Sv: Plastpappan då?
Jag hade tänkt vänta tills fölis var nån månad. Stoet och valacken avgudade varandra innan fölning, och valacken var fölsnäll. Men efter fölning blev ju stoet väldigt vaktigt om fölet, och gjorde krokodilutfall om valacken så mycket försökte tjuvkika över boxväggen på telingen. Så för alla eventualiteter skull tänkte jag vänta tills fölis var 4 - 5 veckor.
Det blev dock inte så, efter cirkus en vecka så blev stoet missnöjd med att bara gå med fölingen. Efter två veckor hade hon lessnat helt och stod och hängde vid grinden mot valackens hage hela dagarna. När valacken försvann kunde hon i princip ramma fölet för att springa fram till grinden och skrika.
Där beslöt jag att 'naturen sagt åt mig' att det var dags nu. Så de släpptes ihop. Valacken fick inte hälsa på fölet i början, och lyssnade på stoet och lät blli. Stoet var MYCKET nöjd med att gå med valacken igen, även om hon hade lite besvär med att hålla efter sin lilla teling från att hälsa på valacken
Tog kanske 4 - 5 dagar innan stoet slappnade av och fölet fick hälsa på valacken och vice versa, men sen hyrde stoet rätt ofta in valacken som barnvakt.
Och valacken tog sitt jobb som plastpappa på STÖRSTA allvar, sen när ett ungsto släpptes in, som fölstoet inte ville skulle hälsa på fölet, så såg valacken till att hela tiden hålla sig mellan ungstoet och fölet, och då slappnade fölstoet av. Valacken gick sen ömsom nära ungstoet och ömsom nära sto + föl, och sakta men säkert makade han dem närmare varandra. Tog inte ens en vecka innan de gick i flock, nogsamt övervakade av valacken.
Med facit i hand hade jag kunnat släppa ihop efter några dagar när fölet lärt sig stängslet. (Följa mamma ingick aldrig i det fölets repertoar, hon fick ledas i grimma från dag ett, annars var hon på byn. Mamma kan väl springa efter om hon är orolig typ.. De hade hiskeliga problem på hingsstationen när stoet skulle betäckas om. Slutade med att de helt sonika lät fölskrället gå kvar i hagen med de andra när stoet betäcktes, fölskrället var nämligen inte alls intresserad att följa med. När de skulle hem hade fölet blivit lite 'otamt' och gick inte sätta grimma på. Men vi tog in mamman. Fölet tyckte 'hejdå mamma, ha kul'. Nehe, vi tog in de andra två stona, vars föl snällt och fint följde sina mödrar. Mitt föl tyckte 'hejdå, ha kul' och gick kvar och åt maskrosor helt ensam i hagen. Efter pass 20 minuter började hon långsamt strosa upp mot stallarna för att se vad mamma vrålade så hemskt om, och om de andra gjorde något kul..hrm..)