Rädd för hästar,hjälp!

[fettso]

Jag erkänner jag är rädd för hästar!
Jag har svårt för att våga bortsa på bakbenen,och kratsa bakhovarna.
Har aldrig blivit sparkad,så det är inte därför.
Det har funnits hästar i mitt liv som jag varit helt trygg med,men det har tagit åratal.
Hade en Islandshäst tidigare som var "One of a kind",henne kunde jag som höggravid sitta ned på huk och ha hoven i knäet när jag kratsade.
Hon var heller ALDRIG rädd för ngt.

Kaela har ju varit med om så mkt nu på kort tid,förstår att hon kan vara nervös och orolig.
Men jag har svårt för att kratsa hennes bakhovar,och att borsta på bakbenen.
Vad ska jag göra??Får ångest av att tänka på det vill ju kunna hantera min häst.

 

[fettso]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Ser att många läst mitt inlägg men ingen som svarar

 

[banazir]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Läs din nyinköpta bok och kolla på DVD:n! Följer du dem får du massor av bra stöd och tips.

Ni har en period framför er när ni måste lära känna varandra. Hon är stökig för att hon inte känner dig och vill gärna testa gränserna. Hon känner att du är osäker/rädd. Det tar tid. Du måste bita ihop slå av dig rädslan och inte låta henne ta kommandot. Det är du som bestämmer. Var bestämd och konsekvent men aldrig hotful. Du måste ha massor av tålamod.
Själv skriver jag i en bok, alla de små framsteg som vi har gjort. Den är bra att gå tillbaka till när allt känns tungt. För ett år sedan fick jag knappt kratsa hovarna utan ett hotfullt bakben som viftade, eller ett par tänder i rumpan. Nu ett år senare lyfter hon fötterna när som helst utan protester. Nafsandet är helt borta. Det kan låta larvigt, men det går framåt men det tar massor av tid och tålamod... Samtidigt är det så mycket mer spännande att ha en häst med egen vilja och ett jädrans temprament.

 

[flashlight]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Varför i all världen har du häst

Det finns massor av andra saker att göra på fritiden, det finns smådjur som du inte behöver vara rädd för, förstår inte varför du utsätter dej själv

 

[Luxi]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Varför i all världen har du häst

Det finns massor av andra saker att göra på fritiden, det finns smådjur som du inte behöver vara rädd för, förstår inte varför du utsätter dej själv

Det där kanske inte var så smart skrivet?

TS kanske tycker om hästar innerst inne, det hela handlar ju om att bygga upp förtroende mellan TS och sin häst, för litar inte hon inte på hästen hur skall då hästen känna trygghet och lita på henne? Därför blir det säkert oroligt mellan dem.


Till TS: Jag kan rekommendera boken (om det nu inte var den du hade redan, ridning och rädsla heter den, läs den, där finner du många tips på hur du skall gå tillväga.
Sedan håller jag med om det banazir skrev innan.

Hoppas det kommer gå bra!

 

[fettso]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Ska nog införskaffa den boken!
Tack till dig och Banazir för era svar!

Till Flashlight,

 

[ullis25]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Det går och komma över rädslan. Jag har själv varit rädd för min häst (det verkar som det händer något efter man varit gravid,mitt började oxå så), men jag började i små steg. Borstade och gjorde först det jag kände att jag vågade, sen utökade jag svårighets graden sakta. Nästa dag så kanske jag vågade borsta benen osv. Men det viktiga är att inte känna pressen att jag måste göra si och så. Kän dig för vad du vill/kan/vågar just idag. Sen kommer du märka att du rätt som det är borstar benen och kratsar hovar,men låt det ta tid och försök släppa på ångesten (vet precis hur det känns, dåligt samvete för hästen, att man är dålig ägare...) Gör olika ledarskaps övningar, så du lär känna hästen och börja inte rida förren du känner dig redo.

 

[Luxi]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Ska nog införskaffa den boken!
Tack till dig och Banazir för era svar!

Till Flashlight,

Ja gör det, den boken har hjälpt mig också.

 

[Luxi]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Det går och komma över rädslan. Jag har själv varit rädd för min häst (det verkar som det händer något efter man varit gravid,mitt började oxå så), men jag började i små steg. Borstade och gjorde först det jag kände att jag vågade, sen utökade jag svårighets graden sakta. Nästa dag så kanske jag vågade borsta benen osv. Men det viktiga är att inte känna pressen att jag måste göra si och så. Kän dig för vad du vill/kan/vågar just idag. Sen kommer du märka att du rätt som det är borstar benen och kratsar hovar,men låt det ta tid och försök släppa på ångesten (vet precis hur det känns, dåligt samvete för hästen, att man är dålig ägare...) Gör olika ledarskaps övningar, så du lär känna hästen och börja inte rida förren du känner dig redo.

Bra skrivet

 

[flashlight]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Det var inte jag som var rädd utan fettso, antar att det var henne du svarade.


Jag tycekr fortfarande att det är dumt att tvinga sej själv om man är rädd, bättre att ha en hobby man inte är rädd för och kan ha roligt av.

Fast visst kanske det går att "jobba bort" men förutsättningarna ihop med hästar är inte så bra om man är rädd i grunden. Defintivt ska man inte ha egen häst då, anser jag, det är upplagt för problem.

Visst blir man försiktigare när man fått barn, andra är beorende av en, men rädd Då tycker jag man ska fundera allvarligt över att syssla med hundar eller nåt annat.

 

[flashlight]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Ska nog införskaffa den boken!
Tack till dig och Banazir för era svar!

Till Flashlight,

Ledsen men ajg menar det faktiskt. Det är inte bra för varken dej eller hästen om du är så rädd som du beskriver. Sälj den, börja om på ridskola eller som medryttare på trygg häst om du nu måste hålla på med djur du är rädd för

 

[lilla hoven]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Jag blev själv mycket fösiktigare efter att jag fått barn. Innan graviditeten var jag totalt orädd, spelade ingen roll om det var stora, vilda och svårhanterade hästar. Efter min graviditet var det som att något förändrades, kanske helt enkelt har med "mammarollen" att göra... man vill inte utsätta sig för "fara", man vill helt enkelt finnas där för sina barn.

Ingen hjälp för dig kanske, ville bara dela med mig av mina upplevelser

// lilla hoven, som slutat hoppa höga hinder och galoppera med vilda hästar...

 

[Hansi]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Ta hjälp av någon psykolog som arbetar med kognitiv beteendeterapi

Jag googlade lite snabbt, här är en länk till en aftonbladetartikel
http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/utskrift/0,3258,507900,00.html

Här är en länk till google med sökning på kognitiv betendeterapi
http://www.google.se/search?hl=sv&q=kognitiv+beteendeterapi&meta=


Hästar är otroligt känsliga och kan verkligen "känna lukten av rädsla". Blir ju lätt en negativ spiral när en hästrädd människa skall hantera en stökig häst. Du måste hitta en väg att vända den spiralen.

Kanske måste du göra det genom att hantera "lättare" hästar först.

Jag vet inte vad du har för bakgrund och kunskaper, men det är lättare att hantera hästar om man läst på ordentligt om deras beteende, och utnyttjar dessa kunskaper på ett bra sätt, prova "NH tekniker", osv.

Ofta räcker det med att man flyttar lite på hästens ben med tryck/eftergift för att återfå både kontrollen över hästen och bättre självförtroende.

 

[lilla hoven]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Förmodar att ditt inlägg var riktat till trådskaparen?!

Jag skrev att jag livit försiktigare... Inte rädd.

 

[banazir]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Ska nog införskaffa den boken!
Tack till dig och Banazir för era svar!

Till Flashlight,

Den boken har samma författare som den andra du nyss har köpt. Jag kan själv inte rekommendera den efter som jag inte har den, men har du ingen på hemmaplan som kan stötta så hjälper böcker och filmer mycket om man verkligen tar dem till sig. Författaren håller även kurser...
Inte ska du sälja hästen och ge upp så lätt, det går att komma över rädslan. Men det ÄR viktigt att du verkligen kommer över den. Jag har varit i samma situation som dig vet precis vad du går igenom, kände mig som världen uslaste hästägare och undrade vad jag hade gett mig in på. Men jag har en fullständigt orädd sambo som jag kunde luta mig på. Han har inte förstånd att vara rädd När jag hade mina "dåliga" dagar då tog han över. Nu har jag inga dåliga dagar längre och min pålle sköter sig bra, hon får sina ryck men jag kan bemästra dem och det är skillnaden.
Härom dagen så fick hon för sig att inte gå in i stallet, ja andra hästar vill inte gå från stallet hon är precis tvärtom... Förut hade jag tyckt att det var läskigt eftersom hon, om jag propsar går upp på bakbenen, nu tycker jag bara att hon är jobbig, vad hände jo, hon fick jobba hårt i roundpennen med join-up övningar i en kvart sen hade jag en filbunke som traskade på så glatt in i stallet. Hämden är ljuv, nä skämt åsido, det gäller att skaffa sig det rätta verktygen och vara mycket uppmärksam på din häst. Hon försöker tala om saker för dig, anpassa dig men låt henne aldrig tro att hon vann! Jag läste i en annan tråd att hon sparkar sönder inredningen, igen, anpassa dig, fixa hage så att hon kan gå in om hon vill. Hon försöker verkligen tala om för dig att "det här accepterar jag inte", va glad att hon försöker kommunicera. När hon är lycklig blir du lycklig och allt är frid och fröjd. Jag hoppas bara att du inte har köpt islandshäst för att de är så gulliga och snälla, de flesta är bra men det är mycket häst och vilja i små förpackningar och har man otur får man jobba dubbelt så hårt som andra, tyvärr förstår inte alla det här, de har ju inte samma problem som vi som har lyckats pricka in en riktig bitch... Ser med spänning fram emot hur det går, känner igen mig så väl. Jag kan tillägga att jag har haft min häst i ett år och läs hur självsäker jag låter nu. Tänk på det nästa gång hon är stökig.

 

[fettso]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Tack alla för era svar!!Kan kanske ha med graviditeterna att göra då,för jag var faktiskt inte så försiktig innan!
Rädd var nog inte rätta ordet märker jag nu,är inte rädd i den meningen,har bara det där "tänk om" i bakhuvudet när jag ska kratsa hennes små bakhovisar.

Nä jag har haft andra hästar i mitt liv också,red och tävlade MSV dressyr med min Arabvallack(har haft två araber tidigare och innan dess ponny),han gick också MSV hoppning med min syster men det har jag aldrig gillat(hoppning).
Gick över till Isis när jag ridit turridning en gång,man blir fast liksom!
Så gick verkligen inte över för att jag trodde det var lättare,snällare hästar på ngt vis!
Tycker tvärtom det är svårare med alla gångarter
Hoppas man får till det nångång.

Mitt första Islandssto var dock en sådan häst(lugn,snäll,100%pålitlig)henne kommer jag aldrig över,tog ett föl på henne Kveikja(svartskäck)hon är född 2003(4 år nu)har inte sett henne på 2år kan inte hitta henne.
Trots min förköpsrätt såldes hon vidare utan min vetskap,hon heter Kveikja från Tyresmo(min föräldrars gård)hade dom inhyrda där då.
Nä nu skenade jag iväg,ville bara passa på att efterlysa dom om någon vet var dom finns så pm:a väldigt gärna mig!

 

[flashlight]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Men då är du ju van vid hästar!

Det är nog rätt självklart att bli mer försiktig när man har barn som är beroende av en.

Men om en ägare är rädd verkligen då är det farligt, för då finns risk att hästen verkligen skaffar attitydproblem

 

[fettso]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Jo det håller jag fullständigt med om!
Men om det inte skulle funka så ska jag prova att lämna iväg henne till ngn duktig tränare,som senare kanske kan träna oss tillsamans.
Men ska försöka själv först,har lite hjälp här hemma också.

 

[hatid]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Men snälla Stina du vet ju mycket väl vart Kveikja tagit vägen. Eller hur . Men du kan ju alltid komma och hälsa på Kveikja hemma hos mig Du bor ju bara nån km från mig eller hur.

Veronika

 

[CCorneliaa]

Sv: Rädd för hästar,hjälp!

Det var inte jag som var rädd utan fettso, antar att det var henne du svarade.


Jag tycekr fortfarande att det är dumt att tvinga sej själv om man är rädd, bättre att ha en hobby man inte är rädd för och kan ha roligt av.

Fast visst kanske det går att "jobba bort" men förutsättningarna ihop med hästar är inte så bra om man är rädd i grunden. Defintivt ska man inte ha egen häst då, anser jag, det är upplagt för problem.

Visst blir man försiktigare när man fått barn, andra är beorende av en, men rädd Då tycker jag man ska fundera allvarligt över att syssla med hundar eller nåt annat.

Hästar har man för att man älskar dem.
Har inget med rädsla att göra, man älskar den varelsen.
En hamster kan inte ge samma frihetskänsla där den sitter i sin bur.
Hästar är de djur Fettso vill hålla på med och vi är här för att hjälpa henne att våga ta hand om dem.