Obligatorisk stalltjänst för ridande elever på ridskola vanligt?

Prisskillnaden torde motsvara vad det kostar att anställa personal för arbetet eleverna utför. Om alla red gratis mot arbete skulle det dock bli svårt att betala foder, hovslagare, ridlärare, veterinär och annat som medlemmarna inte kan göra själva. Därför hamnar man antingen i en hög kostnad där man inte behöver göra något själv, eller en lägre kostnad där ridande istället deltar i hästskötseln.

Det behövs ju dock ingen specialkompetens för att mocka åt skolhästarna på helgerna. Varför skulle det vara oseriöst att eleverna delar rättvist på det jobbet?

Och GIVETVIS är en verksamhet med ridlärare som bedriver ridlektioner på ridskolehästar att betrakta som ridskola.
Ingen ridskola jag varit på har haft krav på att eleverna ska ha stalltjänst. Bra skötta ridskolor med personal som sköter stallet och ändå är inte priserna överkomliga. Det är fortfarande "billigt" att rida på dom ridskolorna trots att inte eleverna sköter om stallet.

Som sagt, seriösa ridskolor har råd med personal, dom kräver inget gratisarbete av eleverna. Trodde inte ens det existerade sådana ridskolor. Och nej, dom ridskolorna som inte har krav på stalltjänst, dom är inte så orimligt dyra som vissa verkar vilja få dom till att dom måste vara om inte eleverna jobbade gratis.
 
Ingen ridskola jag varit på har haft krav på att eleverna ska ha stalltjänst. Bra skötta ridskolor med personal som sköter stallet och ändå är inte priserna överkomliga. Det är fortfarande "billigt" att rida på dom ridskolorna trots att inte eleverna sköter om stallet.

Som sagt, seriösa ridskolor har råd med personal, dom kräver inget gratisarbete av eleverna. Trodde inte ens det existerade sådana ridskolor. Och nej, dom ridskolorna som inte har krav på stalltjänst, dom är inte så orimligt dyra som vissa verkar vilja få dom till att dom måste vara om inte eleverna jobbade gratis.
Vi tycker helt enkelt olika
 
Du tror inte det har att göra med att de flesta jobbar så mycket idag att de vill lägga den lilla fritid de har på sånt som de faktiskt tycker är roligt eftersom de annars inte har varken tid eller ork. Skulle själv aldrig få för mig att sälja lotter eller annat skräp men engagerar mig gärna i sådant som jag tycker är kul. Jag orkar helt enkelt inte ”ställa upp” på sådant som jag inte tycker är antingen givande eller roligt.

Jag tror ärligt talat inte att människor har längre arbetsveckor idag jämfört med för 20 år sedan.
Eller jämfört ännu längre bakåt i tiden.
 
Ingen ridskola jag varit på har haft krav på att eleverna ska ha stalltjänst. Bra skötta ridskolor med personal som sköter stallet och ändå är inte priserna överkomliga. Det är fortfarande "billigt" att rida på dom ridskolorna trots att inte eleverna sköter om stallet.

Som sagt, seriösa ridskolor har råd med personal, dom kräver inget gratisarbete av eleverna. Trodde inte ens det existerade sådana ridskolor. Och nej, dom ridskolorna som inte har krav på stalltjänst, dom är inte så orimligt dyra som vissa verkar vilja få dom till att dom måste vara om inte eleverna jobbade gratis.
Men vari ligger det oseriösa? Jag förstår att du hellre betalar för att slippa, men jag kan verkligen inte se vad som är oseriöst i att en del av arbetet med hästarna sköts av de ridande. Givetvis med handledning från ansvarig vuxen som kan rutinerna.

Och att de ridskolor som inte har stalltjänst har råd med personal beror ju på att de ridande betalar en kostnad som täcker personalens lön. Det behöver inte bli hutlöst dyrt, men dyrare än om eleverna gjort delar av de enklare stallsysslorna själva.
 
Men vari ligger det oseriösa? Jag förstår att du hellre betalar för att slippa, men jag kan verkligen inte se vad som är oseriöst i att en del av arbetet med hästarna sköts av de ridande. Givetvis med handledning från ansvarig vuxen som kan rutinerna.

Och att de ridskolor som inte har stalltjänst har råd med personal beror ju på att de ridande betalar en kostnad som täcker personalens lön. Det behöver inte bli hutlöst dyrt, men dyrare än om eleverna gjort delar av de enklare stallsysslorna själva.
Det är gratis arbetskraft helt enkelt, utnyttjande av folk som inte har något val. Förutom valet då att inte rida alls eller ha med hästar att göra alls. Visst att man kan ordna upp någonting med ridskolan om att få arbeta av ridlektionerna eller nåt om man vill det men det ska vara frivilligt.

Och jag personligen betalar inte gärna för att slippa, jag arbetar gärna i stall. Mina åsikter om att utnyttja elever som gratis arbetskraft för att slippa anlita personal har inte med vad jag tycker om att jobba i stall.

Som sagt, inte konstigt många utnyttjas i stall senare i åren som gratis arbetskraft i utbyte mot ridning osv, det är ingenting jag tycker ska uppmuntras och normaliseras redan när barnen är små att det är så det fungerar i stall och hästlivet. Arbetar dom ska dom få nåt för det helt enkelt för det är ett jobb dom gör.
 
Det är gratis arbetskraft helt enkelt, utnyttjande av folk som inte har något val. Förutom valet då att inte rida alls eller ha med hästar att göra alls. Visst att man kan ordna upp någonting med ridskolan om att få arbeta av ridlektionerna eller nåt om man vill det men det ska vara frivilligt.

Och jag personligen betalar inte gärna för att slippa, jag arbetar gärna i stall. Mina åsikter om att utnyttja elever som gratis arbetskraft för att slippa anlita personal har inte med vad jag tycker om att jobba i stall.

Som sagt, inte konstigt många utnyttjas i stall senare i åren som gratis arbetskraft i utbyte mot ridning osv, det är ingenting jag tycker ska uppmuntras och normaliseras redan när barnen är små att det är så det fungerar i stall och hästlivet. Arbetar dom ska dom få nåt för det helt enkelt för det är ett jobb dom gör.
Hur ser du på andra föreningar?
Jag har varit med i körer, konstföreningar och andra idrottsföreningar där man måste ställa upp och tex stå i cafeterian någon gång för att föreningarna ska ha råd att drivas runt.
 
Tack för alla svar, jätteintressant att få höra hur det fungerar på olika ställen! Jag hade ingen koll på hur det fungerade i olika ridskolor nuförtiden, var ett tag sen jag själv var där och aktiv på ridskola. Det är intressant @Youma det du citerar men samtidigt så kanske det hade blivit så höga ridavgifter att det inte går runt på grund av för få ridande elever då många inte har råd. Så det är en balansgång.

När jag var barn så slogs vi nästan om att vara skötare och det fanns alltid massor med barn som var i stallet och hjälpte till med olika saker helt frivilligt men så kanske det inte är längre utan nu så måste man villkora för att få någon som hjälper till? Vi hjälpte till helt frivilligt med att fixa tävlingar, bygga banor, stå i cafeterian, mocka, höa, in - och utsläpp och hjälpa nybörjare i stallet o.s.v. Som tack fick vi skötarlektioner nån gång eller två per termin.
När jag började för 24 år sen kryllade det av yngre barn i stallet som inte hade något emot att hjälpa till, dvs när elake Storbits skulle sadlas och tränsas. Tack alla barn! Numera vet jag inte hur det är, det kom egen häst i vägen :D
 
Jag tror ärligt talat inte att människor har längre arbetsveckor idag jämfört med för 20 år sedan.
Eller jämfört ännu längre bakåt i tiden.
Inte tidsmässigt men många verkar helt klart tröttare av sina arbeten idag än tidigare. Om inte annat så har väl antalet utbrända ökat rätt snabbt de senaste tio åren?
 
Inte tidsmässigt men många verkar helt klart tröttare av sina arbeten idag än tidigare. Om inte annat så har väl antalet utbrända ökat rätt snabbt de senaste tio åren?
Har till o från funderat på det här med utbrändhet.Tror många mått bättre av att just hjälpa till, känna tillhörighet och stolthet samt meningsfullhet av att hjälpa.Sen vet man ju att fysiskt aktivitet är bra för hälsan.Tror vi mår bättre av att göra saker tillsammans. Inte mer egentid (även om en mindre vara av det kan vara bra såklart).När annat tex jobbet känns tungt tror jag vi behöver gemenskapen i annat behövs :)
 
Vi kanske har blivit skröppligare än vad arbetare var innan 5 dagarsvecka o 49 timmar?
Mycket möjligt men jag har dålig koll på föreningslivet under tidigt 1900-tal. Om inte annat så var det väl en hemmamoders uppgift att engagera sig i barnens aktiviteter och inte den heltidsarbetande pappans?
 
Mycket möjligt men jag har dålig koll på föreningslivet under tidigt 1900-tal. Om inte annat så var det väl en hemmamoders uppgift att engagera sig i barnens aktiviteter och inte den heltidsarbetande pappans?
Menar du hemmamordens hemarbete? Som i tvätta vid sjön, göra mat från grunden (halvfabrikat fanns inte så även buljong fick kokas hemma), bära ved (farmorsmor fick leta kottar och grenar att elda med) och vatten, ta hand om landet, nacka och plocka höns mm mm, farmor och hennes syster som var födda på 1910 talet hade ingen öm moder som hade tid för fritidsintressen, inte egna eller barnens.
 
Inte tidsmässigt men många verkar helt klart tröttare av sina arbeten idag än tidigare. Om inte annat så har väl antalet utbrända ökat rätt snabbt de senaste tio åren?

Ja, fast jag tror i ärlighetens namn inte att det beror på att vi jobbar mer än tidigare.
Däremot verkar det som om vi har högre förväntningar på vad livet ska innehålla, och vi verkar ha mycket fler fritidssysslor. Det verkar ju som om barn har mycket fler aktiviteter på kvällarna nu jämfört med för 20 år sedan.
Och det är mycket fler barn som får olika psykiatriska diagnoser nu jämfört med tidigare.

Japp, antalet människor med stressymtom ökar. Och absolut, inom vissa yrken har arbetslivet blivit mycket mer krävande med färre anställda som ska göra mer och arbetsuppgifter/ansvarsområden som ändrat sig.

Men att säga att vi numera jobbar mer än tidigare är inte sant.
 
Mycket möjligt men jag har dålig koll på föreningslivet under tidigt 1900-tal. Om inte annat så var det väl en hemmamoders uppgift att engagera sig i barnens aktiviteter och inte den heltidsarbetande pappans?

Det fanns nog inte så värst många aktiveteter/hobbyer för barn under tidigt 1900-tal.
Och hemmafruarna fanns bland de bättre bemedlade...
Och hemmafruarna hade ganska tunga dagar, precis som @nullo-modo kommenterat.

Jag är född 1973.
Min referens och min erfarenhet handlar om mindre samhälle utanför mindre stad.
Bland mina jämnåriga var det inte flera aktiviteter i veckan som krävde hämtning, skjutsning och så vidare. Visst, det spelades fotboll (jag tränade en gång i veckan och samåkte de ca tre kilometrarna till träningen med en granne).
De flesta deltagarna tog sig själva till och från träningen; en del av oss som bodde en bit utanför samhället fick skjuts. Eller åkte moppe, när vi hade åldern inne för det.
Men föräldrarna var inte engagerade i flertalet aktiviteter. Det var inte träning/aktiviteter flera gånger per vecka för varje barn.
Föräldrarna, där och då (det kan givetvis ha sett annorlunda ut på andra orter) hade inte egna hobbyer att ägna sig åt, träna på gym, förverkliga sig själv, ägna sig åt inredning et c.

Föräldrarna, där och då, (mina och mina jämnårigas) jobbade, och sedan var de hemma och var trötta.

Det här med att engagera sig i föreningsverksamhet är ju, uppfattar jag, en växande företeelse.
Allt eftersom att barn och ungdomar deltar i fler aktiviteter, förväntas föräldrarna också göra fler aktiviteter i föreningen. Vilket i sak är väldigt rimligt när det gäller ideell föreningsverksamhet.
 
Jag tror att det kan vara så väldigt olika utifrån familj, antal barn, egna mål och viljor, ekonomi och vad denna tillåter. Kan bara utgå från min egen familj.

Jag och min man är födda på mitten 80 talet. Mina föräldrar jobbade heltid, drev egna företag båda två och jobba mycket under hela min uppväxt. Min man hade en mamma som var hemma med honom och hans syskon tills dom var ganska gamla, senare jobbade hon deltid. Är ju ganska självklart att det blir mer hjälp hemifrån med sporter etc om mamman är hemma. Min man tävla NM i sportdans, mor var med överallt, träningar, tävling på annan ort you name it. Fick inte ens min föräldrar på besök på ett enkelt KM på lokala ridklubben 😅 inte för att jag lider för det.

Samma var det gör mina föräldrar. Farmor var hemma med pappa tills han börja skolan och jobba sedan deltid. Han är enda barnet och har fått så mycket hjälp från båda föräldrarna. När jag å min bror var små och inte kunde gå till dagis tog farmor med oss till sitt jpbb. Hon hade en madrass vi kunde chilla på och vi fick leka med en gammal skrivmaskin,, undrar vilken arbetsplats som tillåtit det idag? Mamma med 3 syskon och två arbetande föräldrar har jag inte ens hört talas om hade någon aktivitet utanför skolan 🤔 mina föräldrar är båda födda mitten av 50-talet. På den tiden skatta man ju lönen annorlunda också, var inte lätt kan lönsamt för kvinnor att jobba då som nu. Farfar kom också hem från jobb varje dag och åt lunch med farmor som hon lagat till dom. Så visst tror jag arbetsklimatet är väldigt annorlunda idag än "bara" från ca 20-25 år sedan. 😊
 
Då är det ju fullt möjligt att dra slutsatsen att det knappast existerade ett föreningsliv i början av 1900-talet för att folk hade annat för sig. Vilket gör att det där med att folk orkade göra fler frivilliga saker utanför ”arbetet” tidigare trots enormt mycket längre arbetsdagar inte heller riktigt stämmer.
Antar att man istället för egna intressen gick till kyrkan i högre utsträckning men frågan är väl hur frivilligt det egentligen var eller om man helt enkelt blev utstött annars.
 
Föreningar har ju funnits väldigt väldigt länge. I det gamla bondesamhället var det i föreningslivet man träffade andra än de hemma på gården. Att förena sig har alltid gett styrka oavsett vad det är man vill göra/få fram. Fackföreningar, nykterhetsföreningar och kvinnoföreningar som kämpade för kvinnors rättigheter är typiska exempel på att något händer när människor engagerar sig.
Föreningslivet var enormt starkt i början av 1900-talet. Mycket mycket starkare än idag.

Att vissa inte är föreningsmänniskor är en helt annan sak och det blir lätt konflikter när dessa ska samsas med föreningsmänniskor för de som inte är föreningsmänniskor ser inte poängen med att jobba tillsammans mot gemensamma mål. Då blir det några eldsjälar som kämpar sig halvt ihjäl för att komma framåt medans andra åker räkmacka på deras jobb. Att anse att det är för dyrt att vara med i facket men ändå anse sig ha rätt till det facket förhandlar fram är en sådan sak.
 
Jo, att vissa är eldsjälar och får dra tyngsta lasset är ju väldigt vanligt men det känns inte som att det är ett modernt problem att folk inte orkar engagera sig tillräckligt utan att det är lite samma sak som att varje generation alltid är den mesigaste någonsin och det var bättre förr.

I princip alla föreningar jag var med i som barn var det problem med det och jag är 30+. Enligt min mamma som är pensionär hade dom samma problem. Och ännu tidigare så jobbade folk tydligen så mycket för att alls överleva att de inte hade tid för egna eller barnens intressen. När var det egentligen folk hade tid och ork nog att det inte var brist på engagerat folk i föreningar?
 
Då är det ju fullt möjligt att dra slutsatsen att det knappast existerade ett föreningsliv i början av 1900-talet för att folk hade annat för sig. Vilket gör att det där med att folk orkade göra fler frivilliga saker utanför ”arbetet” tidigare trots enormt mycket längre arbetsdagar inte heller riktigt stämmer.
Antar att man istället för egna intressen gick till kyrkan i högre utsträckning men frågan är väl hur frivilligt det egentligen var eller om man helt enkelt blev utstött annars.

Man hade ju längre arbetsdagar och fler arbetsdagar per vecka i början av 1900-talet jämfört med nu.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp