Positivt med träningsberoende?

Sryoqwe

Trådstartare
Min idrottslärare (jag går i nian) sa idag att det är bra om man lyckas skapa ett träningsberoende under tonåren, så kan man hålla kvar det senare med.

Jag är lite skeptisk till om det verkligen är bra med ett beroende så som hon utryckte det, tänker mest att en bra vana är såklart bra att ha. Är också undrande till varför man säger det till två stycken (varav min kompis är dessutom mycket osäker i sig själv) som tränar hyfsat mycket och är aktiva, dock inte inom någon bollsport utan ridning och allmän aktiv livsstil.

Vad säger ni, är ett träningsberoende något bra?
 
Jag tycker att det låter som en väldigt oförsiktig och dum sak att säga till ett gäng ungdomar i den åldern (eller överhuvudtaget egentligen). Väldigt tondövt. Nog för att det är härligt med folk som njuter av träning, men att dra det till att ett beroende på något vis skulle vara sunt är väldigt märkligt för mig. Jag tror snarare att det är något som kan skada folk rejält, både fysiskt och psykiskt.
 
Ett beroende oavsett vad de är skapat av är aldrig bra. Har en nära anhörig som träningen blev ett boende för i tonåren som i sin tur ledde vidare till allvarligare komplikationer som anorexia. Hen har fortfarande problem att avgöra när de är läge att sluta träna. De är en hårfin gräns att vara sund och vettig med träningen till att de blir ett beroende. De är alltid bra att röra sig de kommer vi ju inte ifrån de behöver alla människor för att må bra men de får inte slå över helt enkelt till fel sida.

Låter som din lärare behöver tänka efter vad hen säger i framtiden.
 
Nej, inte en bra sak att säga. Jag skulle nog säga att jag varit beroende av träning i perioder i det avseendet att jag använt det som ångestdämpande. Bättre än andra alternativ men det ledde också till skador som kommer påverka mig resten av livet och som satte stopp för min drömkarriär. För att inte tala om hur jobbig ångesten blev när jag inte kunde träna längre på grund av sagda skada. Allt med måtta, även träning.
 
Min idrottslärare (jag går i nian) sa idag att det är bra om man lyckas skapa ett träningsberoende under tonåren, så kan man hålla kvar det senare med.

Jag är lite skeptisk till om det verkligen är bra med ett beroende så som hon utryckte det, tänker mest att en bra vana är såklart bra att ha. Är också undrande till varför man säger det till två stycken (varav min kompis är dessutom mycket osäker i sig själv) som tränar hyfsat mycket och är aktiva, dock inte inom någon bollsport utan ridning och allmän aktiv livsstil.

Vad säger ni, är ett träningsberoende något bra?
Jag tror också hon uttrycker sig slarvigt och menar att goda träningsvanor är bra att skaffa sig som ung, och där har hon ju absolut säkert rätt.

Träningsberoende räknas ju som ett problem däremot och inte som något som sjukvården anser att man ska ha i alla fall :).

Lärare är ju dock inte gudar och gudinnor utan människor som vem som helst, (vissa av dem är ju rent av ganska unga :D) så alla kan ju råka säga någonting de inte menar på riktigt antar jag. Att hon sa det till just er kan ju vara att hon säger det till alla, eller inte hade något bättre att säga just då och bara kläckte ur sig något, eller tyckte att ni verkade omotiverade att springa efter en boll just den lektionen.
 
Senast ändrad:
Jag hör så mkt om idiotiska uttalanden från idrottslärare så jag är inte förvånad. Självklart är det inte positivt att utveckla ett träningsberoende. Hon kanske menade något annat men jag kan tycka att lärare i idrott och hälsa borde tänka sig för och förmedla ett balanserat perspektiv av vad hälsa innebär.
 
Jag tror väl egentligen också som flera andra att det hon egentligen menade säkert var vana/rutin och inte beroende, men det blir så himla fel när hon säger beroende. Min bror var under ett par år tillsammans med en tjej som idag faktiskt är just idrottslärare (vilket är en skrämmande tanke om hon inte ändrat sig sen dess), som jag är helt övertygad om hade ortorexi. Hon kunde inte hälsa på hemma hos oss för att vi inte hade tillräckligt nyttig mat och blev hon förkyld så hon inte kunde träna blev hon helt rabiat. Hon tränade normalt sett minst två hårda pass (gym + kondition) varje dag, min bror är nog mer "ordinär" och tränar typ fyra-fem gånger i veckan på gym. Det var flera gånger när hon var förkyld och inte han, som hon blev helt galen och skällde ut honom för att han inte gick till gymmet. Det tog slut för att hon tyckte att han inte tog träningen på tillräckligt stort allvar. De var mellan 20 och 25 då, så vi pratar inte om några 14-åringar.

Missförstå mig inte, träning är jättebra, och jag har glad att jag i alla fall fick en grund med ridningen när jag växte upp, även om jag faktiskt önskar att jag även fått en grund/vana/rutin på träning även utanför stallet. Men allting som går till överdrift är dåligt. Blir man så upprörd för att man inte kan träna en dag på grund av sjukdom eller att livet kom emellan eller vad som helst, så att man gråter och skriker och skäller och har ångest, då är det något som gått fel. Det är dessutom så himla lätt att det triggar osunt beteende ännu mer och övergår till anorexi/bulimi istället.
 
Självklart är inga beroende bra. Jag tycker att du eller dina föräldrar ska ta upp det med läraren. Vad en lärare säger kan ha enormt stor påverkan på eleverna och det är därför väldigt viktigt att de uttrycker sig korrekt. Om det nu var så att hen syftade på vana så får hen också säga det. Lärare är såklart också människor med fel och brister men att säga så är inte okej alls. Jag har träffat på det där med att puscha för hårt med mat (kaloriräkning) och träning både inom skolan men också inom vården och det är alltid så förbannat sorgligt. Man måste som vuxen ha fingertoppskänsla när man pratar med unga människor och inte bara köra på som en bulldozer.
 
Jag hör så mkt om idiotiska uttalanden från idrottslärare så jag är inte förvånad. Självklart är det inte positivt att utveckla ett träningsberoende. Hon kanske menade något annat men jag kan tycka att lärare i idrott och hälsa borde tänka sig för och förmedla ett balanserat perspektiv av vad hälsa innebär.
Tänker att grodor hoppar ur munnen på alla ibland. Haken med lärare är att de kan ha så stor effekt. (med tanke på hur många grodor jag lyckas leverera under en månad är jag glad att jag inte är lärare :) ) Samtidigt finns ju de som kläcker ur sig fler än andra antar jag och just att ha felkopplat ordet träningsberoende i sitt huvud är nog en av de sämre.
 
Tänker att grodor hoppar ur munnen på alla ibland. Haken med lärare är att de kan ha så stor effekt. (med tanke på hur många grodor jag lyckas leverera under en månad är jag glad att jag inte är lärare :) ) Samtidigt finns ju de som kläcker ur sig fler än andra antar jag och just att ha felkopplat ordet träningsberoende i sitt huvud är nog en av de sämre.
Ja såklart. Jag råkar bara få höra väldigt många grodor och idiotiska uppgifter som kommer just från idrottslärare..
 
Ja såklart. Jag råkar bara få höra väldigt många grodor och idiotiska uppgifter som kommer just från idrottslärare..
Absolut, har ju hört några själv som ung från tex skolsköterskor och annat. Tänker bara att en sak som var ganska smart som föräldrarna lyckades förmedla var att lärare är människor och de gör fel och säger fel och blir ledsna ibland osv, vilket gjorde att jag kunde rycka lite mer på axlarna än många andra, vilket på sätt och vis var bra. En 25 åring är ju yttepytte och väldigt ung och såklart gör alla misstag på jobbet och ju mer man pratar desto mer dumt säger man även om det bara är en liten procent, även om såklart någon kanske måste berätta det för dem hur dumt det blev ibland.

(Sedan uppfattas en del av det man säger som inte var lika dumt, eller inte menat dumt, helt annorlunda av den som hör. Tex vad någon säger att en kollega sa kontra vad man hörde att kollegan sa.)
 
Senast ändrad:
Min idrottslärare (jag går i nian) sa idag att det är bra om man lyckas skapa ett träningsberoende under tonåren, så kan man hålla kvar det senare med.

Jag är lite skeptisk till om det verkligen är bra med ett beroende så som hon utryckte det, tänker mest att en bra vana är såklart bra att ha. Är också undrande till varför man säger det till två stycken (varav min kompis är dessutom mycket osäker i sig själv) som tränar hyfsat mycket och är aktiva, dock inte inom någon bollsport utan ridning och allmän aktiv livsstil.

Vad säger ni, är ett träningsberoende något bra?
Det är ungefär lika korkat som att säga åt folk att skaffa sig en ätstörning så sparar dom in pengar på mat. Livsstilar ska inte göra en sjuk helt enkelt. Självklart är det bra att ha en vana att röra på sig och vara aktiv men det är ju en helt annan sak.
 
Svarar alla istället för att citera :)

Jag håller med er fullt ut, hälsosamma rutiner är jättebra men ett beroende är inget hälsosamt.

Självklart kan alla (inklusive lärare) råka säga fel. Just den här läraren "råkar" dock säga fel väldigt ofta, och jag tycker att man bör vara lite försiktig med hur man utrycker sig som idrottslärare till tonåringar. Hon är verkligen inte ung utan går nog i pension snart (vilket självklart inte gör att hon inte kan göra misstag, men hon har mycket vana av sitt jobb).

Jag försökte fråga henne idag om hon verkligen menade beroende, hon hade dock inte tid så ska försöka imorgon.
 
Svarar alla istället för att citera :)

Jag håller med er fullt ut, hälsosamma rutiner är jättebra men ett beroende är inget hälsosamt.

Självklart kan alla (inklusive lärare) råka säga fel. Just den här läraren "råkar" dock säga fel väldigt ofta, och jag tycker att man bör vara lite försiktig med hur man utrycker sig som idrottslärare till tonåringar. Hon är verkligen inte ung utan går nog i pension snart (vilket självklart inte gör att hon inte kan göra misstag, men hon har mycket vana av sitt jobb).

Jag försökte fråga henne idag om hon verkligen menade beroende, hon hade dock inte tid så ska försöka imorgon.
Måste bara säga att jag är imponerad av ditt tänk och ”källkritik” när du ”bara” går i nian.
 
Har pratat med henne igen idag, hon höll kvar vid att det är bra med ett beroende men kunde gå med på att säga vana till mig (kommer med allra största sannolikhet inte ändra sig något). Hon verkar inte vara medveten om att ortorexi finns utan hade nog glatt hejat på någon som hade det till att fortsätta (jag vet inte hur det påverkar personer som har det men kan inte tänka mig att det skulle vara bra).

Finns det något jag kan göra för att få henne att förstå? Känns inte alls bra att hon kan förvärra någons sjukdom.
 
Har pratat med henne igen idag, hon höll kvar vid att det är bra med ett beroende men kunde gå med på att säga vana till mig (kommer med allra största sannolikhet inte ändra sig något). Hon verkar inte vara medveten om att ortorexi finns utan hade nog glatt hejat på någon som hade det till att fortsätta (jag vet inte hur det påverkar personer som har det men kan inte tänka mig att det skulle vara bra).

Finns det något jag kan göra för att få henne att förstå? Känns inte alls bra att hon kan förvärra någons sjukdom.
Kan du prata med elevrådet som kan föra det vidare eller prata direkt med rektorn? Eller någon lärare du har bra kontakt med? Det känns jätteviktigt att de ansvariga får vetskap och gör något åt det.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag har alltid älskat hästar och djur, och försökt göra mitt bästa för att omge mig av djur och det lantliga. Jag har alltid...
2 3
Svar
52
· Visningar
5 482
Senast: Mabuse
·
Skola & Jobb 15 år i vården blev det men nu säger kroppen tvärstopp, ALLT gör ont, hela tiden. 3 omgångar av vad jag förstått i efterhand var...
2 3
Svar
47
· Visningar
7 866
Senast: fejko
·
Kropp & Själ Jag ska precis kliva in i vuxenvärlden och mitt liv är redan helt förstört. Jag har inte klarat skolan då jag har grav social ångest...
Svar
9
· Visningar
1 325
Senast: Vinur
·
Skola & Jobb Jag har absolut ingen att prata med om detta. Satt och googlade "karriärrådgivning" och kände att jag kanske ska betala för det (så...
2
Svar
22
· Visningar
4 144

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp