G
Gisburne
Sv: Plötslig hälta - Fång? Fraktur? Vrickning?
*delvis KL*
Vad som hände? Jag vet inte, faktiskt.
Hon skoddes om och hovis tittade på hovarna och benen utan att finna nåt ovanligt. Kort därefter blev hon bättre, men reagerade fortfarande med några stegs hälta när hon trampade på grus eller kottar eller dylikt. Men på gräs gick hon som tåget.
Åkte till ett tornerspel och red en helg, det gick kanonbra. Det var på gräsbana förvisso, men hon reagerade inte konstigt på någonting. (Och tornerspel går i full galopp.) Åkte på ytterligare ett tornerspel och det gick också kanonbra. Kom hem och red som vanligt, varpå pållan återigen "trippade till" när hon klev på småsten eller liknande. Och så har hon hållit på hela hösten - går kanonbra på gräs och grus som inte har för stora stenar, men då och då haltar hon något steg ungefär som man själv gör om man går barfota och trampar på nåt vasst.
Hovis har kollat henne igen och jag har rådfrågat veterinär, men ingen har hittat nåt. Jag tänkte ett tag att jag borde röntga, men i samma veva började jag träna inför jaktsäsongen och hoppar gör hon helt utan bekymmer. I lördags red vi jakt i Stockholm med hinder uppåt en meter och hon tuffade på helt obehindrat. Så om det är nåt slekettalt, som en hovbensfraktur, borde hon inte protestera i hoppningen då? Borde inte hältan vara mer konsekvent och inte bara nåt steg då och då när hon går på grovt grus t.ex.?
Jag har sökt orsaken i strålfårorna, men har inte hittat nåt sår eller annat. Och man kan sticka ner en hovkrats i fårorna och "leva om" ordentligt utan att hon reagerar. Så jag står lika frågande nu som i somras - kanske ska hon röntgas i alla fall? Inte vet jag, men det låter ju knasigt att hon gärna hoppar så pass rejäla hinder om hon har en fraktur eller lös benbit eller nåt sånt. Eller?
*delvis KL*
Vad som hände? Jag vet inte, faktiskt.
Åkte till ett tornerspel och red en helg, det gick kanonbra. Det var på gräsbana förvisso, men hon reagerade inte konstigt på någonting. (Och tornerspel går i full galopp.) Åkte på ytterligare ett tornerspel och det gick också kanonbra. Kom hem och red som vanligt, varpå pållan återigen "trippade till" när hon klev på småsten eller liknande. Och så har hon hållit på hela hösten - går kanonbra på gräs och grus som inte har för stora stenar, men då och då haltar hon något steg ungefär som man själv gör om man går barfota och trampar på nåt vasst.
Hovis har kollat henne igen och jag har rådfrågat veterinär, men ingen har hittat nåt. Jag tänkte ett tag att jag borde röntga, men i samma veva började jag träna inför jaktsäsongen och hoppar gör hon helt utan bekymmer. I lördags red vi jakt i Stockholm med hinder uppåt en meter och hon tuffade på helt obehindrat. Så om det är nåt slekettalt, som en hovbensfraktur, borde hon inte protestera i hoppningen då? Borde inte hältan vara mer konsekvent och inte bara nåt steg då och då när hon går på grovt grus t.ex.?
Jag har sökt orsaken i strålfårorna, men har inte hittat nåt sår eller annat. Och man kan sticka ner en hovkrats i fårorna och "leva om" ordentligt utan att hon reagerar. Så jag står lika frågande nu som i somras - kanske ska hon röntgas i alla fall? Inte vet jag, men det låter ju knasigt att hon gärna hoppar så pass rejäla hinder om hon har en fraktur eller lös benbit eller nåt sånt. Eller?