Rädd för att rida ut

B

brandfara

Hej!
Jag har haft min häst i snart fem år. Han är superfin och underbar och allt man kan önska, men jag är jätterädd för att rida ut och speciellt tillsammans med andra. Såfort det kommer en traktor eller annat (i mina ögon) "läskigt" så hoppar jag av och leder honom. Jag brukar sällan galoppera utomhus, isf bara på raksträckor typ på ett fält där jag ser vad som finns, där det inte kan hoppa fram nåt och skrämma honom, och bara en kort bit. Han har aldrig bockat eller stuckit med mig, däremot med andra som har ridit honom, och jag har på dessa fem år bara åkt av två gånger.
Jag har nu flyttat till ett stall där det inte finns ridbana eller ridhus så jag kan bara rida ute, vilket ju medför vissa problem... Även fast jag alltid har varit rädd så har jag tvingat mig själv att rida ut minst tre ggr i veckan, för han kan ju inte bara harva på en ridbana hela livet. Brukar dessutom låna ut honom till en kompis ibland så han ska få springa av sig ordentligt och inte bara skritta och trava lite.
Men nu är jag trött på att ha ångest och ont i magen varje gång jag ska rida! Han är 110% trafiksäker och jättesnäll, så jag fattar inte varför jag är så himla rädd. Han är superpigg men jag är aldrig rädd att han ska göra nåt dumt, jag är rädd att han ska gå omkull eller att vi ska bli påkörda eller vadsomhelst...
Jag rider aldrig ut med andra för jag skäms för att hoppa av så fort det händer något "läskigt" eller nåt som jag tror kan utvecklas till en farlig situation. Dessutom har jag fått för mig att hästar blir mer skrämda i grupp än om dom skulle vara ensamma, trots att han är mycket lugnare när man rider flera.
Jag vågar inte riktigt be någon om hjälp irl, för det snackas så mycket bland hästfolk, typ "hon som är så rädd ska ju inte ens ha häst". Jag vill bara kunna hoppa upp och ut och bränna på åkern som vem som helst, inte sitta där och grina bara han rör på benen....

Vad ska jag göra? Finns det nåt bra sätt att tänka så det inte blir lika läskigt?

/Anja
 
Sv: Rädd för att rida ut

Det är en tröskel du måste över :P

Det här "tänket" du har, de har de allra flesta som håller på med hästar. Man kan aldrig slappna av riktigt och man har hela tiden i bakhuvudet att något kan hända. Det är normalt.

Jag är hopprädd, vet inte varför jag började bli det men tror det har att göra med att jag såg folk i ridgruppen som flög av vid hoppning och gjorde otäcka landningar. . Ändå bestämmer jag mig själv för - jag ska hoppa, oavsett om jag är rädd. Ge allt och tveka inte. Så tänker jag.

Mitt tips till dig är att lita på din häst mer än vad du gör. Det är du som är rädd för traktorn, inte din häst. Hästen blir rädd om du blir rädd. Utmana dig själv, kommer det en traktor - hoppa inte av, kanske korta tyglarna men inget mer, skritta på i lugnt tempo som vanligt. Hästen känner av på en gång om du blir osäker, det är då det kan hända saker. Och samma sak när du ska rida ut själv osv. Känner du att hästen är lugn och sansad så testa en galopp. Behöver inte gå fort alls, bara testa. Sakta av efter några meter så du känner hela tiden att du har kontroll och att hästen lyssnar på dig. Bygg upp ditt självförtroende vad gäller hästar så ska du se att du inte alls kommer känna samma rädsla.
Och använd säkerhetsväst när du rider ut. Det gör jag alltid!

Det här är något du själv måste jobba med oavsett vilken häst du rider. Kämpa på och ta dig över din rädsla, genom att - möta den :). som sagt, gör det du tycker är läskigt på ett kontrollerat sätt.
 
Sv: Rädd för att rida ut

Håller med föregående talare att ta det i små steg. Ett steg kan vara att utmana dig själv att sitta kvar på hästen när ni möter en traktor, tänk aktivt förbi traktorn, kolla bakom den istället för på den, ungefär som när man ska hoppa, kolla framåt över hindret istället för på hindret. Samma sak med andra problem, som eerijka sa, galoppera några meter i lungt tempo så du känner att du har kontroll, sen länger du sträckan tills du känner dig bekväm att kanske galoppera på en skogsväg där du inte ser 100m rakt fram.

Och försök hitta en kompis som du kan tala om att du tycker vissa saker är jobbiga som kan hjälpa dig när ni rider ut, peppa på förbi en traktor och så.

Lycka till! :)
 
Sv: Rädd för att rida ut

Jag blev hopprädd efter att ha varit med om en ganska allvarlig olycka och några mindre insidenter. Idag är jag inte alls rädd på samma sätt, däremot så kan jag känna att det blir obehagligt om det börjar komma upp i vissa höjder. 50 cm är lungt, 70 skulle jag kunna klara. Absolut inte en meter, det skulle kännas som en stor myr och att jag bara skulle braka rätt in i det (och en meter är ju egentligen inte så högt). Idag är det svårt för mig många ggr att förstå varför jag var så hoppintresserad och älskade höjder, när jag idag är så mkt försiktigare vad gäller det. Än idag blir jag alldeles kallsvettig av att se folk hoppa högre hinder, så om ni ser någon som sitter och ser helt 7k ut och nervös i publiken så kan det vara jag. Undviker hoppning på tv helst, kollar ibland, känns som självtortyr nästan. Men jag har som sagt blivit bättre, men då har jag oxå tagit det i små potioner. När jag rider in hästar och det kommer till hoppningen brukar det funka riktigt bra faktiskt. Löshoppar mkt och hoppar små skutt, sen om de vill att hästen ska utveckla sig och kunna hoppa högre då får nån annan ta över.

Men jag känner mig ändå rätt nöjd att jag lyckas hålla rädslan i schack och kunna hoppa små skutt utan problem. Vet de som varit med om liknade och aldrig lyckats komma över sin rädsla, inte ens litegrann.
 
Sv: Rädd för att rida ut

Jag rider bara ut, gör allt ute. Det är det bästa med att ha häst.

MEN - jag hoppar också av om det kommer något större än en bil så länge det inte finns gott om plats att ställa sig på (tex ett stort fält där vi kan gå en 10-20 meter från vägen utan problem och utan att förstöra bondens grödor). Min häst är inte trafiksäker helt, men det är mest jag som är nojjig. Han har visat flera gånger att han vänjer sig, häromdagen blev vi omkörda av en stor två-släps lastbil på en liten smal 70väg. Jag hade visserligen hoppat av men Crow stod som ett ljus.. Det jag vill ha sagt är att det är inget fel att hoppa av om man blir osäker eller om hästen blir nervös. Då visar man bara hästen att man tar sitt ansvar som ledare och är pålitlig. Och om hästen inte är nervös så spelar det väl heller ingen roll, mn ska ju kunna hoppa av och på som man vill ;)

Jag tycker också att det är läskigt att galoppera ibland. Helt sjukt när man är skogsmulle, har en egen häst som är 100% pålitlig och egentligen älskar fart.. bara det att det är lite läskigt :P Ofta galloperar jag lugnt, sen ökar jag farten men får panik och måste sakta av bara för att kolla så att jag kan.. heh.. Även här har hästen visat sig pålitlig, för inte så länge sedan red jag ut med en ny kompis som -pga ett missförstånd- satte av i full fyrsprång när jag trodde att vi skulle trava lite, dessutom höll hon tempot i ca 1km.. jag brukar bara galloppera 50-150 meter max själv.. Men Crow höll mjuk, rund lugn galopp trots att hennes häst försvann utom synhåll. Så varför är jag fortfarande nervös? :3

När jag är ute så gaopperar jag ofta i uppförs backar, det känns säkrare. Kanske värt att prova? Bara man inte alltid galopperar på samma ställe eller i alla backar, börjar han vilja ''dra'' så blir det skritt. Så att han inte lär sig att det måste vara galopp :3 Men fält är urläskiga att galoppera på.. jag vet inte varför. Egentligen vill jag ju flyga fram över öppna vidder..
Sen om jag rider i grupp och vi ska galoppera så vill jag rida först. Bevisligen är min häst inte svår att hålla, men han blir lite stressad om de andra rider iväg (nu har den jag rider med också en snabb häst, långsammare hästar stressar honom inte eftersom han hinner med utan att lägga i överväxeln även om de rusar på) men rider vi först så slipper jag den stressen. Det bästa hade kanske varit om den jag rider med kunnat galoppera långsamt, men nu har de vanan att rusa på, så den bästa lösningen är att jag rider örst. Då kan jag också bestämma när jag vill sakta av utan att bli lämnad ensam ;)

Sen finns det ju mer saker att göra när man rider ut än att galoppa. Leta nya skogsstigar, klättra, öva dressyr på stigarna, sicksacka mellan träd osv.

Men mina tips till dig:
Fortsätt hoppa av om det känns säkrast. Sitt kvar om du känner att du klarar det, men skäms inte fr att sträcka på benen.
Galoppera i uppförsbackar om det känns säkrare.
Galoppera där det känns bra, och öva på att ändra tempot i galoppen. Håll en riktigt mjuk, lugn galopp när du rider runt kurvor, så att du känner att ni kan stanna om det behövs (borde alla göra om man inte ser långt fram!)
Rid först om du rider i grupp och ni ska öka tempot.
Prata med dina kompisar IRL, eller bara fråga om det går bra att du rider först.
Gör ridningen intressant även om du inte vill trava och galoppera hela rundan ;)
 
Sv: Rädd för att rida ut

Jag känner igen mig. Jag är dock mest rädd för att rida ut själv, och då känner hästen av att jag är nervös och blir själv mer nervig. Han är aldrig dum men kan hoppa till när han blir rädd. Jag är mycket lugnare i sällskap (behöver inte vara annan häst, kan vara människa till fots), och då blir hästen också lugnare. Min medryttare har inga större problem, så det är jag som påverkar hästen.

Jag tycker inte du ska vara rädd för att tala om för stallkamrater hur du känner. Säg att du är rädd av dig och inte vill galoppera och kanske kommer att hoppa av om ni möter ett stort fordon. Du kan säkert få sällskap om någon planerat en lugnare uteritt, om de vill galoppera så får ni väl rida ihop en annan dag.

Jag tror alla i mitt stall vet att jag är lite feg vad gäller både uteritter och hoppning, men jag har haft stort stöd från många som följt med på lugnare ritter eller som varit beredda att skippa galoppen eller sakta ner när jag blir rädd. Bara de vet det från början så att jag inte hindrar ett planerat galopparbete:grin:, så är det oftast inte hela världen.

Jag har också bestämt mig för att så länge vi är på "anläggningen" så är det inte uteritt och där har hästen också lärt sig att sällskap kan komma och gå utan att han reagerar, för vi är ju hemma. "Anläggningen" är i mitt huvud inte bara stallplan och ridhus, utan även ridbanorna en bit bort och närmaste fält. Eftersom jag är ganska lugn här så går det bra. (Förutom just nu då jag nyligen trillat av, innomhus, och är allmänt nervös, men jag arbetar mig tillbaka i min egen takt.;))
 
Senast ändrad:
Sv: Rädd för att rida ut

Min häst blir lätt het och tittig, särskilt då hon av någon anledning har fått stå en dag extra. Brukar då ta ridturen som den kommer. Riktar in mig på korta sträckor med trav eller galopp där jag känner att hon lyssnar. Gör hon inte det utan flaxar med huvudet eller drar iväg fortare än jag vill så saktar jag av direkt och då blir det skritt, ibland ett helt pass med mycket sidvärts och tempoväxlingar i skritten. Brukar funka bra. Min häst gör helt om ibland, helt utan förvarning och är hon då på tårna så känns det bättre att kolla av gas och broms fast hon egentligen borde gasa på och få av sig energin. Jag har samma problem som du, det sitter i bakhuvudet men jag utmanar mig själv att "nu ska hon skritta för att komma fram i galopp till träddungen därborta" eller "först trav sedan stop, rygga och framåt några steg i skritt för att gå över i galopp/trav."

Tror man måste börja med sig själv, hästar är känsliga och känner om man är tveksam. Gör som en annan insändare, se bortanför ett ev hinder eller ta ut en riktpunkt eller sträcka för ett visst moment.

Lycka till!
 
Sv: Rädd för att rida ut

Jag känner igen mig! Jag är lite av en fegis själv, speciellt vid uteritter. Men nu när vi inte har någon egen paddock och är förpassade till skogen utmanar jag mig själv och ger mig ut iaf.

Ibland har jag funnit att det går att prata sig själv lugn. Det kanske är något du kan testa med? Prata högt medan du rider, beskriv omgivningen för dig själv (högt, inte bara tänka) speciellt de saker du tror skulle kunna skrämma hästen.
"Jaha, här ligger en gammal stubbe, undrar hur många år den funnits där, måste nog varit ett tag för om man kollar lite ser man att den är rutten i mitten."
"Ojdå, titta nu kommer det en bil här framme, det är bara att hålla lite till sidan så kommer det gå bra. På tal om det liknar den nog lite en sån bil jag vill ha, när jag har råd vill säga.. dumma ekonomi.."
"Den där hängmattan skulle banne mig vara skön att ligga i, fast jag skulle nog vilja ha den i en annan färg."
Finns det inget att kommentera, prata om något annat, så du får bort tankarna på allt som kan hända.
"F*n vad svettig jag är, skulle kunna ta död på både ett och två vildsvin med den här stanken.."

I början känner man sig jäkligt fånig när man pratar med sig själv sådär, men iaf för mig hjälper det mycket, och iom att jag pratar högt och med lugn röst lugnar jag ned inte bara mig själv utan även hästen om det skulle vara så att den tittar lite extra på en blomkruka som står och ser ful ut vid någons infart.

Som tidigare nämnts, använd en säkerhetsväst om du inte redan gör det. Personligen känner jag mig betydligt säkrare om jag har en säkerhetsväst på mig för jag vet att risken för att jag ska skadas om jag åker av minskar, vilket resulterar i att jag slappnar av mer.

Eftersom du nämnde att du flyttat till ett nytt stall kan jag komma med ytterligare ett tips. Iaf jag brukar alltid leda hästen på nya ställen innan jag börjar rida där. Ofta att jag går där ett par gånger innan jag rider där, då känner hästen till vägen, den har sett det mesta som kan dyka upp längs sidorna så som sopsäckar folk slängt i diket, vägskyltar, soptunnor och vad man nu kan tänkas möta. Då har hästen hunnit kolla in det med dig på marken då du varit lugnare än du kanske varit om du suttit i sadeln, och när ni sedan rider förbi där kommer hästen ihåg att du var lugn och sansar och ingav förtroende när ni passerade den rosa soptunnan, eller vad det nu var, förra gången, och kommer vara mer avslappnad denna gången.

Lycka till!
 
Sv: Rädd för att rida ut

Ibland har jag funnit att det går att prata sig själv lugn. Det kanske är något du kan testa med? Prata högt medan du rider, beskriv omgivningen för dig själv (högt, inte bara tänka) speciellt de saker du tror skulle kunna skrämma hästen.
"Jaha, här ligger en gammal stubbe, undrar hur många år den funnits där, måste nog varit ett tag för om man kollar lite ser man att den är rutten i mitten."
"Ojdå, titta nu kommer det en bil här framme, det är bara att hålla lite till sidan så kommer det gå bra. På tal om det liknar den nog lite en sån bil jag vill ha, när jag har råd vill säga.. dumma ekonomi.."
"Den där hängmattan skulle banne mig vara skön att ligga i, fast jag skulle nog vilja ha den i en annan färg."
Finns det inget att kommentera, prata om något annat, så du får bort tankarna på allt som kan hända.
"F*n vad svettig jag är, skulle kunna ta död på både ett och två vildsvin med den här stanken.."

I början känner man sig jäkligt fånig när man pratar med sig själv sådär, men iaf för mig hjälper det mycket, och iom att jag pratar högt och med lugn röst lugnar jag ned inte bara mig själv utan även hästen om det skulle vara så att den tittar lite extra på en blomkruka som står och ser ful ut vid någons infart.

Lycka till!

Detta är ett tokbra tips. Jag brukar sjunga för mig själv när jag känner att hästen spänner sig så jag spänner mig. Jag läste någonstans att det går nämligen inte att sjunga och vara spänd samtidigt.
Ganska roligt när jag rider med kompisen och jag helt plötsligt brister ut i sång. Hon brukar skratta gott åt mig då. :D
 
Sv: Rädd för att rida ut

Tack för alla svar! Skönt att veta att man inte är ensam om att bli rädd :) jag brukar också sitta och sjunga massa när det händer nåt läskigt, typ för att det känns som hästen blir lite bortkollrad och lyssnar på mig ist för att fatta att något är läskigt :P bara det att han blir så sällan rädd för saker! det är bara i mitt lilla huvud som jag ramlar i diket och bryter nacken. Jag rider självklart med säkerhetsväst, även på ridbana och i ridhus.
Jag provade grejen med att tänka förbi det läskiga idag när jag red (som Diantha tipsade om), det funkade ibland men när en lastbil körde förbi så stod vi låååångt ute på åkern och tittade, jag va på marken naturligtvis. Grejen är bara att han inte bryr sig alls om fordon, i mitt förra stall åkte det förbi bussar, timmerbilar och jag vet inte vad, jag va skiträdd varenda gång men han bryr sig verkligen inte.
Men jag ska fortsätta öva! Mitt mål är att kunna rida barbacka i alla gångarter och inte hoppa av en enda gång :)

För övrigt skulle jag aldrig få för mig att hoppa, det är alldeles för hemskt i min värld :P bommar på marken och högst cavaletti räcker bra för oss!
 
Sv: Rädd för att rida ut

Du kanske kan ha någon med dig som går på marken? När ni möter en lastbil eller vad det nu är kan personen hålla i hästen medan du sitter kvar. Då har du någon som håller i hästen åt dig och du kan fokusera på att slappna av. Till slut behöver personen kanske inte hålla i hästen utan bara stå brevid, och till sist klarar ni er själva :)
 
Sv: Rädd för att rida ut

Men alltså, när du hoppar av har du ju mindre inverkan på hästen än om du sitter på..? Kastar hästen sig så tappar du kanske den..?

Jag är väl iofs ganska orädd, men jag har hela tiden ett risktänk. Jag scannar oavbrutet omgivningen så jag vet vad som kommer som kan skrämma hästen. På så sätt kan jag förekomma hästen. Är det något läskigt på höger sida så driver jag på och knackar kanske till på vänstersidan redan innan hästen börjat fundera på om det är läskigt eller inte.

Undvik vägar och ut och rid på! Det största felet jag tycker rädda människor gör är att de inte rider framåt i skogen, de går där och mesar och låter hästen ta intiativ, det är då allt händer.

Jag har jag knäppa hästar, en som var supertittig och kastade sig för minsta sten, och den jag har nu är mest allmänt galen. Men jag har ingen ridbana eller ridhus och måste ut i skogen och rida, jag har inte på 12 år ramlat av, för jag riskkalkylerar och låter inte hästen bestämma. Jag betslar hellre upp så att jag kan stanna i alla lägen, jag ser till att hästen är lydig och rider på säkra vägar.
 
Sv: Rädd för att rida ut

Men alltså, när du hoppar av har du ju mindre inverkan på hästen än om du sitter på..? Kastar hästen sig så tappar du kanske den..?

Tror inte det handlar om så mycket att ha koll på hästen i grund och botten, utan att man är rädd för att ramla av och skada sig. Då känns det säkrare att stå på marken och hålla hästen och kanske kunna släppa den om helvetet skulle braka lös mot förmoda, än att man sitter på och kanske flyger av och skadar sig illa. Om jag skulle flyga av är ju hästen lös oavsett dessutom, och då tänker man ofta "bättre med en lös häst och oskadd ryttare än lös häst + skadad ryttare". Sen att man i de flesta fall inte slår sig nämnvärt när man åker av är en annan sak.
 
Sv: Rädd för att rida ut

Då tycker jag faktiskt att man bör träna sin balans och sinne för att kontrollera hästen också, just för att inte vara så rädd för att trilla av.

Ska jag vara krass så är de jag oftast ser trillar av (bortsett från tävlingsryttare och yrkesryttare som utsätter sig själva för stora risker ibland) de som antingen riskkalkylerar dåligt eller de som har kass balans. Någon som har en god balans och kontroll på sin häst trillar sällan av. Om hästen är rädd för en lastbil kan man ju tex gå ut i kanten, signalera att lastbilen ska sakta ner osv. Märker man att det inte hjälper så kan man ju sitta av på 3 sekunder.
Jag tror att genom att kasta sig av varje gång något läskigt kommer utsätter man sig själv för ännu större risk ändå. Du ska av, de sekunderna har du inte koll, du ska stå bredvid ett potentiellt farligt djur som väger ett halvt ton eller mer, och du ska dessutom upp igen. Dessutom lär sig hästen aldrig att det inte är farligt.
 
Sv: Rädd för att rida ut

Du är absolut inte ensam om att känna så. Jag har ridit i stort sett hela mitt liv, och haft egen häst i tio år, men sen ramlade jag av och bröt benet för tre och ett halvt år sen. Efter det har jag inte hoppat en enda gång (det skedde i samband med hoppning). Jag red min gamla rutinerade ponny i nått år efter det, och allt kändes som vanligt, men sen fick jag tag i en foderhäst som bara bockade och försökte skena hem till stallet när jag red ensam. Till slut gick det inte ens att rida henne i grupp för hon blev helt dampig (hon var sån även med ägaren), och det var helt ohållbart att ha henne kvar.

Jag skulle alltså varken kalla mig nybörjare eller ens rädd med andra hästar, men med henne var jag det. Hon var riktigt, riktigt obehaglig. Och med henne så kom en känsla av att jag varken ville galoppera eller hoppa någon annan häst än min egen.

Nu lämnade jag tillbaka henne, och fick så småningom en ny foderhäst. Hon är världens härligaste häst, i början kändes det osäkert även med henne, men nu är jag trygg. Hoppat har jag inte gjort än, men hon funkar att rida ut på både ensam och med andra hästar, hon är trafiksäker, hon är aldrig tjaffsig, det är roligt med hästar igen.

Nu verkar det ju som att din häst är trygg i sig själv, så jag tror du måste jobba med dig själv. Ta det i små etapper. Beröm dig själv när du lyckas. Lycka till!
 
Sv: Rädd för att rida ut

Ha ha! Skönt att höra att det är fler som använder den metoden. Konstigt nog sjunger jag mest barnvisor när jag rider ut. Och ibland en och annan psalm (uppväxt i smålands jerusalem..). Då brukar sällskapet tycka att det blir lite väl märkligt, dock..

Men, det funkar riktigt bra. Alla inblandade brukar slappna av, dessutom skrämmer man bort eventuella rådjur som lurar i buskarna.
 
Sv: Rädd för att rida ut

Jag tycker att du ska jaga rätt på nån häst som du känner dig jättesäker på och låna den för en uteritt. Sätt en trygg kompis på din häst.

Jag har också varit rädd i perioder. Numera har jag en foderhäst som är hur trygg som helst, och av bara farten har jag börjat känna mig mycket säkrare även på andra hästar med mer eld i baken.

Kanske kan du träna på "läskiga" saker på hemmaplan så du och hästen får känna på att det inte måste bli så laddat?
 
Sv: Rädd för att rida ut

Då tycker jag faktiskt att man bör träna sin balans och sinne för att kontrollera hästen också, just för att inte vara så rädd för att trilla av.

Ska jag vara krass så är de jag oftast ser trillar av (bortsett från tävlingsryttare och yrkesryttare som utsätter sig själva för stora risker ibland) de som antingen riskkalkylerar dåligt eller de som har kass balans. Någon som har en god balans och kontroll på sin häst trillar sällan av. Om hästen är rädd för en lastbil kan man ju tex gå ut i kanten, signalera att lastbilen ska sakta ner osv. Märker man att det inte hjälper så kan man ju sitta av på 3 sekunder.
Jag tror att genom att kasta sig av varje gång något läskigt kommer utsätter man sig själv för ännu större risk ändå. Du ska av, de sekunderna har du inte koll, du ska stå bredvid ett potentiellt farligt djur som väger ett halvt ton eller mer, och du ska dessutom upp igen. Dessutom lär sig hästen aldrig att det inte är farligt.

Vill bara inflika att jag inte håller med om ditt resonemang även om jag förstår hur du menar.
 
Sv: Rädd för att rida ut

Du är inte ensam! Jag är också en fegis...(eller hur feg man nu är när man trots allt rider). Tycker du fått många bra tips här (och det är skönt se man inte är ensam...)
 

Liknande trådar

Hästmänniskan hejhej, ursäkta för mycket text 🥲Jag har precis tagit studenten och ska flytta ganska långt bort i början på nästa år. Ponnyn som jag...
Svar
8
· Visningar
631
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
13
· Visningar
1 386
L
Gnägg Hej! Jag skulle bara för kul vilja veta vad ni skulle ge tips om för häst om jag skulle ha en egen häst nångång i fram tiden! Jag hade...
2 3 4
Svar
63
· Visningar
5 106
Senast: LiviaFilippa
·
Ekonomi & Juridik Jag har försökt googla, men hittar inget riktigt tillämpligt och tänker att här inne finns ganska mycket erfaret hästfolk som brukar ha...
2 3 4
Svar
79
· Visningar
9 928
Senast: Svartkatt
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp