Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

[skuggan_]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

KL

Har ungefär samma situation, älskar min häst som jag har haft i nio år. Hon är min kärlek, min passion och min glädje. Men jag lever med fibromyalgi vilket personer i min stallomgivning inte VILL förstå/acceptera. Det handlar om utsläpp en gång i veckan. Bara det lilla ger mig enorm ångest, orkar inte bråka och ta skit för att jag enligt dem är "lat". Just idag mår jag så jävla dåligt att jag bara vill lägga mig i fosterställning och gråta tills jag dör. Folk saknar empati och förstålese, dem vill heller inte hitta en lösning på ett positivt sätt utan klankar/trycker ner mig tills det inte finns något kvar. Det roliga är att hon som äger stallet har en vän med fibro som inte ens kunde jobba. VAF*N?!?!?! rent ut sagt. Har hittat en tillfällig lösning för stunden. Men tjejen som mot betalning ska ta mina utsläpp flyttar snart. Jag bara önska att hästen dog snart så jag slipper lida. Men jag har inte hjärta att avliva eller sälja.

Enormt förlåt för trådkap!

Åter till dig: Du har inte möjlighet att ställa henne på lösdrift så hon bara får leva och vara häst?

Skuggan_

 

[Ingela_S]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Åter till dig: Du har inte möjlighet att ställa henne på lösdrift så hon bara får leva och vara häst?

Det är förmodligen onödig känsla, men att "slänga ut" hästen på lösdrift utan omvårdnad från mig (eller någon annan) varje dag skulle ge MIG dåligt samvete... Åtminstone inbillar jag mig att min häst tycker om mig, han kommer och möter mig i hagen och kan stå länge och bli kliad eller bara vila huvudet mot mig. Att ta bort allt detta och bara ställa ut hästen i en hage och be någon annan kontrollera att han står på sina fyra ben varje dag tycker inte jag känns ett dugg bättre för samvetet än att behålla hästen själv.

TS: jag har inget att komma med egentligen, mer än att du inte är ensam om att tänka såhär. Själv har jag en 20:åring, visserligen inte helt frisk (ryggproblem, knäledsproblem och ridförbud) men som funkar till körning. Hästen älskar körning. Jag tycker det är roligt, men inte alls på samma sätt som ridning. Allt det tunga, slitiga stalljobbet vägs inte alls upp av körningen, medan kontakten som fanns mellan mig och hästen vid ridning gjorde det värt all mödan.

Jag vet att hästen kommer gå sönder förr eller senare, men för tillfället mår han bra. Själv är jag trött på alltihopa, att inte kunna rida och att ständigt vara vaksam på hur hästen mår. Jag har ältat detta sen hästen fick diagnosen för 2 år sedan och kan säga att hästen aldrig varit närmare en avlivning än nu. Men det där sista avgörande beslutet är så svårt att ta, när man vet att det inte är hästen som mår dåligt av sin nuvarande situation, utan jag...

 

[skuggan_]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Nu menade jag inte riktigt så grovt att "slänga ut och skita i hästen". Men då behöver man ju inte åka dit alla dagar. Sedan tycker jag verkligen inte att TS skall känna skuldkänslor om hon väljer att avliva, en död häst lider inte!

Skuggan_

 

[Ingela_S]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Det menade väl inte jag riktigt heller. Men ändå. Om jag hade betalat någon för att titta till min häst och sköta mockning och fodring så att jag bara behövde vara i stallet en dag i veckan, så hade jag haft dåligt samvete för att jag ignorerat hästen de andra 6 dagarna. Det hade varit lite annorlunda med en medryttare som (förhoppningsvis) tar hand om hästen för att h*n vill, medan någon som får betalt kanske bara fixar det väsentligaste och kollar så hästen är hel och står på alla fyra benen.

Jag tycker inte heller att TS ska ha dåligt samvete om hon väljer att avliva, men vet själv att det ändå är det man brottas med.

 

[Grazing]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Det menade väl inte jag riktigt heller. Men ändå. Om jag hade betalat någon för att titta till min häst och sköta mockning och fodring så att jag bara behövde vara i stallet en dag i veckan, så hade jag haft dåligt samvete för att jag ignorerat hästen de andra 6 dagarna. Det hade varit lite annorlunda med en medryttare som (förhoppningsvis) tar hand om hästen för att h*n vill, medan någon som får betalt kanske bara fixar det väsentligaste och kollar så hästen är hel och står på alla fyra benen.

Fast man måste tänka också att hästen är en häst, hästen mår nog sämre av att ha en ägare som känner hat och ovilja mot hästen när den kommer än att ha en glad och avslappnad ägare som känner att den kan åka ut när orken och lusten finns.

Hästen mår bra av att ha hästkompisar och varierade hagar. Det brukar räcka för majoriteten av hästar som inte är topptränade. Sen är det ju en annan fråga om hur lätt det är att hitta ett bra lösdrift med vettiga människor så att man kan lämna hästen där tryggt och veta att dom ser över hästen och kan borsta/gosa och klappa på den emellanåt. Hästen struntar ju i om den som klappar/gosar/ser över hästen får betalt för det eller inte.

Sen tycker jag inte att det är okej att inte hantera och göra någonting med hästen om den är uppstallad en stor del av dygnet, då behöver hästen ridas/komma ut och bort och få röra på sig och är beroende av människan på ett helt annat sätt.

Sen om man är villig att betala en antagligen relativt hög summa för en häst som man aldrig orkar ut till, det är ju även det en annan fråga. Förhoppningsvis så väcks lusten och viljan till hästen när man kommer bort från tvånget att åka dit. Min erfarenhet är lite att en hästmänniska har generellt väldigt svårt att vara utan hästar i livet men kan behöva en paus helt enkelt.

 

[Larka]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Avlivning är bara jobbigt för dig, inte för hästen. Hästar har varken förmåga eller intresse av att tänka framåt på det sättet, för dom finns bara nuet. För mig är det en av dom egenskaper jag tycker allra mest om - hästarna tvingar mig att bara vara här och nu, för mina rädslor och farhågor inför framtiden förstår dom inte sig på. För dig fungerar det ju inte så, och då ska du inte ha häst. Man ska absolut inte må dåligt av att ha häst, det ska vara roligt och härligt!

Det jag dock råder dig till är att bolla med någon oberoende person, som varken känner dig eller hästen särskilt väl. Om du mår så dåligt av hästeriet som du skriver, kan det vara annat som känns jobbigt också? Det kan vara skönt för din egen skull att verkligen bottna i att det är hästen och inget annat som ligger och skaver.

Jag tog bort en häst för ett och ett halvt år sedan. Mest var det för hennes skull, men efter att ha skött hennes skador i över ett års tid (ganska intensivt var det dessutom) så kände jag att jag inte orkade mer. Hon var mycket speciell i psyket och det var helt enkelt aldrig ett alternativ att försöka sälja henne. Förmodligen hade hon aldrig kunnat bli ordentligt ridbar, men veterinären gav mig ändå en smal strimma av hopp om att hon kanske skulle kunna fungera. Jag valde att välja bort det alternativet. Det skulle ha blivit för jobbigt, både för mig och hästen. Dessutom är jag ganska säker på att jag hade gått sönder själsligt om jag skulle kämpa på ett år till och sedan få ta bort henne i alla fall.

Hade mina omständigheter varit annorlunda kanske jag hade gjort på ett annat sätt. Som det är nu står jag uppstallad hos andra och då fungerar det inte att bara ha en häst som går och drar. Hade jag haft egen gård med mycket mark så hade jag kanske "struntat" i henne i något halvår och bara låtit henne gå i kuperade hagar och sett vad det hade gett. Men nu är det inte så och med det i bakhuvudet så tycker jag att det var ett klokt beslut av mig. Jag ångrar mig inte. Även om jag fortfarande saknar henne fruktansvärt mycket, varje dag.

 

[Ingela_S]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag håller helt med. Det var det jag menade med inledningen till min första inlägg, att det förmodligen är onödigt att tänka så, hästen är trots allt en häst. Men det hjälper inte alltid att veta det, känslan av att svika hästen finns där ändå.

 

[Riley]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Halvt kl

Tack till er som kommit med relevanta svar. Har bestämt att hästen, om inga mirakel sker, får gå nästa vecka och förhoppningsvis kommer någon annan sköta henne tills dess och även ordna med allt runt avlivningen, så jag slipper veta när och hur och var och bara kan försöka hålla avstånd nu. Så känns det förhoppningsvis inte lika illa.

 

[Ingela_S]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Starkt av dig att ha tagit beslutet. Jag tror det kommer bli bra för er båda.


(Har själv nästan bestämt att min häst kommer få vandra vidare till sommaren. Återstår att se hur mycket jag kommer tveka när det väl kommer till kritan...)

 

[Korven]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Verkar som ett bra beslut

 

[Riley]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Vad tråkigt att höra. Hoppas ändå att det får kännas så lätt som det kan för dig med.

 

[Ingridl]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag avlivade en 8 årig häst som jag själv fött upp för sex år sedan . Den hade en skada som gjorde den oridbar, men den hade säkert kunna gå i hage utan att lida än idag. Jag bor på gård och har ekonomi för att ha den kvar... Jag fattade beslutet att avliva eftersom jag inte vill ha en häst jag inte kan rida eller avla på och som bara går. Har inte tiden till det .. Det var inte så svårt att fatta beslutet att avliva men jag grät floder när det skedde och jag har än idag ett litet stygn av saknad och tänker att den kanske borde fått leva .. Jag tycker dock trots allt jag tog rätt beslut... Alla svåra beslut sätter spår i oss, funderingar kring rätt eller fel dröjer sig kvar ... Det är en del av livet ...

 

[CiderGirl]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag fick avliva min häst som stod mig lika nära som min familj pga att han hade ont, utan utsikter till att kunna bli bra, vi hade kämpat i två år. Jag saknar honom enormt. Skulle aldrig kunna tänka mig hur det känns att ha tagit bort honom som frisk, man gör bara inte sånt om man inte blir hemlös och svälter, och knappt ens då.

Jag hoppas på det bästa för dig och din häst och att du kan ta ansvar och göra det som är rätt.

 

[pulkaskurk]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Vad skönt att du har kommit till ett beslut.
Jag hoppas verkligen att du kan komma att må bättre framöver.

Du vet vart jag och L finns, det är bara att du hör av dig om du vill.

 

[pulkaskurk]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag fick avliva min häst som stod mig lika nära som min familj pga att han hade ont, utan utsikter till att kunna bli bra, vi hade kämpat i två år. Jag saknar honom enormt. Skulle aldrig kunna tänka mig hur det känns att ha tagit bort honom som frisk, man gör bara inte sånt om man inte blir hemlös och svälter, och knappt ens då.

Jag hoppas på det bästa för dig och din häst och att du kan ta ansvar och göra det som är rätt.

Skillnaden mellan dig och TS är att din häst fick dig att må bra, TS häst får TS att må både psykiskt och fysiskt dåligt.

TS har en väldigt fin häst, men hon är knepig och inte alls lättplacerad att hitta ett nytt bra hem åt, framförallt inte i dessa tider.
TS har gett det hela en ärlig chans att försöka finna ett annat hem eller avlastning, något som inte har gått trots ihärdiga försök.
Hästen har haft ett jättebra liv hos TS och jag tycker TS gör rätt i sitt beslut.
TS tar sitt ansvar och ser till att hästen har det bra och inte hamnar i orätta händer vilket skulle kunna vara väldigt lätt med den hästen.

Jag tycker inte alls du har rätt att döma TS om vad som är rätt och inte.

Det viktigaste måste väl ändå vara att se till att hästen inte far illa när man som ägare inte har möjlighet att ha hästen kvar?
Rent krasst, en död häst lider inte och kan inte misskötas.

 

[Grazing]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag avlivade en 8 årig häst som jag själv fött upp för sex år sedan .

Irrelevant egentligen men vad menar du med det?

 

[Lovisaleonora]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Kanske: För sex år sedan avlivade hon en häst som hon fött upp själv. Den blev 8 år.

 

[Grazing]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Just det..såklart..va dum jag är, tänkte helt fel.

 

[Riley]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Vad skönt att du har kommit till ett beslut.
Jag hoppas verkligen att du kan komma att må bättre framöver.

Du vet vart jag och L finns, det är bara att du hör av dig om du vill.

Tack snälla!
Jag hoppas väl fortfarande på det där miraklet och att den perfekta personen plötsligt poppar upp, men jag inser ju att chansen är minimal, så det känns ändå som ett beslut jag tänkt igenom och förberett mig på.

kl

Jag utgår för övrigt ifrån att samtliga av er som anser det fel att ta bort friska hästar är veganer.

 

[Grazing]

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag utgår för övrigt ifrån att samtliga av er som anser det fel att ta bort friska hästar är veganer.

Skulle veganer ha emot att ta bort djur och vilja att dom självdör? Det var något nytt.