Butros
Trådstartare
Under mer än en månad gick jag med smärta av och till i ett knä och hoppades på att det skulle gå över av sig själv. Jag tvingades korta ned mina promenader, och till slut började jag t.o.m. använda hissen, vilket jag normalt inte gör.
I måndags vandrade jag åter som en halt anka mot arbetet, men efter tio minuter var det stopp. Jag kunde inte längre stödja på det onda knät och tvingades ringa efter en taxi.
Det har sina fördelar att bo i Lund, när ålderdomskrämporna sätter in. Det dröjde inte länge förrän jag på ortopedakuten fick mitt knä punkterat och dränerat på tre cl. vätska. Direkt efteråt hade jag mer ont än innan jag kom dit, men med hjälp av ett par kryckor kunde jag lämna sjukhuset.
Är det någon här som har erfarenhet av detta? Nu, efter två dagar, har jag fått tillbaka den begränsade rörlighet jag hade, innan det blev akut. Jag tänker inte vänta en månad igen, innan jag söker hjälp, men jag vill heller inte rusa till läkaren direkt, om det är naturligt, att det tar tid efter dräneringen, innan allt förhoppningsvis återgår till det normala.
I måndags vandrade jag åter som en halt anka mot arbetet, men efter tio minuter var det stopp. Jag kunde inte längre stödja på det onda knät och tvingades ringa efter en taxi.
Det har sina fördelar att bo i Lund, när ålderdomskrämporna sätter in. Det dröjde inte länge förrän jag på ortopedakuten fick mitt knä punkterat och dränerat på tre cl. vätska. Direkt efteråt hade jag mer ont än innan jag kom dit, men med hjälp av ett par kryckor kunde jag lämna sjukhuset.
Är det någon här som har erfarenhet av detta? Nu, efter två dagar, har jag fått tillbaka den begränsade rörlighet jag hade, innan det blev akut. Jag tänker inte vänta en månad igen, innan jag söker hjälp, men jag vill heller inte rusa till läkaren direkt, om det är naturligt, att det tar tid efter dräneringen, innan allt förhoppningsvis återgår till det normala.