Jag vill först och främst vara tydlig med, eftersom en del verkar ha fått situationen om bakfoten, att jag absolut
inte har haft hunden lös med katterna vid något tillfälle.
Katterna har varit i tryggt förvar i ett eget rum, med egen utgång och fått komma och gå in och ut som dom vill. Jag skulle aldrig med flit utsätta mina katter för några jakter och angrepp. Nu menar jag inte att dom är 100% komfortabla med situationen, eftersom otryggheten ligger i att hunden överhuvudtaget befinner sig i samma hus.
Misstag i upplägget med dörrar och sånt har gjort att hunden någon enstaka gång har hoppat en koppellängd eller sprungit efter en meter eller två, men inte mer än så.
Men ohållbart är det naturligtvis eftersom både hunden, katterna och jag är olyckliga.
Jag hoppas också att alla förstår att jag naturligtvis inte hade köpt hunden om jag hade vetat hur den skulle bete sig längre fram i tiden. Ibland kan det bli missförstånd och felberäkningar när man pratar med tidigare ägare om hur hunden är och hur den kan tänkas reagera på saker.
Hela situationen är självklart idiotisk och ohållbar, det behöver jag inte höra - för det vet jag redan.
Men det är svårt att omplacera en hund man har hunnit fästa sig vid, fast man måste. Man hoppas på en lösning som inte finns.
Syftet med den här tråden var egentligen inte något annat än ett sätt att hjälpa till att fatta ett beslut som jag redan hade fattat. Det hjälper beslutet på traven att höra andra säga "det går inte att göra någonting åt", fast man egentligen redan vet själv att det är hopplöst.
Hon kommer tyvärr att få hitta ett nytt hem, även fast det känns hemskt.
Får tacka alla dom som kom med trevliga, konstruktiva svar.
