Plastikkirurgi och ideal (Utbruten från Kroppshets)

[TeamLundVer]

Och 85b är samma som 65F Jisses jag har verkligen bott under en sten när det kommer till bh storlekar

Då kan du ju tänka dig storleken på mina. Gick från 70F, som jag tyckte var för stort, till 85H eget graviditet och har nu landat på 80G.

Det är stort. Jag önskar mig 80C max, helst 75C då har man en praktisk byst.

 

[tuaphua]

Jag håller med de som tycker det är lite sorgligt att folk känner behov av estetisk kirurgi, filler setc.
Men samtidigt utesluter jag inte att jag själv gör något ingrepp i framtiden.

Jag har vänner som opererat en enstaka grej och är nöjda. Och såna som försöker bota psykiska prob med operationer och aldrig blir nöjda. Jag har bla en kompis som på operationsbordet lyckades få den erkäda kirurgen från finkliniken att göra en till op utöver den inbokade. Den op:en ger sora ärr och var totalt onödig för den här personen. Kirurgen hade tidigare nekat utföra den. Men med press så ändrade man sig. Man var väl så där nöjda med resultatet med.
Sen tex en omyndig tjej som gått ner till undervikt på osunt vis och gjort bröstlyft. För att sen gå upp igen efter några månader och då loosa op-resultat tex.
Sånt tycker jag är sorgligt.
Men de som opererar sig och är nöjda - fine! Tråkigt att samhället gör så man känner de behoven. Men jag ser inte att vi ska individbestraffa de som gör sånt som samhället pushar fram. Jag kan tycka det är sorgligt att ju fler som opererar : desto mer vrids idealen till ngt ouppnåeligt utan op och de risker som följer. Men även jag själv känner ju att jag ev kan operera ngt i framtiden. Så jag dömmer verkligen inte de som gör det. Men det gör mig lite ledsen ändå.

 

[kryddelydd]

Så det är inte okej, medan det du fixat är det.

Du uttrycker exakt varför skönhetsideal är en jävla strypsnara på kvinnor. Man ska vara opererad, men det ska inte synas att man är det. För syns det, då blir man skammad.

Visst är det väldigt märkligt!

Jag har turen att inte förstå behovet av att förändra mitt utseende.
Jag ser inte bra ut. Rätt normalt, tråkigt utseende. Både gällande ansiktsdrag och kropp. Lite överviktig, rätt otränad. Halvrisig hållning.
Rätt färglöst, tunt hår. Bleka ögonbryn och ögonfransar.

Ett tag färgade jag hår och ögonbryn, har också testat att "permenentfärga" ögonfransarna.
Har tröttnat: det har ju ingen betydelse faktiskt om jag är blek och osminkad och med "rätt" hårfärg.
_jag är den jag är.

 

[mandalaki]

@kryddelydd En del i det här verkar vara en generationsfråga. Yngre har ofta en liberalare syn på skönhetsoperationer och liknande än vad vi har (jag är ännu längre från den generationen än du).

Och det tror jag beror på en vilja att ha kontroll. Ser inte kroppen ut som man vill fixar man den, helt enkelt. Man är uppvuxen med en individualism som gör att man tycker att man själv bestämmer allt, allt man gör är ens egna val. Mycket långt från vad åtminstone jag växte upp med.

Jag har dessutom svårt för de läkare som på tjänstledig tid från den offentliga vården sätter kniven i friska människor som bara vill förändra sitt utseende. De tjänar enorma pengar på sina exklusiva kliniker, och de var ju knappast någon underbetald yrkesgrupp ens innan.

 

[kryddelydd]

@kryddelydd En del i det här verkar vara en generationsfråga. Yngre har ofta en liberalare syn på skönhetsoperationer och liknande än vad vi har (jag är ännu längre från den generationen än du).

Och det tror jag beror på en vilja att ha kontroll. Ser inte kroppen ut som man vill fixar man den, helt enkelt. Man är uppvuxen med en individualism som gör att man tycker att man själv bestämmer allt, allt man gör är ens egna val. Mycket långt från vad åtminstone jag växte upp med.

Jag har dessutom svårt för de läkare som på tjänstledig tid från den offentliga vården sätter kniven i friska människor som bara vill förändra sitt utseende. De tjänar enorma pengar på sina exklusiva kliniker, och de var ju knappast någon underbetald yrkesgrupp ens innan.

Jag håller med dig.
Helt och hållet.

Och den attitydförändringen, att man ska fixa allt som inte är som man önskar, ser jag inte som något helt igenom gott.
Jag tror generellt sett att vi människor skulle må bättre av att lära oss acceptans. Acceptera våra förutsättningar och till viss del våra begränsningar.
För om man accepterar så kan man liksom finna positiva saker i det som är viktigt på något sätt.
(och vad som är viktigt är olika från person till person).
Ytan blir så dominerande på fler och fler områden.

 

[MiniLi]

Okej jag får iallfall ont om jag rider eller springer utan bh, jag tror de flesta med lite större byst får ont om de gör studsiga aktiviteter utan bh på sig. Poängen är att det är ganska få som opererar sig för något som rätt utformade kläder kan lösa. Att man vill operera sig för att man tycker dessa kläder är fula är en estetisk fråga inte medicinsk. Operera dig om du vill men det är ett väldigt vanligt problem som du säkert redan vet, för jag antar att du sökt på lår och skavsår och fått upp alla de tips och grejer som tidningar andra har listat.

Lite vid sidan. Jag har jättesmå bröst och tycker det gör jätteont att gå utan bh!
Är gärna utan hemma i soffan men AJ så ont det gör så fort de rör sig lite. Och springa och rida utan?

 

[Kattennizze]

Visst är det väldigt märkligt!

Jag har turen att inte förstå behovet av att förändra mitt utseende.
Jag ser inte bra ut. Rätt normalt, tråkigt utseende. Både gällande ansiktsdrag och kropp. Lite överviktig, rätt otränad. Halvrisig hållning.
Rätt färglöst, tunt hår. Bleka ögonbryn och ögonfransar.

Ett tag färgade jag hår och ögonbryn, har också testat att "permenentfärga" ögonfransarna.
Har tröttnat: det har ju ingen betydelse faktiskt om jag är blek och osminkad och med "rätt" hårfärg.
_jag är den jag är.

Jag skulle önska att jag kunde ha det förhållningssättet till min kropp och utseende. Men jag är hårt präglad av en uppväxt i en miljö där kvinnan största roll är att vara tjusig, smal, vacker samt ha fina tänder höll jag på att skriva och inser att det är sant. Såklart att jag som är i din ålder ständigt försöker slita mig loss från dessa urkorkade ideal men hela samhället bombarderar mig ju hela tiden men att jag som kvinna (och nu i medelåldern dessutom!) måste förbättra mitt utseende. En evig och totalt meningslös kamp. Sorgligt är vad det är.

 

[Milosari]

Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker om skönhetsingrepp så jag lämnar det därhän.

Men, om man får skav eller inte på insidan av låren har väl noll och intet med om de går ihop eller inte. Nästan alla kvinnor har lår som går ihop, de flesta får aldrig skav. Jag gissar på att det handlar om någon sorts känslighet i huden? Hur som helst så är väl inte DEN operationen något att klanka ner på. Inte konstigare än att operera ögonen för att se bättre. Visst går det att använda hjälpmedel men det måste ändå vara en schysst frihetskänsla att slippa. Jag hade gärna opererat ögonen om jag hade råd. Funkar inte så bra med linser och glasögon är ju väldigt opraktiskt när man gillar att vara ute.

 

[MiniLi]

Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker om skönhetsingrepp så jag lämnar det därhän.

Men, om man får skav eller inte på insidan av låren har väl noll och intet med om de går ihop eller inte. Nästan alla kvinnor har lår som går ihop, de flesta får aldrig skav. Jag gissar på att det handlar om någon sorts känslighet i huden? Hur som helst så är väl inte DEN operationen något att klanka ner på. Inte konstigare än att operera ögonen för att se bättre. Visst går det att använda hjälpmedel men det måste ändå vara en schysst frihetskänsla att slippa. Jag hade gärna opererat ögonen om jag hade råd. Funkar inte så bra med linser och glasögon är ju väldigt opraktiskt när man gillar att vara ute.

Tänkte samma. Extremt ovanligt att vuxna kvinnor har ”thigh gap”.

 

[athena_arabians]

Lite vid sidan. Jag har jättesmå bröst och tycker det gör jätteont att gå utan bh!
Är gärna utan hemma i soffan men AJ så ont det gör så fort de rör sig lite. Och springa och rida utan?

Samma för mig och jag har 75B... inga jättetuttar direkt. Dessutom får jag bättre hållning om jag har BH (vilket behövs, jag tränar för lite och har problem med ryggen).

 

[mandalaki]

Jag håller med dig.
Helt och hållet.

Och den attitydförändringen, att man ska fixa allt som inte är som man önskar, ser jag inte som något helt igenom gott.
Jag tror generellt sett att vi människor skulle må bättre av att lära oss acceptans. Acceptera våra förutsättningar och till viss del våra begränsningar.
För om man accepterar så kan man liksom finna positiva saker i det som är viktigt på något sätt.
(och vad som är viktigt är olika från person till person).
Ytan blir så dominerande på fler och fler områden.

Exakt!

 

[mandalaki]

Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker om skönhetsingrepp så jag lämnar det därhän.

Men, om man får skav eller inte på insidan av låren har väl noll och intet med om de går ihop eller inte. Nästan alla kvinnor har lår som går ihop, de flesta får aldrig skav. Jag gissar på att det handlar om någon sorts känslighet i huden? Hur som helst så är väl inte DEN operationen något att klanka ner på. Inte konstigare än att operera ögonen för att se bättre. Visst går det att använda hjälpmedel men det måste ändå vara en schysst frihetskänsla att slippa. Jag hade gärna opererat ögonen om jag hade råd. Funkar inte så bra med linser och glasögon är ju väldigt opraktiskt när man gillar att vara ute.

Men igen då. Tar man upp liposkulptur när ämnet är ”kroppshets” blir det ju lite konstigt att senare i tråden hävda att man gör det av medicinska skäl = skavsår.

 

[mutant]

Du kan få min migrän. Var tredje månad får jag 36 botoxinjektioner. En bieffekt är att jag antagligen får det min neurolog kallar cnn-panna. Men jag kunde inte bry mig mindre om jag har en ”ilskerynka” eller inte, har faktiskt inte kollat.

Blev nyfiken på vad som menas med cnn-panna? En snabb googling gav bara recept på panna cotta och nyhetsinslag från cnn.

Och @TeamLundVer vad gör man åt ilskerynkan? Är det botox eller någon slags operation?

Det är nog det närmaste jag själv någonsin kommit att fundera över ett faktiskt skönhetsingrepp. Tycker inte det är roligt att alltid få frågan om jag är sur eller irriterad... Men då jag uppenbarligen inte ens kollat upp vad man skulle kunna göra åt det, och knappt går till läkare när jag är sjuk, samt inte orkar anstränga mig för att typ raka benen eller sminka mig utöver lite mascara så är sannolikheten att jag faktiskt skulle göra en sån grej nog inte så stor...

Tillägg: Och det stör mig att jag stör mig på rynkan och på kommentarerna. Måste man se glad ut hela tiden eller? Får män med ilskerynkor höra samma sak?

 

[mandalaki]

@mutant Antar att min doktor menar slät och framför allt orörlig panna. När småmusklerna förlamas kan man inte t ex rynka pannan.

 

[Milosari]

Men igen då. Tar man upp liposkulptur när ämnet är ”kroppshets” blir det ju lite konstigt att senare i tråden hävda att man gör det av medicinska skäl = skavsår.

Alltså om jag hade haft fysiska besvär och behövt åtgärda det kirurgiskt så kan man väl lika gärna göra det så det blir estetiskt tilltalande efteråt?

Mina egna problem med skönhetsingrepp handlar mer om samma tänk som föräldrapenningen. Dvs det är skitsamma vad var och en gör så länge de är nöjda men när många gör samma sak så blir det ett problem på en större nivå.

 

[Milosari]

Sen har jag märkt att jag inte har sett en enda rynkig efter-graviditetsmage på stranden. På badhuset finns de, men man är noga med att dölja med hög bikinilinning eller baddräkt. Jag gör likadant. Mina bikinidays are over. Jag blir lite sur på mig själv för att jag gör så, jag skäms ju egentligen inte och struttar gärna runt naken inför mina dejter t ex. Men här är jag enormt påverkad av att offentligt så visar man inte upp slapp maghud...

 

[mandalaki]

Alltså om jag hade haft fysiska besvär och behövt åtgärda det kirurgiskt så kan man väl lika gärna göra det så det blir estetiskt tilltalande efteråt?

Tja, det var ju också ett sätt att vända på det.

 

[vallhund]

Jag blir skittrött på det här.
Jag såg ut som Twiggy i kroppen tills jag var nästan 30. Jag har inte bantat en dag i mitt liv. Men det är tamifan nästan ett under att jag INTE utvecklade ett kroppshat på grund av sådana här idiotkommentarer som jag fick höra under hela min skoltid.

Du får väl bli hur trött du vill? Jag växte upp under den eran o hade fullt utvecklad anorexi redan som tolvåring (jag bantade inte, men såg ändå ut som ett skelett jag kunde inte äta utan att spy, så jag slutade äta), o andra sidan existerade inte begreppet i den världsdel jag växte upp i.

Slut på OT från min sida.

 

[Tonto]

Du får väl bli hur trött du vill? Jag växte upp under den eran o hade fullt utvecklad anorexi redan som tolvåring (jag bantade inte, men såg ändå ut som ett skelett jag kunde inte äta utan att spy, så jag slutade äta), o andra sidan existerade inte begreppet i den världsdel jag växte upp i.

Slut på OT från min sida.

Då kanske du inte ska skamma folk för att de ser magra ut?

 

[Borttaget konto]

Nej jag förstår det iom att du även skriver att det är vanligt att unga tjejer opererar sig och det är det som skrämmer mig, att det är så normaliserat att det inte ens räknas som att vara utseendefixerad.

Min fråga var ju då hur är en utseendefixerad person i dina ögon?

Jag undrar om en person som sminkar sig varje dag också bedöms som utseendefixerad?

I vissa jobb är det i princip en del av uniformen att vara sminkad, jag sminkade mig tidigare varje dag när jag jobbade (i efterhand kan jag tycka att delar av den proceduren var totalt onödig). Som kontrast har jag t ex mött en kvinna som opererat sig men som var ointresserad av make up (utom som en del i jobbet, där det igen var delvis obligatoriskt), och som såg ingrepp som ett sätt att slippa en del av sminket och spara tid och energi. Ungefär på samma sätt som vi idag inte bara har mascara, du kan få något mer permanent genom att färga och böja fransar på salong. Hon kunde se en video med en sminkning och när det målades utanför den naturliga läpplinjen och skuggades för att få näsan smalare kunde hon lägga ner penslarna och utbrista saker i stil med "Hur orkar folk?! Operera istället!"

Även om ingrepp förstås är mer riskfyllt och permanent vet jag inte om det egentligen är mer utseendefixerat i sig än allt annat vi redan gör med vårt utseende, det är ju en väldigt logisk fortsättning på den sedan länge existerande utseendefixeringen. Den fixering som redan är såpass normaliserad att den är så gott som osynlig. Jag tänker att det här är en evolution i utseendefixering, alltså inte nödvändigtvis en högre grad av utseendefixering än allt annat som många redan gör utan bara en utveckling i takt med att skönhetsbranschen inte begränsas till smink och andra mer kortsiktiga eller mer eller mindre omständiga och tidskrävande sätt att manipulera utseendet på.