Överbeskyddande hund

Sv: Överbeskyddande hund

Blandrastik: Ja, det är framförallt det som oroar mig. Att hon gör utfall. Hon har gjort det en gång med mig och det var när jag mötte ett par på en gång/cykelväg. Hon slängde sig ut och skällde när de var precis bredvid... Mindre trevligt då jag inte var alls beredd på det. Andra gången jag möter en som är nära så håller jag henne tätt på sidan och då var det inga problem, och han gick riktigt nära.

Att hon nöp till i pappa är jag inte lika orolig över då han då var ett "hot". Men jag vet ju inte säkert om hon tar till tänderna vid mindre hot, eller vad hon nu än uppfattar som hot.

Tretjak: Jag har en liten blandishane som är osäker. Han skäller dock endast om någon tränger sig på honom. Alltså inte om ngn traskar precis bredvid eller tom stöter emot honom. Men såfort personen vänder sig mot och ska ta i honom kan han backa, morra, skälla. Vissa tycker han dock om direkt. Han vet jag dock att han har full bett kontroll och honom har jag miljötränat som ett as. Och han har blivit tryggare när det hotfulla har blivit "vardagsmat" istället för att han bara möter det då och då. Så därför vill jag gärna ge mig ut med henne snart, så det blir en vardagsgrej och inget att hetsa upp sig över. Hon har varit i stan en gång innan med nuvarande ägaren. Och det ska ha gått hyffsat bra iaf.
 
Sv: Överbeskyddande hund

KL mig själv*

Jag funderar verkligen jättemkt på om jag vill ha kvar henne eller inte. Om jag är beredd på att ALLTID ha superkoll... Väldigt jobbigt. Annars tycker jag ju om henne jättemkt. Jättego hund förutom detta problemet, vilket är ett väldigt stort problem...
 
Sv: Överbeskyddande hund

Du vet ju själv hur det är; "din" rottis lyfter på en överläpp mot en av grannens ungar och du kan läsa om "hundattack av kamphund mot småbarn" i lokaltidningen dagen efter.

Om din vavva sätter hörntänderna i din svåger så är det nästan sött.

Själv skulle jag inte orka, såvida du inte bor själv i en stuga i skogen och aldrig träffar folk, så skulle antagligen du och hunden ha ett väldigt bra liv. Men nu får du alltid ha ögon i nacken och vara snabbare än en spottkobra i alla lägen med möte med folk.
 
Sv: Överbeskyddande hund

Du får ju bedöma själv, som har hunden framför dig så att säga... utifrån boendesituation, och hur mycket tid du har. Som Blandis skrev kan det bli väldigt dramatiskt om något går snett - både för att folk hetsar, och för att den faktiskt kan bita till ordentligt om du har otur.

De jag haft att göra med har blivit betydligt bättre förvånansvärt snabbt - under vettiga förhållanden. Men stensäkra blir de sällan.
 
Sv: Överbeskyddande hund

Du får sätta klappförbud på henne, ingen ska fram för att klappa om hon inte tycker om främmande. På så vis kanske hon känner sig säkrare om du ser till att ingen behöver gå fram.

Jag vet en vädligt duktig hundtränare som har klappförbud på sin hund då den inte gillar att folk tar på den. Hunden är glad att se folk osv men gillar inte att folk börjer sig ner och ska klappa osv. Hunden är idag mycket trygg i det då den vet att föraren sköter situationen.
 
Sv: Överbeskyddande hund

Delvis kl*

Ja, det är ju det jag känner också. Att alltid ha ögon i nacken. Och hade jag bott på landet utan folk som går förbi gården hade läget varit helt annorlunda. Men just nu bor jag i en etta, i ett litet samhälla iofs men ändå och jag vill gärna göra saker. Planerar att resa och då med hundarna, och jag känner mig redan begränsad med henne trots att jag inte haft henne i en hel vecka än... Jättemysig inne, men jag känner mig ju osäker såfort vi kliver utanför dörren. Har tom gått i omgångar med hundarna flera gånger och det håller inte när man har en till brukshund (schäfer) i hemmet. Och somsagt så känner man ju sig väldigt begränsad och lite "fångad". Egentligen vet jag vad jag vill, men vill samtidigt hjälpa henne då andra alternativet är avlivning. Och nej, jag tycker inte avlivning är helt hemskt heller. Men ändock tråkigt.

Pratade dessutom med en kompis vars mamma är tränare i brukshundklubben och har rottweiler så hon ville träffa henne och se om hon kan hjälpa. Så nämnde jag för kompisen att jag kanske inte orkar då det är ett sånt extremt ansvar. Hennes svar var att det är ju bättre om jag försöker med henne än att hon avlivas. Men jag menar, hon är ju inte ens min hund. Och även om jag vill hjälpa henne så blev jag faktiskt lite besviken att hon la det ansvaret på mig... Känns ju mindre bra även om jag egentligen inte brukar ta åt mig.
 
Sv: Överbeskyddande hund

Imorgon kväll åker hon hem. Kommer kännas både tråkigt och skönt. Tack för hjälpen härinne!
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 593
Senast: fixi
·
Övr. Hund Ja, jag får tyvärr inse att jag (hittills) lyckats med konsten att misslyckas med allt jag föresatt mig att lyckas med när jag skaffade...
Svar
9
· Visningar
1 462
Senast: Rugge
·
R
Övr. Hund Dethär är kanske en dum och pinsam fråga. Och jag känner mig redan o kunnig och som en dålig matte för att det hände och för att jag...
Svar
13
· Visningar
1 075
Senast: Red_Chili
·
Hundavel & Ras Jag har alltid älskat hundar och är uppvuxen med labradorer i kärnfamiljen. Har från det jag var barn gått ut med hundar, genomgående...
2 3
Svar
50
· Visningar
3 410

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp