Provar igen..planerat avsked

[Javan]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Helt klart ett riktigt beslut. kan man inte fatta det beslutet åt sin bästa vän kanske man ska fundera på om man är lämplig att ha djur? Det är skillnaden mellan oss männsikor och hundar, de slipper att lida. Varför förlänga ett lidande som man ändå vet hur det slutar? På samma sätt men ack så mycket mindre värdigt om man har otur.

Javan

 

[Mysgrisen]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag tycker att det är bra att du redan nu förbereder dig, att du har satt en gräns. För det kan gå fort på slutet.

Har man hund så ska man när slutet närmar sig inte tänka på sig själv, utan på hunden. Den ska inte behöva leva ett ovärdigt liv.

Tänk på allt roligt och fint hon har gett dig. Nu är det din tur att ge något tillbaka.

Det är jättejobbigt naturligtvis. Men även det är ett ansvar man har som djurägare.

Vad skönt att vet kunde komma hem till er när det är dags, så allt får ske i lugn och ro.

 

[Kilauea]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Tycker det är bra att du själv satt en gräns, så ni inte behöver fundera sen om det är dags eller om det går några dagar till...
Hoppas dock du får en härlig sommar med henne i alla fall, om inte längre!

 

[Mia_R]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag beklagar verkligen det beslut som du snart tvingas fatta och jag förstår att du startat en ny tråd för att få ett bättre avslut.

All heder till en människa som vet när det är dags att ta adjö. De som till varje pris ska hålla liv i sina ögonstenar har jag ingen förståelse för. När mina djur mår dåligt mår jag dåligt och även om det smärtar mig när det är dags, så skulle jag må ännu sämre om jag skulle tvinga dem att genomlida dag för dag när de inte mår bra.

När pållan dog tröstar jag mig med att det var en bra dag att dö. Hon var glad, hade inte besvär av sin skada just då, fick galoppera i hagen med sina vänner en sista gång och även om hon visste vad som var i görningen följdes vi de sista stegen tillsammans utan tvekan.

När vår gamla hund dog fick vi aldrig någon chans att planera hennes bortgång eftersom det gick så fort, från ena dagen till den andra. Det som smärtar värst är att husse aldrig fick säga adjö och hon inte fick sluta hemma utan på klinik.

För att avsluta mitt svammel, du gör helt rätt martha och jag avundas dig inte, men du har min fulla sympati och ni har haft ett långt och förhoppningsvis fint liv tillsammans.

 

[svart arabhingst]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag har något avvikande uppfattning (som vanligt ) från andra svarare här.
Jag tror, vilket även varit fallet med mina tidigare hundar, att dom visar när det är dags. För hur/när ska man dra trappgränsen?

Tar en av mina tidigare schäfrar som exempel. Han fick i mogen ålder problem med bakvagnen. Inte höftledsfel, utan en polioliknande nervdefekt, som sakta med säkert gjorde honom svagare och svagare. Vet gav honom ett halvår, men han levde faktiskt i över 2 år till. Under denna tid hade jag grov Ågren för när beslutet om avlivning skulle tas. Med facit i hand, hade jag inte behövt grubbla på det.

Under den här tiden försvann förmågan att själv hoppa upp i bilen. Det löstes på så sätt, att han klev upp med framdelen, vände på huvudet och bad mig lyfta upp baken. Kan skjuta in, att detta var något ingen annan fick göra. I hela sitt liv hade han tagit hänsyn till mitt handikapp, och nu var det dags för "pay back".
Rörligheten i övrigt var någorlunda, men mot slutet blev det mer av hjälp i trappor etc.
Så blev han plötsligt snabbt sämre, liksom att all livsenergi rann ur honom, och jag förstod att stunden var nära. Ringde vet och förvarnade. Dagen efter sa hunden att "nu är det dags att lämna dig", och jag ringde vet som kom och gav ett par sprutor i solskenet på kökstrappen. Vacker, stilla och fint, vemodigt och gråtigt på samma gång.
Liknande förlopp har det varit med övriga hundar också.

Vad jag vill få fram är, att man inte ska sätta upp gränser i onödan, utan låta livet klinga av i den takt det gör. Med stor sannolikhet kommer din hund att berätta, när det är dags! Hunden har livsglädje, även om den behöver hjälp med somliga saker. En gammal hund har exempelvis inte samma behov av att fara omkring, som vad en unghund har.

Jag tycker det är lika viktigt att djuret får leva sitt liv fullt ut, som att det avslutas i tid.

För ens egen skull, är det bra med förberedelser. Så grävde vi t ex graven i god tid och hade den täckt med plåt, flera veckor innan den behövdes, talade med vet osv.

LIA

Håller med!!

 

[martha]

Sv: Provar igen..planerat avsked

'lånar*

Jag kan berätta historian om hur Jaffa kom till mig......På den tiden det begav sig så åkte jag runt och behandlade hästar med laser...jag kom då till ett ställe ute i skogen ochskulle behandla en häst, dom hade en hund bunden i stallet....jag satte mig o pratade med henne och ägaren sa att dom skulle avliva henne...hon var då ett år...Jaffa hade varit bunden istallet i hela sitt liv pga att dessa hade barn som var allergiska.....Jag ringde min sambo och frågade om vi inte kunde ta hunden...ok sa han...

Jag talade med ägaren och han skulle tala med sin sambo och jag behandlade hästen och åkte hem....dom ringde senare och sa att det var ok....dessa människor ville ta hit hunden själva så dom skulle se vart hon hamnade...och hit kom dom en dag i augusti 1992...och hunden....ja, henne hade dom stoppat i en hästtransport!!!!! ENSAM!!!! Ja, se hon gillade inte att åka bil.......

Iallafall så gick det nån vecka och Jaffa hamnade i löp, jag hade en hanhund redan så jag fick växla ute o inne för hindarna, när det var dags att ha Jaffa intte så när jag stängde dörren så bara rassleade det till....och hunden for upp på övervånigen och HOPPADE ut genom fönstret där som var öppet Men klarade otroligt nog fallet...hon fick panik när hon blev lämnad.....

Jag skulle tillbaka o behandla hästen deras och nu kunde jag ju inte lämna henne hemma....så hon fick följa med ( hon älskade att åka bil) när jag kommer fram....öppnar jag luckan bak och en glad Jaffa hoppar ut...för att se vart hon ÄR.....hon vänder på en femörng och slänger sig tillbaka in i bilen......och där sitter hon...fastvuxen...när gammelhusse kommer så tittar hon bara ner i marken...inte hälsar...ingenting....
-Hon gillar nog inte mig nå vidare , sa han.... Näääe...

Hundar är lojala o trofasta djur, man skall nog vara ganska så elak för att hund skall bete sig som <Jaffa gjorde....hon ville INTE tillbaka....och när jag var klar där och stängde luckan.....då hördes en SUCK ....och jag lovade att aldrig mer ta henne dit...

Det är storyn om Jaffa Bapelsin ( för att hon är så KLYFTIG ) och sen har det ju då gått 13 år.......och hon är värd( alla hundar är ju iofs det) ett riktigt värdigt avslut

 

[gejsa]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Nu gråter jag en skvätt. Vilken tur att du hittade henne. För både din och hennes skull.
Såg senast i dag en annons i lokaltidningen. Jättefin schäfer säljes för symbolisk summa en hanne 8 ÅR. Gärna till landet.

Stackaren som ska ev behöva flytta när han är så gammal. Det är ju rätt så mycket för en schäfer. Hoppas att han hittar en snäll människa som vill ta hand om honom. Skulle vilja det själv faktist. Men vet ju att han säkert inte skulle gå ihop med mina två hundar som jag har.

 

[mimus]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Men du, både hon och du är verkar ju vara överens.

Du kommer att veta, hon kommer att visa dig, det syns på henne.

(Denna tråd smärtar, min hund tog jag bort i sept- 00 och han finns fortfarande med, det var så tungt att jag då insåg att en som jag inte ska ha djur, jag sörjer för hårt.

Sen tycker jag att du inte ska gå och fundera så mycket på när, och i vilket skick hon ska vara i när det är dags, det kommer bli jobbigt för er alla.

Ta du din Bapelsin i de där tofsiga, ulliga öronen och säg henne,
att du kommer se till,
att allt blir bra för henne,
när det är dags.

 

[martha]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Ja det är sant....jag kommer att veta när det är dags, och jag går som inte o väntar på den dagen heller direkt...visst är man mer uppmärksam på henne numera, men hon är nöjd med sitt liv, hon ligger mest som en gammal tant ute på verandan eller gräsmattan och tittar på när ungdomarna leker..... ....ibland snor hon pepsis boll och går o lägger sig med den nånstans...det tycker hon är kul..för han törs inte ta den från henne...
hon blir fortfarande glad när det vankas prommisar....även om det går sakta....men då hinner man filosofera lite också

Men jag lovade henne efter bilturen till "gammelhusse" att hon aldrig skall behöva flytta från oss...och iofs skulle jag aldrig komma på tanken med nån hund att göra så...men här kommer hon att dö.....och jag tror hon vet om att jag ordnat till allt...

 

[Trissa]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag tycker du gör helt rätt, och jag önskar innerligt att jag också kunde sätta en gräns. Min lilla har njurfel, och förmodligen inte så långt kvar, men jag har ingen aning om hur det kommer att se ut den dan det är dags, vad som kommer att trigga det. Med tanke på att hon varit pigg hittills hoppas jag på en total kollaps, och inte ett utdraget elände.

Jag är med på några mailinglistor för folk med njursjuka hundar, och det finns ingen ände på vad folk gör för att få behålla sina hundar. Njurhundar får tex ofta svårt att hålla sig när tillräckligt mycket av njurarna blivit förstörda, och för många är lösningen på fullt allvar att sätta på hunden blöjor... Måtte jag aldrig bli så egoistisk.

 

[martha]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Nejmen usch.......nä det tror jag inte att vi blir....jag kan ju säga att skulle min hund få nåt sånt och hon inte klarar att hålla tätt....då är det definitivt dags.....