Grängesberg
Trådstartare
Hej!
Jag har tidigare skrivit här på forumet om vår inackordering som har betett sig märkligt, haft konstiga symptom osv.
Vill först klargöra att han ÄR veterinärkontrollerad, av flera olika veterinärer och även på klinik och det hittas inget fel på honom. Även ehrlichia/borrelia prov är taget och det har han inte.
Hästen i fråga har vi känt sedan 1994, han är en fd lektionshäst och voltigehäst som nu är pensionerad (17 år)och promenadrids av sin ägare.
Hästen är stor 180 cm och har alltid vart snällheten själv, han har vart den man alltid kan lita på, den som små barn kan hantera utan problem, både ridmässigt och hanteringsmässigt, dock har han vart lite kittlig och kan se sur ut ibland men aldrig att han skulle ha gått till angrepp..
MEN nu börjar vi få problem! Att beskriva allt i detalj skulle förmodligen täcka hela sidan så jag ska försöka få till det så kort jag kan.
Det började med att han förra sommaren attackerade sin kompis i hagen, dvs min ponny.Han kunde stå och vila för att i nästa sekund kasta sig hejdlöst på en mycket förvånad Crusse som tog till flykten. Detta pågick ganska länge, men har nu blivit lite bättre. Efterhand så började han även visa aggressivitet mot oss, först mot mig när jag ensam skulle ta in hästarna. Vi har 4 stycken i stallet.
Han kunde helt plötsligt, utan anledning gå till attack (jag såg ingen anledning) när man skulle leda honom in från hagen eller när man var i hagen av annan anledning. Detta inträffade inte alltid utan endast någon gång då och då.
Efter ett tag upplevde hans ägare samma sak, hon stod och gosade lite med honom i hagen då han helt plötsigt blev förbytt och tänkte flyga på henne, hon gick då ur hagen. 800 kg häst över sig är inget man längtar efter.
I dagsläget upplever jag inte honom lika aggressiv, men å andra sidan så vistas jag inte i hagen om jag inte är absolut tvungen.
Det största problemet vi har nu är att han är jättejobbig att leda in.
Vi har provat olika lösningar, ta honom först, sist, i mitten, med kedja, träns, vanligt grimskaft, pisk ja allt vi kan komma på.
Vissa dagar är han hur snäll som helst, allt går bra och andra dagar är det väldigt obehagligt att leda honom.
Jag är en hästvan person, som haft att göra med många olika typer av hästar i mitt liv men ingen av dom har jag uppfattat som att de med avsikt vill skada mig, tills problemen med denne började.
Han kastar sig ur grindhålet(vi har ström, men drar ur innan vi tar in), försöker att slå ner en med sitt framben som är närmast mig när jag leder, han hoppar och far och är överallt vissa dagar, för att andra dagar gå hur snällt som helst.
Att leda honom ut är inget problem, då är han som den vanliga snälla lugna häst han vart under många år, det är endast in som är problemet.
Det har gått så långt att vi bestämt att vi inte ska hantera honom vid intag ensamma, i fall han lyckas slå ner oss. Någon måste ju kunna tillkalla hjälp vid behov. Detta börjar bli ohållbart då vi endast är 2 i stallet, om någon inte kan närvara vid intag så måste hästarnba in tidigare vilket naturligtvis inte är bra för någon av dom.
Har någon tips på vad vi kan göra? Hur kan vi lösa detta.? För något måste vi ju göra, det går inte att ha det såhär!
Jag tror att nu sitter det mest i våra huvuden, vi blir nervösa för hur han ska vara när vi tar in, vilket smittar av sig på honom och han blir jobbig, sen är det bara en ond cirkel.. men hur bryter vi den?
Jag har tidigare skrivit här på forumet om vår inackordering som har betett sig märkligt, haft konstiga symptom osv.
Vill först klargöra att han ÄR veterinärkontrollerad, av flera olika veterinärer och även på klinik och det hittas inget fel på honom. Även ehrlichia/borrelia prov är taget och det har han inte.
Hästen i fråga har vi känt sedan 1994, han är en fd lektionshäst och voltigehäst som nu är pensionerad (17 år)och promenadrids av sin ägare.
Hästen är stor 180 cm och har alltid vart snällheten själv, han har vart den man alltid kan lita på, den som små barn kan hantera utan problem, både ridmässigt och hanteringsmässigt, dock har han vart lite kittlig och kan se sur ut ibland men aldrig att han skulle ha gått till angrepp..
MEN nu börjar vi få problem! Att beskriva allt i detalj skulle förmodligen täcka hela sidan så jag ska försöka få till det så kort jag kan.
Det började med att han förra sommaren attackerade sin kompis i hagen, dvs min ponny.Han kunde stå och vila för att i nästa sekund kasta sig hejdlöst på en mycket förvånad Crusse som tog till flykten. Detta pågick ganska länge, men har nu blivit lite bättre. Efterhand så började han även visa aggressivitet mot oss, först mot mig när jag ensam skulle ta in hästarna. Vi har 4 stycken i stallet.
Han kunde helt plötsligt, utan anledning gå till attack (jag såg ingen anledning) när man skulle leda honom in från hagen eller när man var i hagen av annan anledning. Detta inträffade inte alltid utan endast någon gång då och då.
Efter ett tag upplevde hans ägare samma sak, hon stod och gosade lite med honom i hagen då han helt plötsigt blev förbytt och tänkte flyga på henne, hon gick då ur hagen. 800 kg häst över sig är inget man längtar efter.
I dagsläget upplever jag inte honom lika aggressiv, men å andra sidan så vistas jag inte i hagen om jag inte är absolut tvungen.
Det största problemet vi har nu är att han är jättejobbig att leda in.
Vi har provat olika lösningar, ta honom först, sist, i mitten, med kedja, träns, vanligt grimskaft, pisk ja allt vi kan komma på.
Vissa dagar är han hur snäll som helst, allt går bra och andra dagar är det väldigt obehagligt att leda honom.
Jag är en hästvan person, som haft att göra med många olika typer av hästar i mitt liv men ingen av dom har jag uppfattat som att de med avsikt vill skada mig, tills problemen med denne började.
Han kastar sig ur grindhålet(vi har ström, men drar ur innan vi tar in), försöker att slå ner en med sitt framben som är närmast mig när jag leder, han hoppar och far och är överallt vissa dagar, för att andra dagar gå hur snällt som helst.
Att leda honom ut är inget problem, då är han som den vanliga snälla lugna häst han vart under många år, det är endast in som är problemet.
Det har gått så långt att vi bestämt att vi inte ska hantera honom vid intag ensamma, i fall han lyckas slå ner oss. Någon måste ju kunna tillkalla hjälp vid behov. Detta börjar bli ohållbart då vi endast är 2 i stallet, om någon inte kan närvara vid intag så måste hästarnba in tidigare vilket naturligtvis inte är bra för någon av dom.
Har någon tips på vad vi kan göra? Hur kan vi lösa detta.? För något måste vi ju göra, det går inte att ha det såhär!
Jag tror att nu sitter det mest i våra huvuden, vi blir nervösa för hur han ska vara när vi tar in, vilket smittar av sig på honom och han blir jobbig, sen är det bara en ond cirkel.. men hur bryter vi den?
