Sv: Råd om ridponnyhingst
Då är svaret Ja
. Det är mer kutym att blanda A+C+D för att få en C om det är det som är målet. En B är en B och ska aldrig ha med de andra sektionerna att göra överhuvudtaget. Om ovanstående sto går det inte heller att ge några råd när man inte har stammen. TS säger att hon är en C, men samtidigt är hon efter en B-hingst. Har man hela stammen är det lättare att ge råd.
Förr i tiden var det ganska vanligt att man använde A och D ihop för att få en C, när blodslinjerna var ganka närbesläktade och för att spä ut föregångarnas gener. Idag är variationen i blodsbanken inom sekt C mycket större så några sådana korsningar ska egentligen inte göras.
I helhet ska man sträva efter att ha så rena sektioner som möjligt. Alla sektioner har sin mankhöjd och sin specialitet. Ska man blanda måste motivet vara mycket tydligt.
Det är så mycket mer än mankhöjd som inverkar när man blandar sektioner.
Min D-hingst har betäckt övergripande mest D-ston, men också ett C-sto vid två tillfällen. C-stoet var själv en korsning A+D. Avkomman blev en C, och fick som treåring både Avelsdiplom, gångartsdiplom samt hoppdiplom. Ivriga blev vi och gjorde om parningen. Året därpå föddes en helsyster, som inte blev någonting tyvärr. Hon var fin, men bara 37p på premiering, och Klass 1 och 2 på treårs. TYävrr 140 i mkh. För stor för att vara C och för liten för att vara D (reggad som D).
Av detta blir man bara påmind om att avel är slumpmässigt och skitsvårt
Ibland har man tur när man korsar individer och ibland blir det bara mediokert.
Då är svaret Ja
. Det är mer kutym att blanda A+C+D för att få en C om det är det som är målet. En B är en B och ska aldrig ha med de andra sektionerna att göra överhuvudtaget. Om ovanstående sto går det inte heller att ge några råd när man inte har stammen. TS säger att hon är en C, men samtidigt är hon efter en B-hingst. Har man hela stammen är det lättare att ge råd.Förr i tiden var det ganska vanligt att man använde A och D ihop för att få en C, när blodslinjerna var ganka närbesläktade och för att spä ut föregångarnas gener. Idag är variationen i blodsbanken inom sekt C mycket större så några sådana korsningar ska egentligen inte göras.
I helhet ska man sträva efter att ha så rena sektioner som möjligt. Alla sektioner har sin mankhöjd och sin specialitet. Ska man blanda måste motivet vara mycket tydligt.
Det är så mycket mer än mankhöjd som inverkar när man blandar sektioner.
Min D-hingst har betäckt övergripande mest D-ston, men också ett C-sto vid två tillfällen. C-stoet var själv en korsning A+D. Avkomman blev en C, och fick som treåring både Avelsdiplom, gångartsdiplom samt hoppdiplom. Ivriga blev vi och gjorde om parningen. Året därpå föddes en helsyster, som inte blev någonting tyvärr. Hon var fin, men bara 37p på premiering, och Klass 1 och 2 på treårs. TYävrr 140 i mkh. För stor för att vara C och för liten för att vara D (reggad som D).
Av detta blir man bara påmind om att avel är slumpmässigt och skitsvårt
Ibland har man tur när man korsar individer och ibland blir det bara mediokert.
