Ohanterad islandshäst.

[Mialena]

Jag har fått inackorderad hos mig en helt ohanterad islandshäst.
Han är vallack och 3 år. Gör inget väsen av sig men går inte att komma nära.Det har varit såhär i 3 månader nu.Ägaren är jättetrevlig och kommer en gång i veckan och tittar på honom.Sköter betalning perfekt.Jag hade ingen aning om att han var SÅ lite hanterad när jag fick hit honom.Han går på lösdrift.Det som händer nu är att han går in i sin fålla två gånger om dagen helt själv och får sin hink.Det är HELT otänkbart att få någon kontakt,jag försöker flera gånger per dag att ge honom en morot och nån gång har det lyckats fast med väldigt lång hals om man säger så.När han fått den så hoppar han bakåt därifrån.Annars är han otroligt fladdrig,ligger han så reser han sig om han ser en människa på 100 meters håll.
Jag vill nu hjälpa ägaren som jag tror är rätt förtvivlad innerst inne.HUR får man kontakt med en sådan häst.Vad skulle ni göra.
Han kom till Sverige för ett år sedan och direkt till en tränare,där gick det först bra,så när hon hälsade på där har hon lett honom i hagen,haft honom uppbunden och borstat,lyft hovarna.Sedan blev han rädd för tränaren har det visat sig i efterhand och han ansåg sig färdig,och då kom hon med sin häst som överenskommet.Och har står jag nu.

MIA

 

[Boj]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Han kom till Sverige för ett år sedan och direkt till en tränare,där gick det först bra,så när hon hälsade på där har hon lett honom i hagen,haft honom uppbunden och borstat,lyft hovarna.Sedan blev han rädd för tränaren har det visat sig i efterhand och han ansåg sig färdig,och då kom hon med sin häst som överenskommet.Och har står jag nu.

Det här måste du förklara närmare, vad kan en tränare tillföra en unghäst? Och vad har skrämt hästen, som du fått reda på i efterskott?

 

[FannyN]

Sv: Ohanterad islandshäst.

En sån har jag med i hagen...vill också ha tips..

// Åsa

 

[FannyN]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Skulle såklart ha varit till första inlägget!

 

[rock_89]

Sv: Ohanterad islandshäst.

ok jag kan inte komma med mkt till hjälp, men kanske en början..
Min faster har travhästar och hade samma problem med en häst hon har nu..
Den var praktiskt taget som en "vildhäst"..
Hon fick dit den för den skulle gå på "bete" med andra hästar. Han var ca tre, fyra år. När sommaren var slut så ville ägaren inackordera hästen där. Min faster gick med på det fast hästen var ju praktiskt taget ohanterlig. Ingen kunde komma nära, utan att den "flydde te andra sidan jorden".
Hon måste ju börja någon stans, eftersom det inte gick att leda hästen inte ens komma nära.. så drog dom "linor" från öppningen i hagen till stall ingången, då kunde dom iaf "valla" "jaga" hästen in i stallet och vidare in i en box..
När han väl var i boxen började dom ju bara med att gå utanför, prata osv. Sen klappa å ge godsaker, sen gå in i boxen stå några minuter, gå ut.. sen kanske börja rykta.. sen flyter det andra på..

(det är ju jätte svårt att pröva "tämja" hästen om den går ute dygnen runt, börja med att få in den)

 

[Inte_Ung]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Man ägnar sig framför allt åt att vänta.
En 3-åring behöver ju inte prestera något alls.
Om man kan, så har man den ensammen med en gammal och tillgiven häst.
Så att den lär sig från den gamla hästen att människor är mysiga.
Man motar in vildhästen i stallet så ofta som man orkar.
Och så urför man nödvändig skötsel som hovvård/verkning, avmaskning och sådant.
Och när man gör det så är man så många att man kan hålla i hästen med våld utan att göra den illa.
Inget trams, man bara gör det som man måste göra lugnt, tyst och fint.
Eftersom det som hästen är räddast för då kommer att visa sig inte vara så farligt, så går det nog över.
Mat i boxen efter utförd skötsel, och så kli och kel brukar falla väl ut.
Smek hästen, klappa aldrig för det gör den rädd.

För övrigt så kan jag inte begripa vad en 3-åring skall hos en tränare att göra?

 

[Mialena]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Nu ska jag försöka förklara lite närmare.
Hästen förmedlades via en firma som tar in hästar från en gård på Island.När hästen kommit till Sverige så stod den först på firman som förmedlat köpet.Där hälsade kvinnan på hästen flera gånger och tyckte att den var mer ohanterad än hon trott först.Jag ville inte ta emot hästen här eftersom jag inte har någon vana av detta.Dessutom så var det väldigt långt geografiskt sett så det var ingen bra lösning att ha kvar hästen där.Då frågade hon en tränare i närheten av bostadsorten om råd.Hon kände till honom för de arrangerar turridningsevenemang tillsammans.Han åtog sig att träna hästen så att den kunde gå att hantera lite.Klappa borsta leda verka etc.Hästen gjorde stora framsteg de första 4 veckorna.Hon hälsade på flera gånger.Hästen gick nu att hämta från hagen (gick med grimma på sig) med en hink foder.Binda upp och borsta,samt kratsa hovarna.Då sa jag att nu är han hjärttligt välkommen.(Det kan tyckas märkligt men jag vill känna att jag klarar att hantera de hästar jag tar ansvar för.)
Hon kom med hästen och sa att tränaren sagt att vi skulle lasta ur i hagen.Han flög ur hade diarre och skakade i hela kroppen.Sedan har det varit omöjligt att komma vidare.Han accepterar mig på ett par meters avstånd och någon gång har jag lyckats ge honom en morot om jag sitter på huk.Andra människor är han rädd för.Han trivs här,det ser jag men han vill vara ifred.
Sedan var veterinären här en dag för att hjälpa en annan häst.Jasså står han här sa han och syftade på islandshästen,det kom då fram att hästen haft sönder en box hos tränaren.Ägaren ringde tränaren som berättade att hästen haft av ett grimskaft och efter det varit rädd för sig själv och varit stökig. Jag vet inte mer.Jag anser att hon ska reklamera men det vill hon inte för hon vill inte stöta sig då han lovat att hjälpa henne med ridningen i framtiden.Detta får stå för ägaren.
Jag har hela tiden sagt att vi bara ska ta det lugnt,men jag ser ju att ägaren är ledsen så jag har tänkt att jag ska göra allt jag kan för att vinna hästens förtroende,för att på så sätt hjälpa henne.
Därför är jag så tacksam för råd och tips.

MIA

 

[Boj]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Det är så att unga hästar på Island lever i en flock fast i vilt tillstånd, de tas in vid 4 för hantering och får då stå på box i några veckor då man även hanterar hästen. När de lever i flocken, brukar man besöka unghästarna för att de skall förstå vad en människa är men inget mer. På Island har man inte tradition att hantera hästen förrän det är dags, på så sätt kan även ridna hästar verka vilda i fritt tillstånd.

Det kan vara en traumatiskt upplevelse för en äldre häst vid exporten/importen, så vad skall det inte bli för en ung individ. Man säger att det kan ta ända upp till 2 år innan hästen har funnit sig till rätta i sitt nya land, alla tar ju natuligtvis inte så lång tid på sig men det värre fallen kan göra det. Detta skriver jag för att du skall förstå bakgrunden till hästen beteende, sen måste jag nog säga att det var vansinningt att börja försöka tämja hästen på det sätt som gjordes. Här skulle man först givit hästen en trygg punkt, gammal pensionär eller avlesto som en vägg att luta sig mot.

I övrigt tycker jag att du fått mycket bra info av Inte_Ung, och kan börja med den typen av hantering. Godis är ingen trygghet, och det skulle jag inte använda mig av i nuläget annat än vid bra genomförda saker kanske.

 

[Inte_Ung]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Man kanske skall tillägga att det faktiskt finns de Islandshästar som aldrig går att tämja.
De kommer ur stammar där det finns hingsthetsningshingstar i bakgrunden.

Hingsthetsning var ett gammalt nöje på Island där hingstarna skulle slåss och man satsade på vem som skulle vinna.
Sådana hästar är inte lämpliga som rid eller arbetsdjur.
Ett stort arbete är gjort på Island för att sortera ut dessa gener, men de kommer ändå fram litet då och då.
På Island så äter man upp dessa hästar.

 

[Fála]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Jag köpte en helt ohanterad 2-åring för 2 år sedan. Han betedde sig ungefär som den häst du beskriver.

Först och främst fick han gå ihop med hästar som var vana vid människor. Sedan började jag med att stå still och gosa med de andra. Till slut började han närma sig och då gnuggade jag honom vid manken. Detta höll på ett tag, kanske 2-3 veckor. Därefter fortsatte jag med att ta på hans kropp. Att närma sig benen var helt uteslutet, för så fort jag bara närmade mig benen så stack han.

Allt eftersom så började han tycka att jag var en ganska ok prick så då började jag med grimman. Efter han börjat acceptera grimman började jag också att kunna ta på hans ben. Varje gång han varit i stallet fick han lite kraftfoder i en hink när vi var klara.

Efter ca 6 månader kunde han både ledas, lyfta hovar och tyckte att det var jättehärligt att bli smekt/gnuggad över hela kroppen.

Jag har låtit detta ta tid och inte haft bråttom och det har resulterat i en häst som är respektfull och trygg tillsammans med människor. Det jag aldrig gjort är att försöka muta honom med godis och liknande.

 

[rock_89]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Går islandshästen med andra hästar?

 

[sambaengi]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Man kanske skall tillägga att det faktiskt finns de Islandshästar som aldrig går att tämja.
De kommer ur stammar där det finns hingsthetsningshingstar i bakgrunden.

Hingsthetsning var ett gammalt nöje på Island där hingstarna skulle slåss och man satsade på vem som skulle vinna.
Sådana hästar är inte lämpliga som rid eller arbetsdjur.
Ett stort arbete är gjort på Island för att sortera ut dessa gener, men de kommer ändå fram litet då och då.
På Island så äter man upp dessa hästar.

Fast de brukar vara mer tuffa och gå mer i försvarsposition och kan därför bli rent farliga. Blev själv attackerad och nästan dödad av min egen efter den varit på träning och hanterats felaktigt. När jag ringde och berättade detta för tränaren så berättar han att han själv blivit attackerad av hästen och hade ett märke kvar i ryggen efter honom! Då hade jag ändå haft hästen hemma i 6 månader och gjort framsteg när detta bakslag kom. Kunde han ju berättat innan! Han var bitsk och sur när han kom hem men tolerade mig väldigt snabbt men däremot inte främlingar och han bet en kompis illa i bröstet efter 3 månader hemma. Efter det var jag lite misstänksam men jag blev ändå överrumplad vilket höll på att kosta mig livet. Hästen fick vi avliva. Den hästen var aldrig skygg utan hade ett enormt självförtroende, liksom sin mamma. Mycket tuff och ranghög men inte fräck före träningen.

Den häst som nämns här verkar vara mer den skygga och veka typen, inte sällan härstammande från de hästar som användes för köttuppfödning. Bland dem finns både kolugna och mer veka och rädda djur. Varken gångarter eller lynnet har varit så väsentligt på dessa djur, så länge de inte var aggressiva. Men i kombination med ovan nämnda kamphingstlinjer kan man också få individer som inte är det minsta nyfikna och kontaktsökande. Så kanske du har rätt. Hade en knepig sådan herre inackorderad i höstas som jag vet hade kamphästblod i sig. Helt ointresserad av kontakt och varje dag var man ny och fick börja om. Mat, även handmatning, mycket kel och mycket tid. Rutiner där man tar in hästen och pysslar och gör det skönt för den varje dag. Jag tar in mina hästar som alla går på lösdrift, året om en gång per dag för att ge lite kraftfoder och vitaminer.

Framför allt kräver en sådan här häst oreserverad äkta kärlek. Då kan man vinna den. Min älskade Silfur-Reynir var helt vild och darrade vid minsta beröring när jag köpte honom som 3-åring. I hagen kom man inte i närheten Kärlek, kel, mat och tid, minst ½ timme kel varje dag i ett halvår och jag hade en häst som var tillgiven och kelen mot alla. Men om jag inte känt så starkt för honom så jag älkat att lägga tid på honom och han kände min kärlek, så hade jag nog inte lyckats. Så det handlar mycket om kemi, lugn, kärlek och tålamod. En sådan här häst blir aldrig fräck av att handmatas. Jag har ett sto som är 13. Hon kom till Sverige som 2-åring och jag är än idag den enda som kan ta henne i hagen men för det mesta måste jag ha en godbit eller hink med mig. Hon tillhör mina favoriter och lämnar kanonbra föl.

Ett tips: FIXERA ALDRIG EN SVÅRFÅNGAD HÄST MED BLICKEN! Gå lugnt, naturligt och låtsas som om du skall något annat, titta på andra saker, mjuk, låg hållning på kropp och nacke. Låtsas upptäcka hästen sent eller inte alls. Det första förtroendet kan behöva byggas upp genom att bara komma med mat utan att göra eller kräva något annat, bara visa att man inte är farlig och bara vill mata = vill hästen väl. Klia så småningom baksidan av låren så försiktigt och se till att den har fria flyktvägar. Var ensam så ni inte är som rovdjur. Hästen skall stanna frivilligt och komma fram frivilligt. Det är alltså upp till dig att vinna dess förtroende med rätt beteende. Ett steg i taget, var avspänd, ta djupa andetag och suckar. Slicka och smacka gärna som om du åt något gott. TITTA INTE RAKT PÅ HÄSTEN! Då blir du ett rovdjur. Rör dig aldrig mer än att hästen förblir lugn. Höjer den huvudet, stå still tills den lugnat sig igen. Känn dig fram. Anette

 

[Fála]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Om du menar andra raser så nej det gör han inte.

 

[Mialena]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Enligt ägaren stämmer inte detta på denna hästen som har en pappa som är bedömd och fafar sa hon hette Otu fra saudarkroki.
Morfar hette Ofeigur fra Flygmuri.
Enligt ägaren är det ridhästar.

MIA

 

[Inte_Ung]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Jådå, visst är både Otur och Ofeigur ridhästar.
Men det finns ändå bakåt i tiden och kan ploppa fram.
Det finns ju en mormor och en farmor också.
Och många ytterligare generationer bakåt.

Att pappan är bedömd är ingen garanti för att hingsten vare sig är fri från köttlinje eller kamplinje.
Avelsbasen är liten och kötthästarna var friska och kamphästarna vackra och snabba.
Så de är inblandade både här och där.

 

[sambaengi]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Jag säger så här för att undvika att det tas som smutskastning. Hästen är släkt med den som attackerade mig och släkt med den häst som jag hade inackorderad här och som saknade vilja till kontakt. Sedan säger jag inte hur släktskapet är och att det beror på det. Men de hade också båda fin stam.

Kan tillägga att jag har en helt underbar häst här som har båda dessa hingstar i sin stamravla. Väldigt okomplicerad hingst.

Anette

 

[aþena]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Hej!

När jag fick hem min häst direkt från Island var hon lite "rädd" för människor, men ändå nyfiken.

Jag började iaf med att sitta i hagen på ett hästtäcke eller så
Gick runt i hagen och klappade de andra hästarna. (Då blev hon också nyfiken på mig). Stod först och tittade på mig på meter avstånd. Efter några dagar/veckor började hon komma fram och nosa på min hand (med lång hals).
Sedan tog jag även in henne i boxen, där satt jag på golvet. I början var hon mycket tveksam på vem jag var. Stod mest intryckt i hörnet, men efter ett tag kände jag hur hon nosade mig i håret :smirk:

Men kom ihåg; Titta INTE hästen i ögonen. Då den oftast bara går iväg om man gör det...

Sedan gick allting kanon fort! Och jag fick göra "vad jag vela" med henne redan efter att jag haft henne i 1½ månad, om ens det!
Så kämpa på, men ta det lugnt. Var ute som mycket som möjligt kring hästen, men gå INTE fram till hästen, utan låt hästen komma fram till dig när den känner sig säker och mogen för det...

Lycka till /Frida

 

[Lädernunnan]

Sv: Ohanterad islandshäst.

Jag köpte en helt ohanterad 2-åring för 2 år sedan. Han betedde sig ungefär som den häst du beskriver.

Först och främst fick han gå ihop med hästar som var vana vid människor. Sedan började jag med att stå still och gosa med de andra. Till slut började han närma sig och då gnuggade jag honom vid manken. Detta höll på ett tag, kanske 2-3 veckor. Därefter fortsatte jag med att ta på hans kropp. Att närma sig benen var helt uteslutet, för så fort jag bara närmade mig benen så stack han.

Allt eftersom så började han tycka att jag var en ganska ok prick så då började jag med grimman. Efter han börjat acceptera grimman började jag också att kunna ta på hans ben. Varje gång han varit i stallet fick han lite kraftfoder i en hink när vi var klara.

Efter ca 6 månader kunde han både ledas, lyfta hovar och tyckte att det var jättehärligt att bli smekt/gnuggad över hela kroppen.

Jag har låtit detta ta tid och inte haft bråttom och det har resulterat i en häst som är respektfull och trygg tillsammans med människor. Det jag aldrig gjort är att försöka muta honom med godis och liknande.

Kan bara hålla med Fála!!