caballus
Trådstartare
I fredags blev min älskade hund påkörd av en bil. Hon hade smitit ut för att busa lite med en hare. Hon får aldrig tag i dem, och det är nog aldrig hennes mening heller, men hon älskar så mycket att springa omkring i snön... speciellt när det snöar.
Vad fan är det jag säger? hon Älskade att springa omkring i snön.
Kom snabbt in till djursjukhuset och blev öppnad pga av inre blödningar, som åtgärdades. Dock hade hon en skada på ryggmärgen, hon var förlamad. Hon skulle aldrig mer få springa omkring i snöfallet och busa.
Att se henne på djursjukhuset sådär förlamad var det svåraste jag hittils varit med om i mitt liv.
Allt hon ville göra var att ställa sig upp och följa med oss hem... Hon hade så otroligt ont, hennes vackra ögon bar på så mycket lidelse, rädsla, ångest. Hon fick somna in i söndags.
Jag saknar henne så otroligt mycket.
Hennes livsglädje kunde få vem som helst på gott humör. Hon fanns alltid där och värmde ens fötter när man frös, och tröstade när man var ledsen. Följde med mig ut på alla äventyr, en sann följeslagare, och själsfrände. Nu finns bara tomhet kvar, utan henne.
Nu sitter hon där uppe bland molnen med vår gammelhund som fick somna in i julas, för en månad sedan. Hon skulle ha fyllt sex år på tisdag.
Min vackraste Lazy. Hon finns inte mer.
Ta hand om era fyrfotingar, och krama om dem en extra gång från oss.
Länk till bild
//sorgsen caballus
Vad fan är det jag säger? hon Älskade att springa omkring i snön.
Kom snabbt in till djursjukhuset och blev öppnad pga av inre blödningar, som åtgärdades. Dock hade hon en skada på ryggmärgen, hon var förlamad. Hon skulle aldrig mer få springa omkring i snöfallet och busa.
Att se henne på djursjukhuset sådär förlamad var det svåraste jag hittils varit med om i mitt liv.
Allt hon ville göra var att ställa sig upp och följa med oss hem... Hon hade så otroligt ont, hennes vackra ögon bar på så mycket lidelse, rädsla, ångest. Hon fick somna in i söndags.
Jag saknar henne så otroligt mycket.
Hennes livsglädje kunde få vem som helst på gott humör. Hon fanns alltid där och värmde ens fötter när man frös, och tröstade när man var ledsen. Följde med mig ut på alla äventyr, en sann följeslagare, och själsfrände. Nu finns bara tomhet kvar, utan henne.
Nu sitter hon där uppe bland molnen med vår gammelhund som fick somna in i julas, för en månad sedan. Hon skulle ha fyllt sex år på tisdag.
Min vackraste Lazy. Hon finns inte mer.
Ta hand om era fyrfotingar, och krama om dem en extra gång från oss.
Länk till bild
//sorgsen caballus
Senast ändrad:
