Prognos OCD

Jag tar gärna emot namn.

Sophie Gäfvert och Jonas Bylin på Evidensia Södra Djursjukhuset. Ingen remiss krävsz

På Albano har de flera ortopedspecialister men där hade du väl varit?

Marcel Lee är jätteduktig på Bagarmossen men tror att han enbart opererar och inte har mottagning.

På Ultuna finns såklart också duktiga ortopeder men där kan jag inga namn.
Nästan alla stora djursjukhus har minst en ortoped :)
 
Nu har vi varit på besök hos ortopeden och jag har inte alls en bra magkänsla efter vårt besök. Ortopeden ville knappt lyssna på vår skadehistoria eller hans symptom eller något alls utan kom in i rummet, sövde hunden, lyfte upp honom på röntgenbordet där han sedan slängde runt med hunden och var inte alls varsam. Jag fick flera gånger påtala att han har uppvisat smärta här och här varpå han svarar suckande efter flera påtalanden "vi får ta bild där också" vilket han inte hade tänkt att göra. Han kände igenom hans leder lite snabbt och konstaterade att dom kändes mjuka, rena och fina. Han kikade på röntgenbilderna och sa att han inte såg någon förändring. Och sedan var det klart. Allt som allt tog besöket inte ens 30 minuter.

Han hade inte heller någon förklaring till hans hälta (som han inte ens tittade på när han gick), inte heller någon förklaring varför han skriker rakt ut när man klämmer honom på dessa ställen och inte någon förklaring till varför han under rörelse varje gång blir märkbart irriterad och hugger sig själv i ryggen.

Det känns som om det där besöket var att kasta pengar i sjön och jag är inte trygg i hans utlåtande att det inte fanns något eftersom det inte kändes som att han lyssnade på vad jag hade att berätta om hans problematik. Det var mer att undersöka hundar på löpande band, att han bara snabbt ville bli klar för att kunna ta nästa.

Så nu står jag ännu mer handfallen och vet inte vad jag ska göra. Ska jag köra på som om ingenting och förlita mig på att han har rätt trots att han inte ens undersökte honom på alla de ställen som han har uppvisat smärta på? Eller ska jag gå till ytterligare en klinik som i såfall blir vår fjärde och förmodligen få ett fjärde uttalande? Blir så förvirrad av att alla som vi nu har träffat har sagt helt olika.
 
Nu har vi varit på besök hos ortopeden och jag har inte alls en bra magkänsla efter vårt besök. Ortopeden ville knappt lyssna på vår skadehistoria eller hans symptom eller något alls utan kom in i rummet, sövde hunden, lyfte upp honom på röntgenbordet där han sedan slängde runt med hunden och var inte alls varsam. Jag fick flera gånger påtala att han har uppvisat smärta här och här varpå han svarar suckande efter flera påtalanden "vi får ta bild där också" vilket han inte hade tänkt att göra. Han kände igenom hans leder lite snabbt och konstaterade att dom kändes mjuka, rena och fina. Han kikade på röntgenbilderna och sa att han inte såg någon förändring. Och sedan var det klart. Allt som allt tog besöket inte ens 30 minuter.

Han hade inte heller någon förklaring till hans hälta (som han inte ens tittade på när han gick), inte heller någon förklaring varför han skriker rakt ut när man klämmer honom på dessa ställen och inte någon förklaring till varför han under rörelse varje gång blir märkbart irriterad och hugger sig själv i ryggen.

Det känns som om det där besöket var att kasta pengar i sjön och jag är inte trygg i hans utlåtande att det inte fanns något eftersom det inte kändes som att han lyssnade på vad jag hade att berätta om hans problematik. Det var mer att undersöka hundar på löpande band, att han bara snabbt ville bli klar för att kunna ta nästa.

Så nu står jag ännu mer handfallen och vet inte vad jag ska göra. Ska jag köra på som om ingenting och förlita mig på att han har rätt trots att han inte ens undersökte honom på alla de ställen som han har uppvisat smärta på? Eller ska jag gå till ytterligare en klinik som i såfall blir vår fjärde och förmodligen få ett fjärde uttalande? Blir så förvirrad av att alla som vi nu har träffat har sagt helt olika.
:mad::(Men du: vi håller liv i tråden. Se till att du/din vanlige veterinär får journalen och du vet att det finns bilder. Pålagringar, lösa benbitar borde hen dock ha hittat (och tagit betalt för att opererat).

Själv åker jag till Ulltuna idag för min fjärde opinion. Återkommer.

Det är jobbigt och stressande och dyrt när Pälsklingarna inte fungerar riktigt som de ska
 
Nu har vi varit på besök hos ortopeden och jag har inte alls en bra magkänsla efter vårt besök. Ortopeden ville knappt lyssna på vår skadehistoria eller hans symptom eller något alls utan kom in i rummet, sövde hunden, lyfte upp honom på röntgenbordet där han sedan slängde runt med hunden och var inte alls varsam. Jag fick flera gånger påtala att han har uppvisat smärta här och här varpå han svarar suckande efter flera påtalanden "vi får ta bild där också" vilket han inte hade tänkt att göra. Han kände igenom hans leder lite snabbt och konstaterade att dom kändes mjuka, rena och fina. Han kikade på röntgenbilderna och sa att han inte såg någon förändring. Och sedan var det klart. Allt som allt tog besöket inte ens 30 minuter.

Han hade inte heller någon förklaring till hans hälta (som han inte ens tittade på när han gick), inte heller någon förklaring varför han skriker rakt ut när man klämmer honom på dessa ställen och inte någon förklaring till varför han under rörelse varje gång blir märkbart irriterad och hugger sig själv i ryggen.

Det känns som om det där besöket var att kasta pengar i sjön och jag är inte trygg i hans utlåtande att det inte fanns något eftersom det inte kändes som att han lyssnade på vad jag hade att berätta om hans problematik. Det var mer att undersöka hundar på löpande band, att han bara snabbt ville bli klar för att kunna ta nästa.

Så nu står jag ännu mer handfallen och vet inte vad jag ska göra. Ska jag köra på som om ingenting och förlita mig på att han har rätt trots att han inte ens undersökte honom på alla de ställen som han har uppvisat smärta på? Eller ska jag gå till ytterligare en klinik som i såfall blir vår fjärde och förmodligen få ett fjärde uttalande? Blir så förvirrad av att alla som vi nu har träffat har sagt helt olika.

Om du går vidare, gå vidare till en ortoped, inte "vanlig" veterinär. Nu kommer jag inte ihåg vad som skrivits i tråden, men om ortopeden nu tog flertalet bilder utan att finna något som kan förklara smärtan kanske det är något muskulärt? Har ni varit hos en fysioterapeut?
 
Åh.. jag står fortfarande handfallen.. Vad ska jag göra?? Två månader har gått sedan första veterinärbesöket och symptomen försvinner inte och vi står utanför utredning. Senast har vi varit hos fysioterapeut som inte fick så mycket bakgrundsinformation då jag inte ville att hon skulle snöa in sig på vad han tidigare har visat. Trots detta så påvisar han kraftig smärta på samtliga ställen fortfarande och ett kraftigt avvikande rörelsemönster. Nu har vi gjort följande och fått följande utlåtanden, redovisar dom i tur och ordning som vi har uppsökt dom.

Hundpsykolog 1: Det här är för allvarligt och inget jag vill arbeta med (gällande hans seperationsångest)
Hundpsykolog 2: Han måste få ner sina stressnivåer för att vi överhuvudtaget ska komma åt honom och arbeta med honom. Rekommenderar att prova lugnande feromoner.
Jag provar detta och han blir hunda resor värre och får flera vansinnesutbrott.
Veterinär 1: Säger att han påvisar "smärta" som enligt henne bara är för att han är så känslig överlag, han har egentligen inte ont och hon rekommenderar att söka hundpsykolog då allt bara sitter i hundens huvud.
Veterinär 2: Bekräftar att han påvisar kraftig smärta och misstänker OCD i samtliga leder. Han ställs på antiinflammatorisk och smärtlindrande medicin.
Det blir ingen förändring med hans medicin, hans symptom lindras inte.
Ortoped: Avvfärdar OCD samt HD och ED. Skelett och leder ser bra ut och "det finns inget att oroa sig för".
Fysioterapeut: Bekräftar att han påvisar kraftig smärta på flertalet ställen i kroppen vilket är allvarligt avvikande med tanke på hans ålder. Han uppvisar också avvikande rörelsemönster. Smärtreaktionen är dock så kraftig att hon inte vill behandla hans rörelsemönster då vi först måste behandlas veterinärmedicinskt för att inte förrvärra något..

Jag står bara här, handfallen och uppgiven. Ingen utredning som planeras, ingen vet vad som ska göras, ingen har någon aning om varför han har så ont som han har. Alla bara bollar runt honom och ingen vill riktigt ta i problemet.. VAD SKA JAG TA MIG TILL???
 
Det låter fruktansvärt @thelonelyone :(
Det låter som att du måste åka till en ny veterinär, så där ska ni inte behöva ha det!

Jag vet att Anders Hallgren rekommenderar ett b-vitaminkomplex till väldigt stressade hundar, för att få ner dem i stress. Han förklarade det som att stress bränner b-vitaminer (säkert någon specifik b-vitamin, men jag minns tyvärr inte säkert. b6 och b12 tror jag) och att det hämmar hundens (och våran!) förmåga att bilda serotonin vilket i sin tur kan ge ångest. Hundar får i sig mycket tryptofan naturligt (finns i t ex kött), men kan ha svårare att få i sig tillräckligt mycket b-vitamin om de är stressade. Tryptofan är en av grundstenarna i serotonin och det bildar tillsammans med B6, B12 och magnesium 5-HTP som är förstadiet till serotonin.

Det kan ju vara värt ett försök, kanske kan det få ner honom lite i stress. Är han så smärtpåverkad kommer ju säkert mycket av stressen därifrån, så det kanske inte hjälper men.. Det är ju ofarligt att testa. Det överflödiga b-vitaminet kommer hunden kissa ut, så det är väldigt liten risk.
 
Det kan ju vara värt ett försök, kanske kan det få ner honom lite i stress. Är han så smärtpåverkad kommer ju säkert mycket av stressen därifrån, så det kanske inte hjälper men.. Det är ju ofarligt att testa. Det överflödiga b-vitaminet kommer hunden kissa ut, så det är väldigt liten risk.

Ja, det är just det jag tror, att han uppvisar stress på grund av smärtan. Han går just nu på ett kosttillskott som ska verka lugnande (B-vitamin finns inkluderat i detta) och han har kommit ner något i stressnivå i den "allmänna" stressen. Men han reagerar nu starkare på ljud, även låga ljud utlöser starka reaktioner i form av ihållande morrande och skällande som håller i sig lång stund efter att ljudet har upphört.
Han har även starkare reaktioner vid hundmöten och möten med människor, jag anser att han har blivit mer utåtagerande utan att vara aggressiv för det är han absolut inte. Han upplevs snarare rädd och vill skydda sig själv från allt och alla.

Det känns så himla hopplöst att söka ytterligare en veterinär (även fast väl det är enda alternativet), jag är bara rädd för att dom inte ska ha något ytterligare att komma med, någon ny synvinkel och vill ha lite mer kött på benen själv vad jag kan trycka på, kräva för undersökningar osv.. :(
 
Vår är opererad för OCD i bogled runt 8 mån ålder. Rejält halt innan. Nu helt symptomfri och fungerar utmärkt som jakthund.
Opererade hos en av de skickligast i Sverige på denna operation (nämnd i listan tidigare i tråden). Vår ordinarie veterinär hade sett henne utföra denna operation och var mycket imponerad av henne, så hjälpte oss att fixa tid där.

Vår ordinarie veterinär (som jag har mkt stort förtroende för) röntgade hunden och konstaterade utifrån det OCD, vid andra besöket efter ett ha testat antiinflammatoriskt och smärtstillande utan framgång.
 
Vår är opererad för OCD i bogled runt 8 mån ålder. Rejält halt innan. Nu helt symptomfri och fungerar utmärkt som jakthund.
Opererade hos en av de skickligast i Sverige på denna operation (nämnd i listan tidigare i tråden). Vår ordinarie veterinär hade sett henne utföra denna operation och var mycket imponerad av henne, så hjälpte oss att fixa tid där.

Vår ordinarie veterinär (som jag har mkt stort förtroende för) röntgade hunden och konstaterade utifrån det OCD, vid andra besöket efter ett ha testat antiinflammatoriskt och smärtstillande utan framgång.

Här har ju dock ortoped avfärdat att det överhuvudtaget rör sig om OCD, veterinär sa "eventuellt OCD men inte några tydliga symptom" och fysio har sagt att det inte känns som OCD.. därför jag står handfallen i vad vi då kan utreda som kan vara orsaken till hans kraftiga smärtpåverkan..
 
Ja, det är just det jag tror, att han uppvisar stress på grund av smärtan. Han går just nu på ett kosttillskott som ska verka lugnande (B-vitamin finns inkluderat i detta) och han har kommit ner något i stressnivå i den "allmänna" stressen. Men han reagerar nu starkare på ljud, även låga ljud utlöser starka reaktioner i form av ihållande morrande och skällande som håller i sig lång stund efter att ljudet har upphört.
Han har även starkare reaktioner vid hundmöten och möten med människor, jag anser att han har blivit mer utåtagerande utan att vara aggressiv för det är han absolut inte. Han upplevs snarare rädd och vill skydda sig själv från allt och alla.

Det känns så himla hopplöst att söka ytterligare en veterinär (även fast väl det är enda alternativet), jag är bara rädd för att dom inte ska ha något ytterligare att komma med, någon ny synvinkel och vill ha lite mer kött på benen själv vad jag kan trycka på, kräva för undersökningar osv.. :(

Usch, jag är inte avundsjuk på din situation alls :(
Kan han ha någon autoimmun sjukdom, som angriper lederna på honom? SLE kanske?
 
Usch, jag är inte avundsjuk på din situation alls :(
Kan han ha någon autoimmun sjukdom, som angriper lederna på honom? SLE kanske?

Detta är uppe på tapeten nu och något som fysio sa att typ "det enda alternativet är autoimmun sjukdom".
Jag tänkte att jag skulle ringa till vet och begära lite blodprov, inga blodprov har tagits tidigare...
Har du några tips på vilka prover jag ska kräva? Hur kollar man autoimmuna sjukdomar? Annars tänkte jag borrelia, sköldkörteln.. något mer??
 
Jag blir stum över att inga blodprov tagits när det handlar om värkproblematik där inga fynd gjorts på röntgen!

Vilken mardröm ni hamnat i :(

Ja.. detta är under all kritik att ingen har tänkt på det.. och alla har släppt honom utan planerad fortsattutredning. Har du något tips på vilka blodprov jag ska kräva som ska tas? Det verkar inte som att veterinären själv kan tänka ut så vill inte att något ska missas.. :(
 
Nej det är han inte. Ska som sagt efterfråga blodprov för Borrelia tänkte om det finns fler blodprov som jag bör passa på att ta samtidigt för att utesluta fler saker..
Anaplasma ger akut sjukdom med feber och smärta/stelhet inte kronisk hälta. Borrelia ger hos hund inga kliniska symtom så blodprov för detta känns onödigt.

Om hunden fortfarande är halt skulle jag söka mig till en annan ortoped, helst på stort djursjukhus där möjlighet till vidare undersökning med till exempel skiktröntgen finns.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 598
Senast: Lavinia
·
Hundhälsa Det fick vi reda på i dag... För att göra en lång historia någorlunda kort: Engelsk bulldog, närmar sig 9 år, pigg, och har varit fullt...
Svar
9
· Visningar
1 981
Senast: Fibusen
·
Hundhälsa Hejsan! Jag har följt forumet länge men det här är första gången jag skriver något. Lite bakgrund om mig och min hund. Jag är en...
Svar
14
· Visningar
2 127
Senast: AraSlei
·
Hundhälsa Får varna för ett långt inlägg.. Behöver skriva av mig och samtidigt få råd från andra hundägare.. Har en jack russel tik som är 12,7 år...
2
Svar
26
· Visningar
6 314
Senast: Maddix24
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp