul.

 

[skjootan]

Sv: Rädda hästägare?

Jag som RÄDDRYTTARE måst egenast utala mig lite om er här just på denna tråd om just era åsikter.
För det första märkd de att ni inte har mycket humm om hur d är att vara rädd,anledningen till rädsla kan vara många och ni säger bara sälj hästen byt häst,så enklet är det inte beroende på vad man har för rädsla el häst!

Blir lite sinnig på folk som er som inte har förståelsen för oss som kanske inte vill galoppera på öppna fält osv,stötta oss i stället för att klanka ner på oss.

Det finns så många situationer som man känner att detta fixar inte jag nu måste jag då tvinga mig själv? för att göra vem nöjd?

Istället för att ni vräker ur er att man ska sälja hästen byta häst osv varför inte erbjuda hjälp? om ni är så orädda så kan ni hjälpa en rädd ryttare i stället visst det kräva tålamod men de ger resultat.

Jar har haft min häst i tre år jag köpte honom då jag var som mest rädd! för att rida! men tack vare folk som varit så snälla och som inte varit rädd för nått som hjälpt mig lyssnat så har jag under de tre åren verkligen utvecklas,jag har ridit inne i staden jag har kört inne i staden varut ute på lång turer kunnat tagit mig fram över allt, så snälla ni istället för att "gnälla" fråga personen i fråga,många många vågar inte erkänna just pg av folk som ni. När man inte får vara rädd så händer de olyckor TYVÄR.

 

[skjootan]

Sv: Rädda hästägare?

Varför pratar du inte med henne för om varför hon gör så? de är ju bara dumt att göra så menar jag.

Pratar man med varandra kan så mycket lösas men folk ska tissla å tassla,mycket pg av rädsla att bli utan för

 

[Polly_Mulle]

Sv: Rädda hästägare?

Jag rider min häst i alla gångarter överallt där jag anser det lämpligt. Undviker dock fullt ös för om hästen trampar fel eller blir skrämd så kan det gå rätt mycket åt helvete. Dessutom har inte min häst förstått det roliga med att fräsa fram i 190, det är bara jobbigt säger han o sänker farten själv...
Min mamma är rädd. Hon har åkt av ett par ggr o lyckats skada sig varje gång. En bruten arm(utan att ens åka av!!) o ett brutet ben... Inget på egen häst men på andra. Gamlehästen var det bättre med den travade hon med ute och kunde galoppa kortare stäckor i kort tempo bra dagar. På nya hästar är hon osäker ute, i paddocken är hon mycket bättre. Å i hennes fall spelar det mindre roll. Hon rider min o brorsans hästar för att det är kul, inget annat.

 

[Thelmis]

Sv: Rädda hästägare?

Nu kan jag bara tala för mig själv, jag är kanske en sån som "verkar rädd för sin häst", fast jag anser inte att jag är det.

Jag har en väldigt pigg dam som ibland försöker smita undan arbete genom diverse bockningar och stepp. Men när jag då säger till mina ridvänner att jag inte vill galoppera, trava eller vad det nu är så handlar det inte om rädsla utan om att jag vill ha kontroll och JAG vill bestämma hur ridturen ska vara, det ska inte min häst få bestämma. Ibland handlar det om att jag anser att underlaget inte är ok, halt ojämt osv och ibland är det att min häst vill bralla, det vill inte jag.

Även om jag rider ut i skogen så ska min häst lyssna.


Nu ska jag ta ett praktexempel på vad jag inte uppskattar hos ridkamrater (ingen här e så korkad, jag vet...) :
Vi rider i skogen 5 personer, två valacker börjar bråka, det slutar med att mitt sto får en spark av en av valackerna. Jag hoppar av kollar hästen och bestämmer mig för att leda henne hem.
Då kommer ljushuvudet i gruppen med kommentaren: men vi kan väl rejsa i förväg...

Kanske kom ifrån ämnet lite.. sorry..

 

[Westernryttaren]

Sv: Rädda hästägare?

Jag är inte rädd, längre!
Har varit lite nervös när vi har ridit ut, men ju mer man rider ut
ju bättre förstår man hästen o kan hanskas med situationen.
Det värsta som kan hända är att den andra hästen jag rider ut med
sticker o då kan jag aldrig hålla min häst, har jag sagt.
Så hände det, den andra personen tappade sin häst när hon skulle
sitta upp ute o hästen stack.
Jag vände min häst o hoppade av, för att sitta på ville jag inte om hon skulle sticka.
Men jag klarade av henne från marken o hoppade upp igen o red tillbaka samma väg som vi kom, red inte efter den andra hästen för
det verkade lite korkat.
Den hade endå stannat o stod o väntade på sin ryttare på andra sidan åkern.
Jag var stolt över min häst.

 

[fejko]

Sv: Rädda hästägare?

Att man inte vill rida ut med en person som inte har koll på sin häst tycker jag inte är ett tecken på att man är feg utan på att man är förståndig. Jag vill att min häst ska vara lydig, hur ska han/hon kunna vara lydig på tävlingsbanan om den inte är det annars?

Däremot tycker jag det är trist med de hästägare som av feghet eller någon annan anledning aldrig rider hästen ordentligt. En frisk häst behöver gå ordentligt för att må bra.

 

[Veronika]

Sv: Rädda hästägare?

Jag har 2 bekanta som stämmer in på denna beskrivning.
Person A har ett fbl sto på 6 år som behöver mkt motion för att må bra. Är jättesnäll och lyssnar på sin ryttare även om hon är pigg. Har hon inte ridit hästen på nån dag är hästen pigg, då tömkör hon en kvart i padocken o tror att det räcker som motion. Följden blir att hästen är pigg även nästa dag och då tömkörs hon igen.. Jag och en annan kompis bjöd hem henne till oss för att rida lite i skogen o för att hästen skulle få springa av sig lite när hon då hade oss som sällskap så hon skulle känna sig trygg OM nåt hände.. Men nähe, inte då.. "det blåser så jag vågar inte för hästen är såå laddad" det blåste inte jättemycket o i skogen blåste de inget alls.. Jag rider mina hästar när det blåser mycket mer än så och låter dom springa av sig (finns en jättefin galoppsträcka i skogen). Nu har hon dock sålt hästen och köpt en som inte kräver lika mycket motion..

Person B har även hon ett fbl-sto på 12 år och vi red ut en gång ett helt gäng och skrittade enbart för "hästen är så vild" ja, det tror fasen det när hon endast rids på ridbana 1-2 ggr/vecka o uteritt 1 gång/månad. Travade dock 100 meter på hemvägen..
Måste tillägga att hästarna ej är tittiga eller lättskrämda. Hade dom vatt det och studsat för minsta lilla eller helt oprovocerat eller varit ovana unghästar hade jag kunnat förstå ägarnas resonemang..
Mina egna kan vara väldigt tittiga o uppspelta när jag är ute men då får dom springa av sig en stund så lugnar dom ner sig, inte bra om dom samlar på sig för mycket energi..
Jag hjälper mer än gärna till för att underlätta för dessa ryttare såsom sällskap och lugnt tempo, säger inte att det måste rejsas på stubbåker eller liknande men hästarna måste ju få springa av sig ibland. Har även erbjudit mig att rida dessa hästar för att dom ska få springa av sig men nä, det vågade dom inte för att "hon är så svår" jamen låt mig avgöra det själv och ta konsekvenserna av det..
Men nu har jag gett upp trots att jag lider med hästarna och ägarna.
Måste vara jättejobbigt att vara rädd för att rida sin egen häst det förstår jag men varför inte ta emot hjälp när det erbjuds?

 

[_ox_]

Sv: Rädda hästägare?

*lånar knapp*

Hur kan man som ryttare känna glädjen att rida om man hela tiden är rädd?
Tycka om hästar kan man göra ändå, fast man kanske ska sköta om istället för att rida.

Om jag tex var rädd för att köra bil så skulle jag inte göra det, skulle överlåta det till ngn annan.

 

[vargen]

Sv: Rädda hästägare?

Jag måste hålla med Gunther. Det finns många orsaker till att människor är rädda för olika saker och ofta finns människor i en somgivning som inte alls kan förstå varför.
Jag är inte rädd och har inga fobier vilket gör att jag inte kan relatera till vänner och bekanta som är rädda för spindlar, ormar, vatten, höjder, trånga utrymmen, mörker etc. Men jag ser ingen anledning at ringakta dem eller deras rädslor för det - ofta vet de ju själva inte exakt varför de är rädda.

När det gäller häst-/ridrelaterade rädslor tror jag att det i många fall är likadant. Man ställs inför en situation som man känner obehag inför och rädsla uppstår. Naturligt är ju då att vilja undvika den och liknande situationer, inte sant?

Hacka inte på de som är rädda, så länge de tar väl hand om sina hästar och gör så gott de kan.

//Celia

 

[IngelaH]

Sv: Rädda hästägare?

Varför är det så många ryttare som är så rädda för att rida sina hästar?/_ox_, som kan rida hursomhelst varsomhelst.

Efter min stallolycka, där jag blev nockad under hakan av en häst och fick en krossad halskota, samt allvarlig ryggmärgsskada så fick jag hästförbud. Trots detta var jag i ridskoelstallet MINST fyra timmar om dagen och släpade runt med min rollator, hade stödkrage, sadlade och tränsade hästar som andra var rädda för och satte på nattbandage på hästar som kunde spralla med benen. Jag hade hållit på med hästar i trettio år och kunde helt enkelt inte se mig i ett liv utan hästar. Neurokirurgen höll på att få frispel när jag berättade vad jag höll på med och satte upp mig på en operationskö. ÄNTLIGEN tänkte jag... eftersom det var det jag hade hoppats på.

Efter operationen, där man bytte ut den krossade halskotan mot en plugg från höften och stabilisering med platinatråd och vad det nu var... i en operation där 1 av 200 dör och 1 av 150 blir förlamade från nacken och ner... Efter den operationen kämpade jag som ett djur och efter tre månader träffade jag neurokirurgen och visade mina framsteg. Han såg nöjd ut och jag berättade att jag skulle köpa häst. Han såg ut som fallen från skyarna, men gav upp och sa suckande. Okey, men ge sjutton i att hoppa och ramla av.

Så i november 2001 stod min Fatima i ett stall utanför Örebro. Jag köpte henne att i första hand ha som pudel... borsta på, mocka åt och vara ute och gå med, kanske ta ett föl... De andra i stallet lyckades tvinga upp mig på hästryggen och hänga med ut och skritta under vintern och en av stalltjejerna red lite mer fort då och då... och tyckte att det var jättekul. Sedan i mars-april red jag igång Tima på allvar. Hon visade sig vara en duktig dressyrdam och jag gillar dressyr. Sedan i juli råkade en fölunge ramla ut. Och Tima fick mammaledigt i nästan ett år.

Våren 2003 sålde jag fölungen och drog igång Tima på allvar. Hon visade sig vara ganska känslig och het. De andra i stallet höll helst fri fart och jag RAMLADE av en gång på hemvägen och de ville gärna hoppa. Därför var det ganska självklart att jag var ängslig och hellre red ut med någon som tog det lugnare.

Jag har haft mina duster med Fatima under åren som följt och jag kan väl säga att jag alltid kommer vara en "rädd ryttare" innerst inne. Men det var inte meningen över huvud taget att jag skulle rida. Så jag måste säga att jag är rätt nöjd ändå, med att vara en "rädd ryttare".

Har du tänkt på...

En ryttare TILL häst kallas ekipage
En ryttare UTAN häst är bara människa
Men en häst är ALLTID en häst.

(och ingen maskin, som är förprogrammerad att vara en gammal karusellhäst), IH's kommentar

 

[kopparberg]

Sv: Rädda hästägare?

Nu kan jag ju inte tala för alla "ridrädda" hästägare som finns, utan bara för de jag träffat genom åren.

Problemet är att de har anledning att vara rädda! För deras hästar har av olika anledningar varit "tickande bomber" som kan explodera när som helst, och för vilken skitsak som helst!
Och det jäkliga är att de har inte alls ägts av nybörjare!
De har helt enkelt för mkt överskottsenergi! Och har i och med det börjat med saker som om min häst gjorde så, jag skulle anse som rena fasoner!

Överskottsenergin har kommit av en massa saker. Bla alldeles för mkt kraftfoder i förhållande till arbetet, hästen får inte gå i hage, hästen rids endast i ridhus osv.

Men varför dessa människor vill ha sådana hästar, det är för mig en gåta?!
Jag skulle som du skrev, inte vilja sitta på helspänn hela tiden! Då blir ju ridningen en pina!
För att de vill ha dem sådana, det är ju uppenbart, annars skulle de ju försöka med en eller flera förändringar för att få bort explosiviteten.

Min häst är just nu extremt pigg. Han går tillfälligt själv i hagen, för underlaget är så knaggligt och han leker så våldsamt med sin hagkompis. Så i hagen gör han inte många knop!
Dessutom rids han bara i "joggning".
Anledningen till det är att han var halt efter en vrickning för några veckor sedan, och nu ska sättas igång.
Jag märker ju att han letar anledningar till att få "sprätta" när jag rider pga att han är så laddad.
Så att alltför lite motion och stimulans gör en laddad häst, det märker man ju lätt!

 

[_ox_]

Sv: Rädda hästägare?

Ett ex. I mitt stall har vi en tjej som knappt vågar något annat än att skritta vid uteritter. Hon har ridit min häst några ggr och då är hon inte alls rädd, skrattar bara och tycker det är kul när han busar.

Skulle denna tjej inte må bättre av en annan häst?