bettysmatte
Trådstartare
Kan redan nu varna för långt inlägg, tror jag, men ska försöka korta ner historien så mycket som möjligt...
Har haft min häst i 6 år, sedan hon var 3. Hon var insutten vid köp, då hon självklart även veterinärbesiktigades (dock "endast" gårdsbesiktning). Jag red henne väldigt lätt de första två åren.
När hon var 6 år fick hon fång och eftersom hon hade hovbensrotationer på båda fram vilade hon i ca ett år. När jag började skritta igång henne - våren 2010 - kändes hon först riktigt, riktigt fin. Mjuk och smidig i kroppen. Men snart började hon snubbla en hel del samt "tappa bakben" i nedförsbackar. Vi var iväg på klinik hösten -10 och efter en väldigt snabb "utredning" fick hon diagnosen rörelsestörning (att hon landade på tå med fram i både skritt och trav). Jag berättade såklart också om bakbensproblemen, men fick ingen riktig respons på det. "Rid som vanligt", samt att hovslagaren skulle "fixa" problemet med att hästen landade på tårna. Nu har jag en väldigt duktig och välutbildad hovslagare som rätt snabbt förstod att problemet nog inte låg i vare sig verkning eller skoning.
ET, som även arbetar på klinik, anlitades. Denne hittade inget speciellt utan menade att hästen behövde stärkas och rekommenderade tömkörning. Detta kämpade jag sedan med sommaren, hösten och vintern -11. Jag började även märka att hon verkade landa ÄNNU konstigare på sina hovar tidigt på våren, och i april gjordes nytt försök med klinik. Jag påtalade, om igen, att hästen snubblar mycket, landar "knasigt" med fram samt tappar bak. Vet konstaterar kotledsinflammation båda fram och hästen behandlas två gånger i kotlederna. Vid återbesöket påtalar jag IGEN att hästen inte känns något speciellt bättre, fast hon ÄR bättre i fram vid böjprov. Vet kikar igen på hästen vid longering, och ser inget alls konstigt bak. Jag blir, åter igen, ordinerad MER ridning. Hästen är inte uppmärksam, hon behöver lära sig att lyssna på ryttaren, etc.
Ytterligare en ET konsulterades. Denne kikar på hästen under ridning, och ser inget konstigt. Håller däremot med om att hästen ser ut att "dippa" i vänster bak. Även ET ordinerar mer ridning, bl. a. över bommar och i varierad terräng. Nu i sommar börjar jag träna för tränare och hinner träna två gånger och hästen blir halt på hf under träningen.
Nytt klinikbesök, och ny klinik igen. Hästen är, enligt vet, tydligt halt på hf och vb redan innan böjprov. Vid röntgen hittar man förändringar i glidleden i hasen på vb. Hon är "trång" och brosket ser inte heller "bra ut". Det finns även "reaktioner" på hovlederna på båda fram, pga att hästen har avlastat bak. Hon är nu behandlad i båda bakhaserna, och återbesök väntar på onsdag. Jag frågade om prognos, och vet verkade inte jättepositiv. Jag har skrittat 15-20 min/dag i snart två veckor, ibland uppsuttet och ibland från marken (jag fick bestämma detta själv). Jag tycker själv att hästen snubblar mindre, men hon tappar fortfarande bakben. I hagen ser hon ut som vilken pigg, ohalt och glad häst som helst dock.
Någon som känner igen sig i diagnosen? Jag antar att det är någon typ av artros pållen har i hasleden, och det är väl mest det jag undrar över. Om någon har positiv erfarenhet av denna diagnos. Det här är ingen tävlingshäst, men min önskan är att kunna rida ut några gånger i veckan, i alla gångarter. Kanske träna lite dressyr någon gång då och då. Kan hon bli bra nog för det? Kan också tillägga att det inte finns NÅGRA spår av hovbensrotationerna längre. Hovbenen är röntgade igen i samband med de senaste klinikbesöken och de ligger precis så som de ska.
(Jag är INTE intresserad av påhopp, för jag har kämpat som ett DJUR med denna hästen en lång tid. Det finns verkligen inget mer frustrerande än att inte bli trodd.... Om antingen vet nummer 1 eller 2 bara hade lyssnat lite mer på mig som hästägare, och hur jag upplever hästen, så hade prognosen kanske varit bättre... I stället har jag mer eller mindre trott att jag höll på att tappa förståndet emellanåt. Jag kunde liksom inte förstå hur jag skulle kommunicera ett problem som bara jag (av någon anledning) upplevde.)
Har haft min häst i 6 år, sedan hon var 3. Hon var insutten vid köp, då hon självklart även veterinärbesiktigades (dock "endast" gårdsbesiktning). Jag red henne väldigt lätt de första två åren.
När hon var 6 år fick hon fång och eftersom hon hade hovbensrotationer på båda fram vilade hon i ca ett år. När jag började skritta igång henne - våren 2010 - kändes hon först riktigt, riktigt fin. Mjuk och smidig i kroppen. Men snart började hon snubbla en hel del samt "tappa bakben" i nedförsbackar. Vi var iväg på klinik hösten -10 och efter en väldigt snabb "utredning" fick hon diagnosen rörelsestörning (att hon landade på tå med fram i både skritt och trav). Jag berättade såklart också om bakbensproblemen, men fick ingen riktig respons på det. "Rid som vanligt", samt att hovslagaren skulle "fixa" problemet med att hästen landade på tårna. Nu har jag en väldigt duktig och välutbildad hovslagare som rätt snabbt förstod att problemet nog inte låg i vare sig verkning eller skoning.
ET, som även arbetar på klinik, anlitades. Denne hittade inget speciellt utan menade att hästen behövde stärkas och rekommenderade tömkörning. Detta kämpade jag sedan med sommaren, hösten och vintern -11. Jag började även märka att hon verkade landa ÄNNU konstigare på sina hovar tidigt på våren, och i april gjordes nytt försök med klinik. Jag påtalade, om igen, att hästen snubblar mycket, landar "knasigt" med fram samt tappar bak. Vet konstaterar kotledsinflammation båda fram och hästen behandlas två gånger i kotlederna. Vid återbesöket påtalar jag IGEN att hästen inte känns något speciellt bättre, fast hon ÄR bättre i fram vid böjprov. Vet kikar igen på hästen vid longering, och ser inget alls konstigt bak. Jag blir, åter igen, ordinerad MER ridning. Hästen är inte uppmärksam, hon behöver lära sig att lyssna på ryttaren, etc.
Ytterligare en ET konsulterades. Denne kikar på hästen under ridning, och ser inget konstigt. Håller däremot med om att hästen ser ut att "dippa" i vänster bak. Även ET ordinerar mer ridning, bl. a. över bommar och i varierad terräng. Nu i sommar börjar jag träna för tränare och hinner träna två gånger och hästen blir halt på hf under träningen.
Nytt klinikbesök, och ny klinik igen. Hästen är, enligt vet, tydligt halt på hf och vb redan innan böjprov. Vid röntgen hittar man förändringar i glidleden i hasen på vb. Hon är "trång" och brosket ser inte heller "bra ut". Det finns även "reaktioner" på hovlederna på båda fram, pga att hästen har avlastat bak. Hon är nu behandlad i båda bakhaserna, och återbesök väntar på onsdag. Jag frågade om prognos, och vet verkade inte jättepositiv. Jag har skrittat 15-20 min/dag i snart två veckor, ibland uppsuttet och ibland från marken (jag fick bestämma detta själv). Jag tycker själv att hästen snubblar mindre, men hon tappar fortfarande bakben. I hagen ser hon ut som vilken pigg, ohalt och glad häst som helst dock.
Någon som känner igen sig i diagnosen? Jag antar att det är någon typ av artros pållen har i hasleden, och det är väl mest det jag undrar över. Om någon har positiv erfarenhet av denna diagnos. Det här är ingen tävlingshäst, men min önskan är att kunna rida ut några gånger i veckan, i alla gångarter. Kanske träna lite dressyr någon gång då och då. Kan hon bli bra nog för det? Kan också tillägga att det inte finns NÅGRA spår av hovbensrotationerna längre. Hovbenen är röntgade igen i samband med de senaste klinikbesöken och de ligger precis så som de ska.
(Jag är INTE intresserad av påhopp, för jag har kämpat som ett DJUR med denna hästen en lång tid. Det finns verkligen inget mer frustrerande än att inte bli trodd.... Om antingen vet nummer 1 eller 2 bara hade lyssnat lite mer på mig som hästägare, och hur jag upplever hästen, så hade prognosen kanske varit bättre... I stället har jag mer eller mindre trott att jag höll på att tappa förståndet emellanåt. Jag kunde liksom inte förstå hur jag skulle kommunicera ett problem som bara jag (av någon anledning) upplevde.)