rädd för att rida

[WitchDragon]

Det ligger till så här:
Jag är rädd för att rida! men älskar hästar!
Jag har ridit från och till i 8 år snart, lite på ridskola annars mest foder och sköt-hästar.
Varit med om en del olyckor som jag fortvarande inte kommit över.
Men jag blir alltid så sugen när jag ser någon annan rida.
Så nu har jag blivit medryttare till en häst och jag vill verkligen klara detta nu!
Men när jag provred så kännde jag hur osäker och faktiskt rädd jag var att nåt skulle gå fel. Tex att ramla av eller att hästen skulle skena.
Men när ägaren red så såg det så lugnt och fint ut.
Hur ska jag lyckas komma över detta?
Jag vill så gärna kunna låta hästen springa hej vilt i skogen med en cool-lugn mej på ryggen... Hjälp mej...

 

[Ämelie]

Sv: rädd för att rida

Bra jobbat! Att ha en medryttarhäst är ett steg i rätt riktning...
Vad är det för typ av medryttarhäst du skaffat dig?

Är det något speciellt du blir rädd för? tex rida i skogen eller så?

Min medryttare var väldigt osäker på min häst ibörjan (inte så konstigt eftersom min häst gillar att busa) Så hon red bara på ställen där hon kände sig trygg. Det blev några dagar då hon red fram och tillbaka på vägen framför stallet och höll sig mest på gårdsplanen i skritt, men efter att hon lärt känna hästen och att jag följt med ut i skogen så har hon nu ridit i skogen själv flera gånger

 

[WitchDragon]

Sv: rädd för att rida

Han är en kornsing av halvblod och nordsvensk.
7 år och inte så välutbildad.
Väldigt snäll och lugn enligt ägaren.

Mest är jag rädd för att rida ut, för att han ska skena eller att jag ska ramla av.
Vågar inte släppa honom "lös" och ha kul utan jag sitter mest som en stel pinne och är rädd, håller in honom mycket och så.
Detta är även i paddocken, jag vågar helt enkelt inte släppa taget utan jag håller gärna in honom när vi ska trava tex.
Blir lite rädd för farten tror jag.
Det är så synd, för jag älskade fart och fläckt förr, men nu är jag ganska rädd.
Jag har jätte svårt för att slappna av, och detta är nog nåt som hästen också känner av.

 

[Capriole]

Sv: rädd för att rida

Tycker att du ska rida ut tillsammans med någon och att du har "veto" under ridturerna så att du hela tiden kan säga stopp om du vill. Jag har också varit rädd innan, det e svårt att "bota" men det går! (Nu galopperar jag över ängrna som aldrig förr .) Ha tålamod med dig själv, ha någon att rida och prata med. Rädslan är en massa happy-moments som du själv blockerar.

Framför allt: "Lyft fram" de bra stunderna på hästryggen istället för att tänka negativt. Jag fastnade i en: "shit, det här kommer jag aldrig klara"-bana och det sänker ens självförtroende enormt. Så beröm dig själv, Lycka till

 

[Gwaeron]

Sv: rädd för att rida

Jag har också varit väldigt rädd för att rida ett tag. Under ett år så red jag en häst som inte var särskilt lätthanterlig, han bröt ut på volten och ibland helt utan förvarning rusade han ut från ridbanan. Bland annat.... Efter den hästen var jag så jäkla rädd. När jag slutade med honom hade jag kvar min andra medryttarhäst som är helt änglasnäll, fast jag var ändå skraj.

Jag har tagit det hela i etapper. I början bara skrittade jag runt den kortaste rundan i skogen på kort tygel och var skräckslagen hela tiden. Sen efter ett tag gav det med sig och när det kändes okej så provade jag att trava några meter. Och sådär har jag hållit på nu. Det tar ett bra tag men det är effektivt. Man går upp till gränsen för vad man törs och sen sätter man en tå över den.

Jag har också haft hjälp på banan under tiden av min tränare som har försökt bota min farträdsla genom att schasa på hästen själv. Tur jag litar på henne

 

[Zab]

Sv: rädd för att rida

Jag har varit väldigt rädd efter att jag krossade handleden för knappt ett år sedan. Kunde inte ens sitta på vår stenlugna, halvdöda nordsvensk och bli LEDD!!! Utan att vara nära panik. Lyckligtvis gav sig en del av rädslan efterhand som smärtan i handleden avtog, men långt ifrån allt.
Nu igår red jag ut en liten, liten sväng på hästen jag krossade handleden från. Jag kan sitta utan lina eller staket på gården och inte bli rädd när han stressar, och hade gärna ridit längre om hästen själv var redo för det. Han är inte fullt inriden.

I början tvingade jag mig själv att rida, först lite med ledare men snart själv, på nordisen. För de mesta blev jag arg och behandlade honom ganska orättvist, i ärlighetens namn, eftersom jag var rädd.
Jag red lite på andras hästar, i skritt och travade bara lite grand när jag verkligen ville och inte kände mig rädd. Hade alltid någon bredvid mig då, nån som kände hästen. Detta fungerade rätt så bra eftersom det i grunden är min ege häst, som jag föll av från, och den bomlöa sadeln han hade, som jag var rädd för. Så rätt snart kunde jag rida andras hästar, och Dacke utan att vara jätterädd.

Med Crow var det värre, han blev ju också rädd efter olyckan. Men jag fick fatt i en tränare som hjälpte honom på vägen, och även mig. Var först rädd när hon hade en bomlös (de är ju livsfarliga ) men av annan typ. Fast den är bra, jag ska köpa en själv nu:P Sedan satt jag bara upp medans hon höll, efter att hon ridit så att jag sett att han var lugn. Jag var inte lite nervös.. hon bad mig aldrig om det utan väntade tills jag själv bad att få sitta upp (på min egen häst) och det var faktiskt bra, för då var jag så sugen:P Jag var något skakig ändå. Senare fick jag bli ledd/longerad på honom och lära mig knapparna.
Nu kan jag sadla honom och rida själv, jag har lärt mig hantera honom när han börjar stressa och är inte alls rädd.
Än så länge rider vi bara i skritt, han är ju inte tränad i trav/tölt än. Fast jag är jättesugen på att tölta! Till saken hör att olyckan hände när jag försökte trava/tölta första gången. Så snart blir det nog några steg tölt också

Men mitt råd är att börja med att bara skritta, gärna med nån som leder er. Öva på att flytta in och ut på volten, stanna etc.
Skritta ensam och öva på samma saker i inhägnat område, skritt bygger dessutom muskler jättebra om man gör rätt övningar Öva halter, tempoväxlingar i skritten etc. Se till att ni båda har något att tänka på.
undvik att trava tills du är så sugen att du håller på att spricka, och när hästen känns lugn och lyhörd. Ha någon med som kan instruera dig på ett bra sätt om du börjar känna dig osäker, och någon du vågar lyssna på. Eventuellt börja trava i lina.

Det är mina tips iaf. Bygg upp förtroendet för dig själv och hästen långsamt.

Lägger upp en bild på oss, så ni ser att jag faktiskt vågar nu Till detta från att inte ens våga bli ledd på världens lugnaste häst, som jag känner, känns rätt stort för mig. Så det GÅR att bli kvitt rädslan! Och att våga erkänna den är första steget i rätt riktning.

bild

 

[katarina_dacke]

Sv: rädd för att rida

ja som du säger att erkänna är det första steget och det gör jag nu..
06 skulle jag rida in en travare, allt var frid och fröjd och så en dag när jag hoppade på honom och skulle rida så får han panik! han bockar, stegrar och slänger sig från sida till sida! jag försökte hoppa av men det går inte
det slutar med att jag blir avkastad rätt in i soptunnan och kan sedan inte ställa mig upp! blir att åka till akuten där det konstateras att mitt ledband har gått av
aj aj vad det gjord ont! och blev sjukskriven 10 veckor!
den hästen sålde jag för att jag blev rädd för honom inte bara för avåkningen utan han sprang rakt över mej en gån när vi var ute och promenerade!
nog om det, nu är det så att jag har en unghäst som jag håller på att rida in! (har ridit in 2 hästar innan) och allt har gått superbra! nu i tisdags (1 vecka sedan) så ska vi ut på en vanlig tur och skritta och trava på de ställen vi brukar! hästen i fråga är inte helt inriden..
och när vi travar på det vanliga stället tvärnitar han och kastar sig åt sidan! och jag flyger av rakt på massa stenar och rötter
försöker ställa mig upp men det gör så ont i benet! ringer mamma och säger att Dacke är på väg hem! efter en stund kommer mamma med cykel och leder mig hem..
blir att åka till akuten och nu har ett litet ben vid smalbenet gått av!
fatta vilken osis! och jag som hade slutat vara rädd för denna hästen är verkligen helt underbar
men det är bara att bygga upp självförtroendet i gen.. typiskt att det skulle hända nu!
så nu sitter jag här och är sjukskriven maj månad ut.. (suck)

här kommer en bild på min älskling!

http://www.geting.se/viewimage.php?image=98677-DSC04953.JPG

 

[-tove-]

Sv: rädd för att rida

jättebra att du har skaffat medryttar häst, det är ett stort steg! nu kan du träna och utvecklas i din egen takt och göra precis vad du vågar och känner för!
har inte läst igenom alla tips, men om du är osäker tycker jag att du ska rida tillsammans med en säker, rutinerad ryttare som får dig att känna dig lite tryggare. börja att rida i paddock eller ridhu, känns det bra kan du ta några rundor i skogen, börja bara i skritt och kanske lite trav om du känner dig osäker.
tillbringa mycket tid nedanför hästryggen tillsammans med din häst, rykta, longera, led och mys så att ni lär känna varandra och trivs i varandras sällskap!
Gå inte för fort fram, ta det i din egen takt och oroa dig inte, rädslan kommer släppa om du bara har tålamod!

 

[Zab]

Sv: rädd för att rida

Lite lustigt, vår ena häst heter också Dacke:P
Krya på dig.

 

[Niela]

Sv: rädd för att rida

Jag har ridit i över 20 år och det värsta jag vet är att rida nya hästar.
Jag brukar gämföra det med att köra andras bilar..
När man hoppar in i sin egna bil så bara kör man inte tänker man på de och man kan vara en mkt duktig bilförare.
Men när man hoppar in i en ny bil så är de lite läskigt den första tiden innan man kommer på hur just denna bil funkerar. För alla bilar är olika att köra trot eller ej..
Och samma sak gäller ju även hästarna.

Min häst känner jag utan och innan jag vet precis vad jag kan och inte kan göra och hur hon kommer reagera beroende på vad jag gör!

Det känns trygt.. jag vet vad hon gör om jag möter en traktor på en väg... ingenting.
Men sitter jag upp på en vilt främmande häst har jag ingen som helst aning och den tanken skrämmer mig..

Så folk får kalla mig feg.. jag klivet stolt in i den rollen

Jag var med om en sparkolycka för snart 7 år sedan och relationen mellan just denna häst och mig vart förstörd för resten av livet så jag var tvungen att sälja den.
Jag vart rädd för hästen för jag viste att samma olycka kunde hända igen skadan gjorde så jag vart mkt dålig kraftmässigt i högersidan och detta viste ju hästen och tog sin chans så fort jag tog i grimskaftet.
Häst ute och går med människa=)

Jag skämms inte alls för att stå rakryggad och säga..
Hej jag är rädd för min egna häst jag klarar inte av den så nu säljer jag den.
Varför ska man skämmas???
Bättre å sälja han än att både häst och ryttare ska må dåligt!
Han har de 100 ggr bättre idag där han och nya ägaren har betydligt mkt mer nytta av varandra.


När jag rider nya hästar håller jag mig innanför en paddock den första 1-2 veckorna mot slutet kan jag skritta ut kort sträcke med sällskap.
Sakta men säkert provar jag även att trava och galoppera ute med sällskap för att göra detta utan sällskap.

Men för mig tar de ca 1 månad att rida "in" min hos en häst!

Att hålla på med hästar ÄR farligt men man kan göra de mindre och mer farligt beror alldeles på en själv och man ska inte göra något som magkänslan säger nej till!!!

Rid i din takt helt enkelt och strunta i vad andra säger

 

[Amha]

Sv: rädd för att rida

Jag har aldrig varit rädd för att rida. Visst har man blivit lite osäker när hästen och jag inte kommer överens när man är ute och hon kör upp skallen i luften och bara studsar runt utan att jag har kontroll, men aldrig riktigt rädd. Håll dig gärna i inhängnader till en start om det gör att du känner dig säkrare, skritta runt på volter tills du känner dig säker. Man kan göra massor med övningar i skritt! Mycket lära in och sånt. När det känns tryggt och hästen är cool börjar du förmodligen slappna av mer och mer. Jättebra! Då tar du kanske en liten skrittur runt stallet eller nåt som avslut, börjar jobba med lätta travövningar och sånt. Så småningom går det nog över om du bara har viljan att kämpa! Det är ju precis samma sak som med andra rädslor, kasta dig rakt in i "det farliga" och vänj dig vid rädslan, sen blir det bättre.

Gå lugnt fram bara och gör inget som du inte känner dig någorlunda säker på, eftersom att det då kan gå åt skogen totalt.

 

[katarina_dacke]

Sv: rädd för att rida

Lite lustigt, vår ena häst heter också Dacke:P
Krya på dig.

trodde jag var ensam om det
tack ska du ha! det känns redan bättre

 

[katarina_dacke]

Sv: rädd för att rida

bara en lite fundering.. hur gammal är du?
jag var mycket mycket tuffare när jag var 16-19 än vad jag är nu.. är 22 i dag.. plus att man har ju fått så dålig balans så man ramlar ju av jättelätt.. vilket jag inte heller gjorde innan när man red 3 hästar om dagen, varav en alltid bockade och stegrade sig..
då var det ju bara larvigt när hästen gjorde så och hon fick sej faktist ett rapp! och det var liksom som hon fattade att jag var inte rädd för henne och då gav hon sej..! spännande att höra vad ni andra säger om detta..
//Katarina