Jodå, jag hör vad du säger men jag håller inte med. Jag har aldrig sagt att folk inte får tycka vad dom vill eller ha en egen åsikt. Men att tycka att någon ser hälsosam eller ohälsosam ut är bara konstigt. Nej, dom flesta orkar nog inte bry sig om hur andra ser ut eftersom alla är så upptagna med att oroa sig att andra ska bry sig, så en hinner inte tänka på sin omgivning.
Om ingen varken kan se ohälsosam ut eller så hälsosam ut så kan lila gärna idealen fortsätta när det kommer till smalhet också då tex. Ingen kan ju säga då hur någon mår hur smal och tunn den än är, det är naturligt att vara för smal, många är ju det så det bör räknas som naturligt. Även om det är pga att man missköter kroppen. Varför ska man inte gå ut mer och visa sin smala kropp och skrika ut att det är naturligt? Men det av någon anledning hetsar på kroppsfixering och utseendefixering och är fel. Att gå ut och se blek, glåmig och hålögd och påstå att det är naturligt att se ut så, det är tydligen inte illa alls.
Jag menar tycker. Känner, uppfattar.
Och vad är det jag tycker känner och uppfattar då?
Jodå, jag läser. Men jag håller inte med. Jag har inte heller sagt att du har skrivit att en måste sminka sig om den enligt dig inte ser fräsch ut.
Nej, det är inte fel att vilja sminka sig. Jag dömer ingen, jag sminkar mig själv till och från och som jag skrivit tidigare i tråden så har jag haft enormt svårt att visa mig utanför hemmet osminkad. Just för att jag har ett enligt dig "ohälsosamt utseende". Jag är blek och har genomskinlig hud. Rödfläckig och finnig och knottrig hud i perioder. Så har jag sett ut i hela mitt liv minus finnarna. Oavsett hur frisk eller sjuk jag varit.
Så jag fattar att folk (jag) väljer att sminka sig för att helt enkelt se "fräschare och piggare" ut. Då slipper en få kommentarer som "du ser väldigt hängig och sliten ut" och liknande.
det du beskrev där är inte vad jag beskrivit som ett mindre hälsosamt utseende. Blek är inte ohälsosamt, det är glåmig och blåögd som inte direkt ser särskilt friskt ut.
Tro mig. Jag vill inget hellre än att ha en jämn hudton, inte vara blek och genomskinlig året runt. Men jag har också börjat närma mig att faktiskt acceptera läget. Visst, jag kan sminka mig rejält mycket, göra diverse behandlingar osv som "rättar till mitt ohälsosamma (men friska) utseende". Men ska jag verkligen behöva göra det bara för att samhällets syn på hur en kvinna "ska" se ut är åt helvete skev?
Behandlingar och grejer gör sällan en långvarig skillnad, hälsan kommer inifrån, en bea hy kommer inifrån.
Och när jag skriver jag, så menar jag också generellt. Men eftersom jag passar in i din ohälsosamma utseendemall så använder jag mig själv som exempel. Och det här går ju att applicera på allt som inte är norm. Ska en behöva ändra på sitt utseende för att må bra, för att passa in? Det är inget fel att vilja göra det, att vilja ändra på sitt utseende. Men att faktiskt ändra på något som är friskt från grunden (men tydligen inte är tillräckligt friskt eller snyggt nog) är skevt. Det ÄR förjävligt.
Och det är tragiskt att många känner sig tvungna att ändra på sig för att må bättre, även fast det inte är något fel på något.
Borde du inte göra då eftersom du själv inte beskriv dej i detta inlägget annat än blek.
Fast det är ju just det du gör, lägger en värdering i det. Du dömer en glåmig, hålögd, genomskinligt blek människa som osund och ohälsosam. Bara för att det utseendet inte passar dig och ditt ideal på hur en frisk och snygg människa ser ut.
Ja, det är vad jag tycker det ser ut som. Jag får tycka det. Men jag dömer dom inte, folk får se ut hur som helst, däremot tycker jag synd om någon som tror att gensomskinligt blek, glåmig och hålögd är ett friskt och sunt utseende utan att lyssna på kroppen att något i livet kanske är fel.
Åter igen, jag passar väldigt bra in på din beskrivning och jag är inte sjuk. Eller jo, just nu är jag det. Men jag har inte alltid varit sjuk. Men jag har alltid sett ut som jag gör. Därför går det inte att döma någon efter hens utseende.
Räknas man som sjuk för att man tex har näringsbrister eller lever stressat liv osv? Knappast men sådant syns ofta på utsidan.
Exakt. En kan inte gå efter utseendet för att se om en person är hälsosam eller inte. Det är helt omöjligt. En bra riktlinje är att gå efter hela individen om en är intresserad av hens mående. Att se helheten än bara en liten liten del som dessutom är väldigt ytlig.
Tycker inte jag, en riktlinje är en del av det, något man kan få en ledtråd av åt vilket håll personen lutar åt hälsomässigt. Sen bör man självklart prata med personen. Nånstans måste man liksom börja.
Jag vet inte riktigt vad du menar med att se hälsosam ut.
Hur ser en person hälsosam ut enligt dig?
Nu menar jag generellt alltså.
en hälsosam person är en person som har ”färg” sin blekhet, svårt att beskriva men jag är blekt till max men är jag nyttig och tar hand om mig själv så får jag en annan typ av blekhet, mer sund sådan. Helt enkelt en som inte konstant går och ser glömig och hålögd ut för det tyder på en ohälsosam livsstil.
Jag försvarar inte mitt utseende. Jag försvarar MIG och min rätt att få se ut på mitt naturliga sätt utan varken smink eller filter utan att bli dömd som ofräsch och ohälsosam.
Naturligt är ju just precis vad det är. Naturligt. Vissa har jämnare hud(ton), vissa har mörka bryn och fransar, vissa har naturligt fylliga läppar som är sådär lagom stora och plutiga. Vissa är helt enkelt födda så. Andra inte. En person som är född med ett utseende som passar in i normen kan faktiskt också vara väldigt ohälsosam och må dåligt. Allt hänger inte på utseendet.
Det finns ingen som är född glåmig och hålögd. Men visst kan vi propagera för att se ut hur vi vill och kalla det för naturligt även om det indikerar på en ohälsosam livsstil men så ska också alla utseenden behandlas likadant. Då ska alla få säga att nej, detta är minsann naturligt och så ska alla acceptera det oavsett hur sjuk livsstilen är.
Men ändå liksom gillade det, i sammanhanget.
