Provar igen..planerat avsked

[martha]

Planerat avsked....

--------------------------------------------------------------------------------

Mn gamla blandrastik Jaffa Bapelsin

har ju börjat bli lite till åren nu...(14 i augusti) än är hon skapligt pigg, men som sagt dagrna går.....Vi har börjat att tala om deadline för henne...den dagen hon inte kan gå upp för trapporna så skall hon få vandra vidare...förutsatt att inget annat sätter stopp för henne...
Talade nyss med en av mina vänner som är veterinär och vi kom fram till att hon kommer att komma hem hit och ge henne sen sista sprutan...Det känns väldigt skönt att veta, att slippa åka många mil för att ta bort hunden och sedan hem igen....

Usch vad man kommer att sakna henne, men ändå då känns det som en lättnad att ha det "förberett" den dagen det blir aktuellt.....fast vi känner ju att hon inte kommer att finnas här när detta året tagit slut (iofs så kände jag så förra året också)

eftersom den förra tråden ballade ur så vill jag inte att denna skall göra det...vet inte om jag är barnslig , men det känns inte rätt för min hund att få avsluta sin tråd på det viset.....

 

[Pitbull]

Sv: Provar igen..planerat avsked

jag tycker att det är bra att du har planerat och förberett för bapelsin, och jag tycker även att det är bra att du satt en gräns för när det är dags att vandra vidare.
vad tror du skulle vara enklast för dig, välja att ta bort henne när hon blir för dålig för att ta sig upp på övervåningen eller att hon blev så sjuk att du aldrig behövde ta det hemska beslutet utan att hon var tvungen att tas bort utan några som helst tvivel?

 

[Seabaz]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag svarade aldrig i den andra tråden men jag tycker du gör rätt. Den dagen då beslutet måste tas, det är ju redan taget så det blir nog mindre svårt då.
Du som känner din hund vet vad den vill också.

Tänk på att långt ifrån alla hundar blir 14 (!!) år gamla. Då har man levt väl som hund och förtjänar att få dö när dom som du sa, har lite värdighet kvar.

Klart att din hund inte vill bli buren uppför en trappa som den gått upp och ner för själv i massa år..

Att få sluta sina dagar innan hon blir alltför dålig och sjuk och kanske till och med lida, det krävs att man som hundens ägare men framförallt hundens vän, är stark.

Kramar till er

 

[GaurdianAngel]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Tycker Du gör helt rätt i Ditt agerande mot Din vän.

Att kunna avgöra när hunden inte längre har livskvalite är ju en förmån som jag tycker alla djurägare ska utnyttja. Önskar jag får den
hjälpen när jag själv blir gammal och grå.

Så stå för Ditt beslut och njut av tiden som är kvar, oavsett om det handlar om sommaren ut eller även nästa.

 

[Texaz]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Tycker att det verkligen känns som om du tänkt igenom det hela noggrant och satt hundens bästa i första rummet.
Jag är själv i den här svåra situationen nu men med en hund som varit dålig men nu mot alla odds är på bättringsvägen, fast troligen bara tillfälligt... Jag har ännu inte lyckats besluta var jag ska dra gränsen, det är verkligen svårt!!!!
Kramar till er iallafall, ditt inlägg har stärkt mig inför det svåra beslutet.

 

[moe]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag säger som i förra att du gör helt rätt. Så tänker en riktig djurvän och jag själv kommer nog att tänka på samma sätt då mina hundar blir gamla.

 

[martha]

Sv: Provar igen..planerat avsked

helt klart oplanerat....

Jag hade en gång en leonberger som inte kunde behålla sin mat ..så jag for ner med honom en fredag till kliniken...alla såg ju att han var "sjuk" men vi hittade inget fel...fö var han faktiskt pigg och dristade sig t om att ställa en älg dan innan ....jag lämnade honom kvar på kliniken för dom ville göra en del tester...så på lördag skulle jag få hämta hem honom....ringde ner på lördan och dom hade fortfarande inte funnit vad som var galet och kontraströntgen skulle göras....dom var också förvånade över att han var så pigg.....då skulle dom ha honom till söndan...på söndan är jag ringde hade dom fortfarande ite hittat nåt...så då ville dom ha honom kvar tills på måndag för då skulle som söva honom och gå ner i magen o titta.....väl på måndan blev hunden sövd...där hittade dom ett stort sår i magsäcken och det var bara dagar om att göra innan detta skulle "SPRICKA"

Saken var ju den att när jag lämnade honom på fredan så sa jag till honom att matte kommer i morrn o hämtar dig...men det gjorde jag ju inte....
Vet frågade( som fö är min kusin...inte hon som kommer till Jaffa) om jag ville att dom skulle väcka Buster och att jag skulle få med mig vätska hem och avliva själv(permanentkanyl) eller om dom skulle ta bort honom när han ändå var sövd....

Jag valde det senare alterativet....det enda som är jobbigt var ju att jag LOVADE honom att komma o hämta.....iofs så står hans urna här på öppna spisen så hemma är han ju ändå på nåt sätt.....

det svåra är ju att ta beslutet NÄR...att göra gärningen....så jag hoppas ju naturligtvis att jag skall slippa ta det beslutet och att hon blir antingen så dålig att det inte finns nåt annat beslut att ta, eller att hon helt enkelt bara byter kostym o sömnen...

 

[Linabebis]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag tycker att du gör helt rätt i att bestämma att den dagen ej hunden kan gå i trappor så tar ni bort hunden och det måste kännas tryggt att ha en vet som ni kan ringa till....

Man måste ta ansvar för sitt djur den dagen man bestämmer sig för att skaffa det, vilket du gör och många andra här på buke men tydligen inte alla, vilket är väldigt sorligt...

Hoppas din fina vovve håller sig frisk länge till..

Kramar//Emma.

 

[Gefjun]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Vad skönt att ha allt planerat redan och att få det gjort i hemmamiljö! Att ta detta beslut är ju svårt.

 

[hannacecilia]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Så tänker en riktig djurvän och jag själv kommer nog att tänka på samma sätt då mina hundar blir gamla.

helt min åsikt. som djurägare är man skyldig att göra djurets liv så bra som möjligt, in i det sista, och det tycker jag innebär att undvika onödigt lidande.

hoppas ni får en bra sista tid tillsammans!!

 

[Texaz]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Men du hämtade ju honom iallafall, om än inte i livet??? Jag tror att det finns ett stort förstående och förlåtande där ute.. Gör vi bara det som vi tror på och anser vara rätt och riktigt just i denna stund så blir vi förlåtna av dem som gått vidare . Jag är då iallafall glad att det finns så många fina människor här, Kramar er alla

 

[Bebben]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag tycker att du tänker helt rätt som tar ett beslut i hur långt det ska få gå, redan nu.

Med min första Schäfer så sa vi att den dagen som han inte kan jobba längre, så tar vi beslutet. Han hade en dålig rygg efter 7 år som väktarhund, samt tassproblem sista året. Han pensionerades som 8 åring från tjänsten, men fortsatte att leda kurser med pappa fram till 11 års ålder. Då fick han mycket större tassproblem på vintern, och han blev stel i hela kroppen, så han fick gå som han ville på gården och tränas hemma när han orkade/ville. Vid 12 års ålder så fick han cancer, och vart supertrött. Han hade ingen energi kvar alls längre, och ville inte ens göra dom enklaste träningsövningarna, och hade ingen lust till något alls. Han fick somna in någon dag efter att han givit upp.

Min andra Schäfer var det helt oplanerat med. Han röntgades vid 1 år, precis som vanligt. Hade aldrig visat tecken på smärta, hälta eller liknande, så vi trodde ju att höfterna skulle vara helt normala. Dock visade det sig att han hade 3'or på båda höfter, och Vet gav utlåtande att han inom 6 mån inte skulle kunna gå normalt, och inte vara smärtfri någon dag i veckan.
2 veckor senare valde vi att ta bort honom, innan han skulle få sina problem, för han förtjänade att få somna innan dom kom, inte efter.

 

[pippi27]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Skrev inte i den gamla tråden men visst gör du helt rätt som väljer att ta bort bapelsinen för hennes egen skull.
Det är jobbigt, men man ska tänka på djuret i första hand. Kan man inte det ska man inte ha djur.
Jag har oxå valt att avliva djure på hemmaplan i den mån det funnits möjlighet till det. Det känns -tycker jag- på något sätt lättare än i det sterila hos veterinären.
Skickar en jättekram ..........

 

[gejsa]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag skrev i den förra tråden så jag skriver inte om allting.
Men min sorg finns fortfarande när jag tänker på just min schäfer som jag tog bort för bara 2½ månad sedan. Man ser spåren efter hennes klor på trägolvet, spår på tapeten när hon hasade sig ner på golvet osv....

Jag tyckte också att jag var förberedd. Visste säkert ett helt år innan att så fort hon blev sämre så var det dags. Jag gick och tittade på henne varje dag om hon var sämre osv..
Till sist var det dags den 16 april så började hon att halta rejält. Hade svårt att gå nerför trappan, inte uppför. Då ringde jag veterinären.
Ja, det är verkligen jobbigt. Vet vad du har framför dig hoppas att det dröjer länge.
Prövar att ta med ett foto på henne.

Hoppas att det fungerar. Här har hon bara 1 timma och 45 min kvar att leva.

 

[LIA]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag har något avvikande uppfattning (som vanligt ) från andra svarare här.
Jag tror, vilket även varit fallet med mina tidigare hundar, att dom visar när det är dags. För hur/när ska man dra trappgränsen?

Tar en av mina tidigare schäfrar som exempel. Han fick i mogen ålder problem med bakvagnen. Inte höftledsfel, utan en polioliknande nervdefekt, som sakta med säkert gjorde honom svagare och svagare. Vet gav honom ett halvår, men han levde faktiskt i över 2 år till. Under denna tid hade jag grov Ågren för när beslutet om avlivning skulle tas. Med facit i hand, hade jag inte behövt grubbla på det.

Under den här tiden försvann förmågan att själv hoppa upp i bilen. Det löstes på så sätt, att han klev upp med framdelen, vände på huvudet och bad mig lyfta upp baken. Kan skjuta in, att detta var något ingen annan fick göra. I hela sitt liv hade han tagit hänsyn till mitt handikapp, och nu var det dags för "pay back".
Rörligheten i övrigt var någorlunda, men mot slutet blev det mer av hjälp i trappor etc.
Så blev han plötsligt snabbt sämre, liksom att all livsenergi rann ur honom, och jag förstod att stunden var nära. Ringde vet och förvarnade. Dagen efter sa hunden att "nu är det dags att lämna dig", och jag ringde vet som kom och gav ett par sprutor i solskenet på kökstrappen. Vacker, stilla och fint, vemodigt och gråtigt på samma gång.
Liknande förlopp har det varit med övriga hundar också.

Vad jag vill få fram är, att man inte ska sätta upp gränser i onödan, utan låta livet klinga av i den takt det gör. Med stor sannolikhet kommer din hund att berätta, när det är dags! Hunden har livsglädje, även om den behöver hjälp med somliga saker. En gammal hund har exempelvis inte samma behov av att fara omkring, som vad en unghund har.

Jag tycker det är lika viktigt att djuret får leva sitt liv fullt ut, som att det avslutas i tid.

För ens egen skull, är det bra med förberedelser. Så grävde vi t ex graven i god tid och hade den täckt med plåt, flera veckor innan den behövdes, talade med vet osv.

LIA

 

[gejsa]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Ditt svar var väl inte avvikande heller.
Visst visar hundarna när det är dags.
Hade ett par bekanta här förra året. Dom tyckte att min lila Ida skulle avlivas redan då. "Man såg på ögonen att hon ville dö, sa dom".
Jag rådfrågade en vet. Han sa, att så länge hon vill leka och äta och vara med oss så är det inte akut för avlivning. Så var det ända tills den 16 april. Då visade hon med ögonen att hon hade ont. Ville inte gå ut i hagen och gå när vi skulle kissa en sista gång innan vi åkte för att ta bort henne. Då VISADE hon mig att nu får det vara nog. Jag vill ha hjälp NU. Hon kanske ville ha hjälp på ett annat vis men det ändå som vi kunde göra var att ta bort henne.

 

[LIA]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Hade ett par bekanta här förra året. Dom tyckte att min lila Ida skulle avlivas redan då. "Man såg på ögonen att hon ville dö, sa dom".
Jag rådfrågade en vet. Han sa, att så länge hon vill leka och äta och vara med oss så är det inte akut för avlivning. Så var det ända tills den 16 april. Då visade hon med ögonen att hon hade ont.

Det var så där jag menade. Många anser att djuret ska "få somna in" så snart det inte fungerar fullt ut. Jag hade också bekanta, som tyckte det var fel av mig att lyfta in hundbaken i skuffen. Men jycken och jag hade inga problem med det.

LIA

 

[martha]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag har något avvikande uppfattning (som vanligt ) från andra svarare här.
Jag tror, vilket även varit fallet med mina tidigare hundar, att dom visar när det är dags. För hur/när ska man dra trappgränsen?

Tar en av mina tidigare schäfrar som exempel. Han fick i mogen ålder problem med bakvagnen. Inte höftledsfel, utan en polioliknande nervdefekt, som sakta med säkert gjorde honom svagare och svagare. Vet gav honom ett halvår, men han levde faktiskt i över 2 år till. Under denna tid hade jag grov Ågren för när beslutet om avlivning skulle tas. Med facit i hand, hade jag inte behövt grubbla på det.

Under den här tiden försvann förmågan att själv hoppa upp i bilen. Det löstes på så sätt, att han klev upp med framdelen, vände på huvudet och bad mig lyfta upp baken. Kan skjuta in, att detta var något ingen annan fick göra. I hela sitt liv hade han tagit hänsyn till mitt handikapp, och nu var det dags för "pay back".
Rörligheten i övrigt var någorlunda, men mot slutet blev det mer av hjälp i trappor etc.
Så blev han plötsligt snabbt sämre, liksom att all livsenergi rann ur honom, och jag förstod att stunden var nära. Ringde vet och förvarnade. Dagen efter sa hunden att "nu är det dags att lämna dig", och jag ringde vet som kom och gav ett par sprutor i solskenet på kökstrappen. Vacker, stilla och fint, vemodigt och gråtigt på samma gång.
Liknande förlopp har det varit med övriga hundar också.

Vad jag vill få fram är, att man inte ska sätta upp gränser i onödan, utan låta livet klinga av i den takt det gör. Med stor sannolikhet kommer din hund att berätta, när det är dags! Hunden har livsglädje, även om den behöver hjälp med somliga saker. En gammal hund har exempelvis inte samma behov av att fara omkring, som vad en unghund har.

Jag tycker det är lika viktigt att djuret får leva sitt liv fullt ut, som att det avslutas i tid.

För ens egen skull, är det bra med förberedelser. Så grävde vi t ex graven i god tid och hade den täckt med plåt, flera veckor innan den behövdes, talade med vet osv.

LIA

det är så jag har tänkt det, och jag tror att jag vet när det är dags....jag tror samtidigt att det inte är så himla länge kvar, när glöden lämnar ögonen, då vet jag....grejen är väl mera att jag är förberedd så tillvida att jag vet att hjälpen är nära...Om hin skulle leva tills nästa år så får hon naturligtvis göra det..så länge hon har ett värdigt liv så tar jag inte bort henne....hon gör som din gjorde...hoppar upp i bilen med framtassarna och sen får vi hjälpa baken upp, men det gör hon med glädje.....att bära upp o ner henne för trapporna är inget alternativ för oss...jag kan gärna sova soffan nere, men det är inte det som är vitsen...när hon inte kan eller orkar....då är det nog dags i vilket fall somhelst....

 

[gejsa]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Ja, men då är vi två iaf som tycker likadant. *ler*
Att vi själva ser om och när det är dags.
Men jag vet att dom är extrema med att fort avliva så vi brydde oss inte.
Dom har tex avlivat två valpar pga att den ena morrade för mycket tyckte dom och den andra var dålig i magen.
Sedan tog dom bort sin 7 åriga hund lite väl fort också.
En katt råkade leka med halsen när dom låg. Lekte tydligen med halsbandet. Då trodde dom att katten skulle bita av dom strupen nästa gång. Så hon fick somna in bara 2 år gammal.

Så något förtroende för dom ang avlivning har jag inte.
Nej, man ser nog själv när det är dags. Men många vill gärna lägga sig i. Ibland kan det ju vara så att ägaren inte ser när det är dags. Man blir liksom hemmablind. Då kan det ju vara bra att säga till. Om det har gått för långt så djuret lider.

 

[Fraggel_Tess]

Sv: Provar igen..planerat avsked

Jag tycker du gör rätt. Själv tror jag även att sorgen kanske blir mindre värre när det är ett planerat avsked. Individen rycks inte bort utan att man är förberedd.

Sedan vill jag tillägga att det är bra när man kan fatta ett sånt beslut. En ytlig bekant till mig ska försöka till varje pris trots veterinären dömt ut hennes hund. Man ser ingen livsglädje längre i hunden utan man ser bara smärta. Trots detta vägrar människan att ta bort hunden. Det känns egoistiskt mot hunden.

Jag har själv fattat ett jobbigt beslut ang min gamla pålla. Till hösten blir det till de eviga gröna ängarna om inget händer innan dess. Hon ska få en fin sista sommar och njuta av livet.