Olyckor med häst

[LindgrenV]

Att hästlivet är riskabelt är ingen nyhet. Men hur mycket får man vara med om egentligen? Har vissa tur och ser knappt en fluga dö under sina år med hästar medan andra förlorar allt...?

Lite funderingar som slår mig så här på morgonen när hjärnan bestämt sig för att beta av en stor del av de olyckor med häst som jag varit med om under tonåren. Har ni varit med om några olyckor med hästar inblandade?

Tänkte skriva av mig lite om mina.

10-11 år. Har haft ponnyn (då på foder, köptes loss två år senare och ägs av mig än idag) i två veckor. Jag och mamma rider som vanligt ut i skogen. Vi bestämmer oss för att hoppa över "terränghindren" (en stig med hinder i höjderna 20-30cm). Första vändan går bra. Andra vändan går bra. Tredje vändan är jag inte beredd på sista hindret. Studsar ur sadeln, gör en halv volt och har ögonblicket senare landat på nacken precis framför hästen som får ta ett jättehopp över mig för att inte trampa på mig. Tuppar av ett ögonblick, hela ansiktet täckt av blod och har ont i nacken. Slutar med att jag får gå med nackstöd en tid och har till och från haft lite problem. Blev livrädd för att galoppera och hoppa, men lyckades efter mycket tid, energi och arbete bygga bort rädslan med råge.

14 år. Rider ett stort halvblod på 175, stallkompisen (25 år) rider sin unghäst, också halvblod och lika stor. På hemvägen kommer en bil med släp i alldeles för hög fart på den lilla grusvägen. Saktar inte ned och skramlar rejält. Unghästen blir osäker men håller sig i vägkanten. Bilen kör alldeles för nära. (Jag rider bakom, unghästen framför). Slutar med att bilen kör in bakbenen på hästen. Hästen gör ett enormt bocksprång över motorhuven, ryttaren kastas upp i luften och hamnar långt ut i diket. Hästen springer hem. Bilföraren kliver ut och gormar på oss. Min häst trippar på tårna. Lyckas rida hem, fånga den andra hästen, kasta av dom utrustningen och lagom till dess var andra ryttaren tillbaka (fick skjuts av bilföraren efter mkt om och men). Hästen klarade sig med skrubbsår men med diverse psykiska svårigheter. Ryttaren krossade armbågskulan.

15 år. Rider ut med en jämnårig kompis, på varsin ponny. Ska ta en galopp på den vanliga galoppvägen. Ser att kompisens ponny springer fortare och försvinner runt en krök. När jag kommer ifatt ser jag hur ponnyn välter ned i diket, rullar för att ta sig upp. Kommer upp på dikeskanten men ryttaren ha fastnat i stigbygeln så farten från hästen och mottyngden från ryttaren gör att hästen välter ned igen, rullar ett varv till på ryttaren och tar sig upp. Jag lyckas kasta mig av från galopp, fånga hästen och ringa på mamma som kom direkt. Hästen klarade sig med rivsår över större delen av kroppen (blodet syntes väl extra tydligt för att hästen var vit). Ryttaren bröt ena handleden och motsatt nyckelben samt fick en del ryggproblem, fick gå med båda armarna i mitella.

13 år. Pay & Jump. När den ena ryttaren hoppar får nästa vänta inne på banan. Ett par meter ifrån väntplatsen står en oxer. Ryttaren som rider innan mig rider en fjording. Hästen vägrar på oxern, ryttaren provar igen. Hästen vägrar igen men kommer för nära och hamnar nästan i hindret, ryttaren åker av och kraschar in i hindret samtidigt som hästen hoppar av för att komma över. Hästen landar med ena bakhoven på ryttarens bröstkorg. Ryttaren krossade revben och punkterade en lunga.

Det har varit fler. Många mindre händelser som slutat bättre eller som inte sett så hemska ut, t.ex vanlig avramling som slutat med spricka i bäcken eller transport i diket med häst som ramlar (men där hästen inte fick vare sig psykiska eller fysiska men) och liknande.

För min del har tonåren till häst (är 18 nu) format mig till en orädd ryttare som kan hantera panikartade situationer. Jag agerar snabbt och kontrollerat. Jag har stor respekt för bilar och har självklart respekt för hästarna också, men är inte rädd.

Vad har ni varit med om och hur har det format er?

 

[Popcorn]

Sv: Olyckor med häst

Hu då! Du har då verkligen varit med om mycket!

Maj -07 var jag ute på en tredagars långritt och min häst snubblade och hann inte räta upp sej utan gick ner på knä. Jag for mellan öronen på hästen och landade på bakhuvudet. Detta har dom sagt som var med för jag fick minnesförlust i 12 timmar, hjärnskakning samt whiples. Tur att hästen klarade sej helt utan skador!

Nov-12 fick jag en frånvaroattack och gled av hästen och landade på huvudet. Sjukskriven först och främst i 8 veckor. Är under utredning. Får inte köra bil eller cykla. Får inte rida själv heller... Det sistnämda är värst att vara utan....

Men inte skulle jag ge upp ridningen för det! Aldrig i livet! Något ska mina skyddsänglar ha att göra!

 

[Piraja]

Sv: Olyckor med häst

Jag hör nog till dom som haft "vakande änglar" som avstyrt från katastrofer. Har varit med om en hel del..som att en häst slår runt och jag är under på asfaltsväg t.ex. men har inte skadat mig nämnvärt i samband med hästincidenter. Jag är inte försiktig av mig, tvärtom...hör till kategorin som slänger hjärtat före och följer efter så nog har jag haft tur. Hoppas det håller i sig...för jag slutar inte nu. Har hållit på med hästar i över 40 år...

 

[_Eulalia_]

Sv: Olyckor med häst

Jag har inte varit med om nått över huvud taget! Ridit i 15år, haft egna hästar i 10år. Dom gånger ramlat av går att räkna på en hand och det hände mestadels på shettis-tiden helt skadefritt. Nuvarande häst köpte jag som 4åring och nu är han 9. Honom har jag inte ramlat av en enda gång. Har heller aldrig varit med om att någon annan skadat sig. Trots detta så är jag skitskraj! Feg som jag vet inte vad

 

[LindgrenV]

Sv: Olyckor med häst

Jag funderar på om det kanske kan vara så att (beroende på hur man funkar psykiskt iofs) att man blir stärkt av att vara med om saker? Du skriver att du är feg. Jag har haft jätteproblem med rädsla. Innan det låste sig totalt och jag vägrade att både hoppa och galoppera (galopperade inte på ett år trots egen häst, hon fick jävlar i mig trava ) så var jag skeptisk till både fart och höjder och allt som kan vara lite "hardcore". Nu när jag lagt ned så mycket energi på att jobba bort hopp- och galopprädslorna (hopp satt i längst) så känner jag att rädslorna inte finns där på samma sätt. Jag blir inte rädd av att åka i backen så det ryker om det, jag blir inte rädd om hästen brallar iväg och bockar etc. Åker jag av så reser jag mig, borstar av mig och hoppar upp igen. Har jag skadat mig så känner jag ingen osäkerhet när jag hoppar upp igen. Samtidigt ser jag i min omgivning hur folk är livrädda för att ramla av, något som varit vardagsmat för mig. Och nej, inte pga att jag skulle vara en dålig ryttare, utan helt enkelt för att ponnyn jag vuxit upp med är shettis i c-ponnyförpackning. Med bock och bus som prio ett vid ridturer. Medan andra... Aldrig ramlat av

 

[Got2Be]

Sv: Olyckor med häst

Beror på vad som hamnar under kategorin olyckor.
Har inte själv skadat mig nämnvärt. Det värsta har varit när jag blev avkastad och landade på huvudet och hörde ett knakade i nacken. Resultatet blev 2 kotor som är något ihop-klämda och sjukgymnastik på det. Fått gått till sjukgymnast tidigare också pga avramling.
Annars har det bara varit blåmärken osv.

Oftast när det har hänt något med hästar och människor inblandade så har det alltid slutat ganska bra.
Vissa blir nog stärkta av det som händer, men för vissa blir det säkert tvärtom också (psykiskt som du skriver.
Jag och en kompis hade 2 medryttarhästar tillsammans. En dag skenade den ena hem med henne, efter det red hon knappt den hästen mer.
När vi red tillsammans travade vi bara i stort sett. Hon blir väldigt lätt rädd och backar då hellre.
Jag är som du, jag borstar av mig och hoppar upp. Lite jävlaranamma ska det ju va!

 

[angsmark]

Sv: Olyckor med häst

Det mest osannolika hände mig och mitt snälla sto under en körtur i höstas.
Vi körde på en allmän väg, en mindre grusväg.
Hade som tur en kompis med mig, annars hade det nog gått helt åt fanders.
ca 75 meter framför oss på vägen var det en lös häst.
Vi hann inte reagera förrän hästen var framme hos oss.
Vi blev snabbt införstådda med att det var en hingst. Jag hann tänka att måste vi få fatt i hingsten annars försöker denne betäcka.
Han hälsade på mitt sto som blev glatt överraskad.
Sen var det som djävulen flugit i honom, han började attackera. Högg och sparkade. Min kompis försökte få fatt i honom, men han vänder blixtsnabbt och är nära att kicka henne i huvudet. Hon springer in på gården där han bor.
Typiskt ingen hemma, hon har med sig ett grimskaft. Men det går inte att få fatt i honom. Vi kopplar av alla remmar och tänkte försöka få loss märren som i ren underkastelse försöker lägga sig ner i chock. Han prejar oss mot staketena som finns på sidan.
Vi lyckas vända vagnen, och försöker trycka oss fram, men blixtsnabbt vänder han och slår och hugger våldsamt.
Till slut får vi en lucka och travar hejdlöst därifrån. Märren blöder och vi är alldeles uppskakade. Vagnen hänger fast på ena sidan, vi vänder oss om och ser kompisen springa hack i häl bakom hingsten.

Det mest fruktansvärda jag varit med om i mitt liv. Vi klarade oss som tur är. Stoet fick sys i ansiktet och var rejält svullen och öm överallt.
Vagnen var helt vandaliserad.

Märren gick att köra igen, men blir jättenervös när hästar kommer rusande emot henne,
Hingsten var elitpremierad godkänd ponnyhingst. Han hade varit tokig dom 5 senaste åren. Attackerat sin stoflock sina föl och människor.
Jag skattar mig lycklig över att jag inte körde med den andra stoet, då hade utgången varit helt annorlunda.
Eller om det varit 8 åriga saga som kom ridandes på sin ponny,
Hujedanmej,.

 

[limona]

Sv: Olyckor med häst

Fy 17 vad obehagligt. Hoppas du polisanmälde ägaren...

 

[Sibylla]

Sv: Olyckor med häst

Har aldrig varit med om någon riktig olycka eller något riktigt otäckt. Trillar sällan av, två gånger som vuxen och det värsta jag har varit med om är att jag tappat andan. Blivit trampad ordentligt på lilltån en gång men det är ju inget större...

 

[SuperDoris]

Sv: Olyckor med häst

Lyckades inte skada mig mycket trots många avramlingar när jag red shettis som liten. De värsta var nog när jag trillade av ett halvblod på 1,64 när jag var 10 och slog i bakhuvudet. Var därefter blind ett par timmar, men fick i kombination med det en hjärnskakning så var inte helt medveten om vad som hände. Kommer ändå ihåg panikkänslan av att inte kunna se.

När jag var 15 och skulle hoppa upp på ett 6-årigt sto vänder hon och går på stolen och får panik, efter en rodeorunda trillar jag av och slår mig rejält, mest i huvudet. Kommer ihåg att jag satt på marken och sa att jag var okej, sedan minnesförlust. Har i efterhand fått reda på att jag red stoet och en häst till efteråt innan de märkte att jag var okontaktbar. Har gått en hel del till sjukgymnast för de skador jag fått under mina hästår. Har gjort en del andra otäcka avtrillningar men utan direkta skador.

 

[RubinNovak]

Sv: Olyckor med häst

Flög av min första häst och skadade handleden. Jag kunde dock med enorm smärta rida hem (12 år, ung och dum) efter att några ridande poliser fångat in min häst

En av de värre ridolyckor var när jag skulle hjälpa till att motionera min sköthäst (lektionshäst) och dom startade ett gäng maskiner inne i skogen. Hästen skenade, jag flög efter ett långt tag av. Krossad fotled (gips i 10 veckor, sjukgymnastik i 2 år), hjärnskakning, avsliten nagel och att tänderna hade flyttat sig vilket senare ledde till en rotfyllning och att jag ska få porslinsfasader om jag vill.

Därefter kommer en rad med "dom vanliga" flyga in i hinder osv. Har ridit en del energiska hästar med egen vilja, så har blivit en hel del "vanliga" avflygningar utan skador.

Senaste jobbiga var när jag red min förra medryttarhäst. Ett bestämt sto med fler hovar i luften än på marken (av glädje och en gnutta egen vilja ) Vi hade hoppträning och då hennes ägare inte hunnit hoppa henne så mkt året innan var ju detta alldeles galet kul såklart! Denna glädje blandat med egen vilja resulterade i:
* Innan hindret ligger vägran alltid nära till hands, varesig vi snackar liggande bom på marken eller normalt hinder.
* Bristande i hoppträningen ledde till en aningen konstigt akrobatiska språng.
* Efter hindret kom glädjen i form av diverse akrobatiska konster.

I slutet av hoppträningen och efter 2 avflygningar var jag lite smått (läs helt) slut i kroppen och orkade inte hålla mig kvar vid en bocksprångsserie efter sista hindret på en bana. Flög av och när jag vaknade upp mindes jag inte ens att jag hade ridit. Undrade vad TUSAN jag gjorde i paddocken bland hästar och hinder. Fick förklarat för mig vad som hade hänt så hoppade upp för att skritta, trava och galoppera innan jag tog ut henne i stallet. Lyckades få av henne allt och få ut henne i hagen innan illamåendet och den värsta snurrigheten kom. Min enda rekation var dock "Här har jag ÄNTLIGEN fått ha en hoppträning för just DEN tränaren och så glömmer jag av allt???? "

Folk säger att jag är galen, fattar inte vad dom menar

 

[Biomon]

Sv: Olyckor med häst

Jag har nog haft ganska mycket tur hittills i alla fall, har fått mer smällar vid hantering av hästar än vid ridolyckor. Enda gången jag skadat mig öht (utöver stukade handleder, diverse blåmärken och skrapsår) var när jag provred min foderhäst förra hösten. Gick omkull och slog väl i huvudet för jag minns vare sig omkullridningen eller mycket av resten av den dagen. Hästen var helt oskadd och vid akuten konstaterades hjärnskakning. Har haft en del problem med nacken efter det och gått i fysioterapi men är inte konstaterat att det beror på just omkullridningen då det sas kommit smygande.

Efter provridningen blev jag lite osäker när det kom till att galoppera och hoppa, men det gick om efter ett tag. Jag har nog aldrig varit rädd för att rida och jag hanterar oförutsedda situationer ganska bra. Mycket har jag nog att tacka min gamla medryttarhäst för, han kunde busa rejält när jag tillät det och att sitta kvar i hans enorma galopp blandat med diverse glädjeskutt krävde en del balans och mod hahah

 

[Got2Be]

Sv: Olyckor med häst

Var därefter blind ett par timmar, men fick i kombination med det en hjärnskakning så var inte helt medveten om vad som hände. Kommer ändå ihåg panikkänslan av att inte kunna se.

.

Åh herregud!

 

[angsmark]

Sv: Olyckor med häst

jo det gjordes, men lades ner pga det inte var något brott.

 

[Maqurell]

Sv: Olyckor med häst

Som tolvåring blev jag avbockad av min sköthäst och slog sönder vänster skuldra rätt ordentligt. Hade under flera år knappt någon finmotorik alls i vänster hand. Nu, halva livet senare, så märks det bara ibland genom att handen knyter sig när jag blir stressad. Får ibland tvinga upp den med höger hand.

Sen har jag landat i ett par hinder, en gång med en lättare whiplash. Tur att det var ett plasthinder! Slog omkull med min gamla häst när han stegrade och tappade balansen. Det enda jag pratade om på akuten var att min häst nog var sjuk då han hade tappat balansen. (sjuk var han, det var ehliccios)

Blev avbockad av min nuvarande häst (första och enda gången hon bockhoppat) och slog i svanskotan. Det var fruktansvärt. Har fött barn och tagit benmärgsprov och lägger det i samma kasse.. Hoppade på kryckor rätt länge och den enda gången jag inte hade ont var när jag satt till häst. Så, vänliga stallkamrater fick sadla och jag tog tygeln under armen och hoppade på kryckor ner till ridhuset.

Men sen borde jag varit mer skadad än vad jag varit då jag är dum och envis. Borde ha slagit mig när jag ledsnade på stegrande unghäst och välte den, när jag satt på. Det var dumt men effektivt. Eller när jag gick i närstrid med anfallande storhäst i en hage. Jag vann...

 

[Alexandra28]

Sv: Olyckor med häst

Min värsta olycka var när jag var 6 och min unga C-ponny skenade iväg under en skogstur, tvärnitar varpå jag missilflyger med huvudet rakt in i en stor trädstam och förlorar medvetandet. Kommer ihåg att jag såg stjärnor när jag vaknade, men vi åkte inte till sjukan vilket kanske kunde ha varit berättigat...

När jag var 14 ramlade jag av på en hård grusplan och skrapade upp halva ryggen och armen, hoppade upp igen med blodet rinnandes på kroppen. Det var inte så allvarligt mer än att det såg otäckt ut och gjorde ont. Det var sommar och jag red i bara T-shirt. Mamma såg inte glad ut

Har gått omkull ett par gånger men det har alltid gått bra, tappat luften några gånger, vilket ju är obehagligt men inte så farligt. Har fått fötter mosade x antal gånger och fått en mindre spark på knäet en gång som måste träffat olyckligt då jag fortfarande har ont av det flera år senare...

Sen vet jag fyra olika personer som blivit sparkade i huvud/ansikte vilket är hemskt. En fick inte tillbaka samma talförmåga efter, en fick halva ansiktet borttrampat men blev okej efter operation, de två andra fick mindre skador på tex tänder.
Personligen är jag nog mer rädd för situationer där sparkar osv från mark kan inträffa än att ramla av, hanterar inte gärna andras hästar om de har agressiva tendenser exempelvis. Doktorn jag var hos med knäsparken berättade om en tidigare patient som fått benet helt avsparkat av en häst! Usch!

 

[LindgrenV]

Sv: Olyckor med häst

Kommer ihåg att jag såg stjärnor när jag vaknade,

Jag minns att jag såg snurrande ridhjälmar runt huvudet, á la Disney liksom, när jag ramlade av och landade på nacken.

 

[Linnea F]

Sv: Olyckor med häst

Fy vad hemskt! En sådan hingst borde fasen inte få betäcka!

 

[angsmark]

Sv: Olyckor med häst

Fick reda på att han blev avlivad en tid efter pga skada hette det.
Först sades det att han hade flyttats, sen kunde man läsa i media att
han dött.
Innerligt tacksam för det.
En populär hingst som lämnat toppavkommor i dressyr/hopp.

 

[Linnea F]

Sv: Olyckor med häst

Har klarat mig rätt bra, en muskelskada i biceps, hjärnskakning, en bruten tå och en stukad fot är väl det värsta jag har varit med om. Har dock haft tur det hade kunnat gå riktigt illa den gången jag slog runt i en asfalterad backe eller när hästen jag red på gjorde en skarp sväng så jag flög in i ett träd men de gånger som jag har slagit mig mest så har det varit väldigt bagatellartade avramlingar från skritt eller pga att jag ridit in i en gren som jag inte såg... (ups).
Mitt värsta minne var när jag arbetade som instruktör och en elev som red igen i min grupp blev illa sparkad i ansiktet precis innan uppsittning.
Det var läskigt! Jag hörde efteråt att hon blev blind på ena ögat och att hon fick en förskjutning av pannbenet hon mindes själv ingenting av händelsen trots att vi pratade med varandra under hela tiden fram till ambulansen kom.Men satan vilken tuff brud! Hon fortsatte att rida efteråt. Fick tyvärr aldrig själv möjlighet att prata med henne efter händelsen...