Principer för namn

Varför hänga upp sig så mycket på att det ska funka internationellt? :p Har en facebook kontakt i Australien vars dotter (född och uppväxt där) heter så mycket som Snöfrid. Hennes australiska farföräldrar skriver bara Snofrid, oklart hur de uttalar det men det verkar inte gå nån nöd på dem även om namnet inte alls funkar "internationellt". Man behöver ju inte döpa ungen till "Gun" eller "Dick" men vanliga skandinaviska namn är det ju inget fel på.

Mina namnprinciper är också att religiösa namn helst går bort (men det är sjukt svårt att hitta obibliska namn), nyligen bortgångna släktingar bör enligt mig enbart på sin höjd bli mellannamn eller omskrivet till motsatt kön typ Peter blir Petra osv. Inte hittepånamn från böcker och media, min mammas sambo har tex släktingar som döpt sitt barn till Skywalker. Inga namn med hittepåstavning, extrabokstäver eller ovanliga bokstäver typ Xuzannah, Yulja, Qallä osv. Något som ska gå att uttala och något som ungen inte kommer bli mobbad för.
 
Varför hänga upp sig så mycket på att det ska funka internationellt? :p

För vår del för att pappan jobbar med människor från diverse olika länder regelbundet och reser även mkt vilket sonen förhoppningsvis kommer kunna hänga med på när tillfälle ges. Och då vore det skönt om han slapp höra en sådan variant som mitt namn blir på engelska.. Inte vackert. Inte vackert alls. :cautious::D
 
Lite lustigt ändå tycker jag att nästan alla (inte bara i den här tråden) verkar ha som princip att barnet inte ska ha ett jättevanligt namn. Ändå ligger Alice, Oscar, Lucas, Maja m.fl. i topp år efter år efter år.

Jag kommer troligtvis aldrig skaffa barn, men skulle jag ändå göra det skulle jag nog inte ha så många andra krav än att det skulle låta fint och inte direkt associeras till någon eller något otrevligt. T.ex. tycker jag Natalie är ett väldigt fint namn, men har dåliga erfarenheter av personer med det namnet. Å andra sidan har jag på senare tid träffat på flera trevliga Natalies också, så man vet aldrig!
 
Varför hänga upp sig så mycket på att det ska funka internationellt? :p Har en facebook kontakt i Australien vars dotter (född och uppväxt där) heter så mycket som Snöfrid. Hennes australiska farföräldrar skriver bara Snofrid, oklart hur de uttalar det men det verkar inte gå nån nöd på dem även om namnet inte alls funkar "internationellt". Man behöver ju inte döpa ungen till "Gun" eller "Dick" men vanliga skandinaviska namn är det ju inget fel på.

.

Håller med! Många verkar ju till och med tycka det är viktigare med namn som funkar "internationellt" (dvs på engelska) än att namnet ska fungera på svenska.
 
Vi gick helt på tycke och smak. Har varken problem med om namnet är vanligt eller inte funkar internationellt. Ena sonens namn är relativt vanligt och funkar utomlands (åtminstone i engelskspråkiga länder) medan andra sonens namn är ovanligt och funkar dåligt internationellt.

Som mellannamn har stora sonen fått sin far- och morfars tilltalsnamn och yngsta sonen har fått min morfars och makens farfars tilltalsnamn.
 
För mig är det här med att funka internationellt att namnen inte innehåller åäö, av den enkla anledningen att mitt efternamn gör det och det låter så jäkla fult att uttala det med den "internationellt godkända" bokstaven det blir istället. I övrigt struntar jag lite i om det är ett internationellt namn. Har en förkärlek för de där namnen från mina morföräldrars generation, istället för namn som är amerikaniserade in absurdum.
 
Jag tänker mig att ett namn som Lucas finns på rätt så många ställen i världen.

Vi ville ha ett namn som var rätt så gångbart i större delen av Europa i alla fall. Detta av den enkla anledningen att världen är lite idag och det är inte helt ovanligt att männniskor i perioder bor utomlands (eller tom flyttar dit).

Att bo i ett land och slippa bokstavera namnet tycker i alla fall jag är skönt att slippa.
 
Vi har en Alice, visst är det ett av det mest populära i Sverige men inte här i England. För oss skulle det funka för äldre släktingar i båda länderna att uttala och det skulle vara tidlöst. Vi ville ha ett namn som även passar en vuxen.
 
Har ett namn som är typiskt svenskt och svårt att uttala utomlands (men jag har mina knep ;) ). Stava är oftast väldigt ologiskt, så är det inte i ett "seriöst" ärende brukar jag säga att skriv som det låter, så du kommer ihåg det.
Det har verkligen inte stört mig det minsta och inget jag hade tagit hänsyn till vid namngivning.

Jag har namn som jag hade tyckt vart fina på barn som jag inte vet om jag någonsin kommer få. Men när jag läste denna tråden så tänkte jag först, det ska inte vara starkt religöst förknippat. Sedan insåg jag att det ena var just det, väldigt mycket. Så det får ev. gå ann ändå.

Som någon tidigare skrev så verkar vi alla här vilja ha namn som inte är med på topp 50 listan. Men i verkligheten så finns där en del barn som får heta sitt namn + första bokstaven i sitt efternamn. Vilket jag tycker är "värre" än att man har ett namn som kan vara svårt att uttala på engelska.
 
Vi har en Alice, visst är det ett av det mest populära i Sverige men inte här i England. För oss skulle det funka för äldre släktingar i båda länderna att uttala och det skulle vara tidlöst. Vi ville ha ett namn som även passar en vuxen.

Plats 17 på topplistan för england 2016 ;) Legat på topp 50 sedan iallafall 1996 med en stadigt uppåtgående trend sedan 2009 :)
Men det är ett väldigt fint namn hur som helst!
 
För mig är det varje gång jag träffar en utländsk person. Jag har inte uttalat mig om engelska namn

Jag tror det är väldigt individuellt hur jobbigt sånt där är. Jag har ett efternamn som inte fungerar någonstans alls. Och ett förnamn som blir halvbra utanför Skandinavien. Det blir att upprepa och bokstavera men jag är inte så brydd.
 
Jag tror det är väldigt individuellt hur jobbigt sånt där är. Jag har ett efternamn som inte fungerar någonstans alls. Och ett förnamn som blir halvbra utanför Skandinavien. Det blir att upprepa och bokstavera men jag är inte så brydd.

Det är det säkert. Jag har både förnamn och efternamn som är svåra och behöver bokstaveras. Förnamnet är dessutom beskaffat så att det inte går att utläsa om jag är en han eller hon för folk från andra länder - det kan också vara lite irriterande.
 
Fast hur ofta är det så? Och visst finns det väl engelska namn som är svåra att uttala för oss, även om de är sk. internationella.

Jag är dödligt trött på att heta Vanilla faktiskt. Därför fick ungen ett "engelskt" namn. Jag jobbar internationellt och när chefen oavsett om den är amerikan eller fransman inte kan uttala mitt namn är det trist. Jag tänker att i dagens värld blir ungarna än mer globala så lika bra han får nåt som funkar.
 
Plats 17 på topplistan för england 2016 ;) Legat på topp 50 sedan iallafall 1996 med en stadigt uppåtgående trend sedan 2009 :)
Men det är ett väldigt fint namn hur som helst!

Så kan det vara :D vi har inte stött på en annan i hennes ålder här omkring, vi kollade inte ens någon lista längre än tio 10.
Iofs var det en prao på dramat i höst som hade samma för och efternamn, hon hade inte stött på många Alice heller så blev extra kul att de var samma.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Hej här kommer en liten berättelse I december kom jag på vad jag ville plugga till på Högskolan. Jag är 25 år gammal och de flesta av...
2 3
Svar
52
· Visningar
5 207
S
Övr. Hund Vill bara skriva av mig. I dag skall en av våra gamla kompisar få somna in. Mattes hund ända ut i klorna. Då vi träffades så litade...
Svar
6
· Visningar
2 016
Senast: thea
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Födda-24
  • Skadade hästar och konvalescenter
  • Födda 2024

Omröstningar

Tillbaka
Upp