På tal om smisk mot olydnad...

Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Min mamma föddes -54 och både hon, hennes syskon och andra barn i hennes närhet fick rätt duktigt med stryk. Jag mår dåligt bara jag tänker på det :crazy:

Mamma och hennes syskon fick bo på barnhem från rätt tidig ålder, för mormor orkade tydligen inte ta hand om dom. Ändå skaffade hon 6 st, mycket smart tänkt :smirk: På barnhemmet var det väldigt hårda regler, med hårda bestraffningar. I fosterhemmen hon bott i, var det likadant. Det utdelades fysiska bestraffningar för det mesta. Inte lyda, dåliga betyg etc etc.

Så mamma lovade sig själv att aldrig bete sig så mot sina barn, och det är jag tacksam över. Vi har haft våra duster, jag var en förjävlig tonåring, men aldrig att hon förnedrade mig på något vis. För hon visste ju själv hur det kändes att bli förminskad, förnedrad och känna sig dålig som person.

Så för mig är det en självklarhet att inte använda sådana metoder mot min son. Jag kommer med största sannolikhet att ha gränser jag med, men med helt andra sorters bestraffningar/belöningar. En bra "bestraffning" tror jag, är en utebliven belöning. Man får jobba för det man vill ha helt enkelt, bortsett från allt som alltid måste finnas där såklart.
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Britterna är nog värst. brittiska föräldrar tillåts slå sina barn så länge man inte använder redskap typ käpp eller piska, och att det inte blir synliga märken av uppfostringsmetoderna. För några år sedan lagstiftades om att ledare i children care's och nannys inte längre fick använda aga som en del av uppfostran. Det resulterade i väldiga debatter i media om hur man skulle kunna behålla deras auktoritet vid tillrättavisningar av barn i deras vård. Man baxnar.

Beror nog pa vart i England man bor. Jag vet att norrut ar aga fortfarande mkt vanligt forekommande :crazy:
Jag bor i South East (soder om London) och kan faktiskt inte minnas en enda gang da jag har sett nagon sla sina barn, varken offentligt eller privat. Alla mina vanner (de flesta har barn) ar helt overens om att man inte slar barn - samma attityd som i Sverige alltsa.

Daremot forekommer det kanske bakom stangda dorrar, dvs man har inte en aning om att det forekommer, men det ar sakerligen lika vanligt i Sverige :(
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Skulle du klatscha till en vuxen om den gjorde fel eller provocerade dig?

Jag hade/har enorm respekt för mina föräldrar och både jag och min syster har varit väldigt lydiga barn UTAN aga.

"Där konsten tar slut tar våldet vid"
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Nej, har jag sagt att jag är för aga? Men det finns väl ändå andra sätt att påtala att det är dumt att göra vissa saker, eller?
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Vet du inte hur man gör?

Det är sådant som måste vara just problemet med att få bort bestraffningar, att folk inte vet hur man gör med ett belöningssystem i stället.

Kan du inte berätta hur du gör, rent konkret?
Jag tror det är fler än jag som är nyfikna.
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

det finns en väldigt bra bok man kan läsa om man är nyfiken på hur själva "metoden" fungerar rent psykologiskt och hur man använder den. "Skjut inte hunden" av Karen Pryor.
Den borde alla som har sociala kontakter av något slag läsa...
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

utan den lagen, skulle det vara omöjligt att döma föräldrar som slår. "jamen det var ju bara en liten tillrättavisning, inget annat funkar, men det är min sak med mina barn" osv.:smirk:

jag tror att de flesta skulle kunna hålla det på en ok nivå, jag tror inte att särskilt många skulle slå sina barn sönder och samman, men om man inte kan finna bättre metoder, då ska man inte ha barn:mad:
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

kl

Här är det också vanligt, och jag har flera gånger hört radioprogram där de tar upp just detta. Antalet människor som ringer in, både frustrerade och uppretade men även nyfikna är otroligt stort. Inte en enda gång har jag hört att de haft en bra lösning på frågan "vad ska man göra istället". Kanske inte så konstigt eftersom det är en hel livsfilosofi?

Jag tycker det är lite konstigt också att de som själva blivit uppfostrade utan hugg och slag säger "jag har aldrig blivit slagen men har aldrig fått göra som jag vill" medan de som fått sej en snyting eller örfil då och då säger "barn som inte fått en örfil är vilda och saknar respekt". Fastän det är precis tvärtom. Det är inte så att min mamma aldrig varit arg på mej eller att jag aldrig fått något straff, men jag har aldrig blivit slagen eller nedvärderad. Jag har fått en förklaring och ett straff som kunde innebära att ringa och be om ursäkt eller köpa en ny blomma om man ryckt upp grannens nyplanterade pelargoner på pin kiv.

Jag har inte uppfostrat några barn än, men väl hästar och hundar. Och här runtomkring är alla imponerade över hur vältränad min hund är (hon hoppar inte upp, tigger inte och går och lägger sej om man säger till henne) och henne har jag aldrig någonsin slagit. Hoppas jag aldrig behöver göra det med mina barn heller.
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Beror på dumhet, dumma föräldrar tenderar att uppfostra dumma barn som tar efter föräldrarnas beteende.
Vanligaste argumentet brukar ju vara "jag har minsann aldrig fått men av att bli smiskad".

Nähä, men varför slår de sina barn då?:smirk:
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Kan du inte berätta hur du gör, rent konkret?
Jag tror det är fler än jag som är nyfikna.

Det står i mitt inlägg #18.

Men egentligen så gör jag inget särskilt alls.
Utan de ser ju själva att det blir mindre roliga saker gjorda om de ställer till med dumheter.
Och så förklarar jag sammanhanget mellan hur de skall kunna få det som de vill ha med hur de då måste uppföra sig eller hjälpa till.
Om de inte hjälper till så hinner jag kanske inte skjutsa eller vara med på någon aktivitet vad den nu må vara.

Det är enligt principen - den här tiden finns, vad vill du helst göra med den?
De här pengarna/sakerna finns, vad vill du helst göra med dem?

Vi har aldrig haft några direkta problem med sådant.
Förutom mellanbarnets totala utbrott över saker och ting som gått honom emot.
Men han är litet annorlunda så det blir på ett annat och besvärligare sätt då.
Men med intellektuella förklaringar så har vi rett ut även det.
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

En bra "bestraffning" tror jag, är en utebliven belöning. Man får jobba för det man vill ha helt enkelt, bortsett från allt som alltid måste finnas där såklart.

Det är så som jag gör.
Man kan jobba för det man vill ha redan som ganska så liten faktiskt.
"Om du låter mig klä på dig fort och kvickt nu så hinner vi läsa en bok när vi kommer hem, det vore väl mysigt?"
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Ett himla stökande vid läggdags - vi hinner inte läsa någon saga för att klockan blivit för mycket.
Inte hjälpa till - jag hinner inte skjutsa eller hämta så att man får ta en redig promenad till eller från skolbussen.
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Jamen då så. Då är det ju egentligen bara en fråga om vad man kallar sakerna: Positiv eller negativ förstärkning, straff eller belöning.
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Det är varken eller.
Utan det är bara en konsekvens.
Jag råder ju inte över klockan och tiden utan den går ju av sig själv liksom.

Trasslar man med saker så går ju tiden åt till annat än det som man vill göra.
Det ligger varken straff eller belöning i det.
Men det blir ju en possitiv konsekvens av att man t.ex. håller tiden.
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Jo, jag brukar också tala om konsekvens, men tidigare i tråden talade du om belöningssystem, så jag trodde du hade någon annan teknik.
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

*kanske kl*

Positiv förstärkning för mej är när man ger beröm för det som är bra men ignorerar till stor del det som är dåligt, istället för att som många föräldrar glömma bort att berömma det braiga och bara ge barnet uppmärksamhet när det gör något det inte borde.

Negativ förstärkning missuppfattas ofta som bestraffning men handlar om att släcka ut ett oönskat beteende genom att ta bort ett negativt stimuli. T ex ett barn skriker för att det har en smutsig blöja - du byter blöja och barnet är glad igen. Eller när man får en vaccinspruta, det gör ont men kommer att göra så att du inte får tuberkulos.

Positiv förstärkning har i särklass den snabbaste och mest långvariga effekten. Bestraffning så som i ett slag lär inte barnet vad som egentligen är fel, t ex en örfil för att de springer ut i gatan, men om man stoppar barnet, berättar varför det inte ska springa ut i gatan och berömmer det nästa gång det stannar så kommer det att förstå varför och acceptera det.
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Men du måste ju ändå få barnet att stanna? Eller lyssnar alltid barn när man säger till dem att de inte bör springa rätt ut i gatan? Att hindra barnet är väl en bestraffning i sig, för barnet får ju inte som det vill?
 
Sv: På tal om smisk mot olydnad...

Eller lyssnar alltid barn när man säger till dem att de inte bör springa rätt ut i gatan?

Om man har fått till det från början så vill inte barnet springa ut i gatan.

Att hindra barn från att göra sådant som blir olyckor - det är inte straff det är säkerhetsåtgärder.
 

Liknande trådar

Småbarn Debattartikel i DN som är läsvärd. Vet att frågan är väldigt känslig för de flesta, men häng inte budbäraren:crazy...
14 15 16
Svar
310
· Visningar
19 772

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp