Nybliven fullblodsägare, hjälp!

[ptr]

Låter som en fullt normal häst, oavsett ras. Understimulerad och möjligen oförstående till vad du försöker göra. Att rida en timme om dagen tycker jag låter lite om det inte är ren träning för instruktör, men att sitta själv och harva runt på en ridbana fem dar i veckan är i min värld helt fel. Jag anser att man får harmoniska, glada och framförallt hållbara hästar genom varierat arbete på olika underlag och i varierat tempo, så jag skulle säga att håll dig till ett par tillfällen i veckan på ridbanan och rid ute mycket mer istället och låt den som andra redan sagt kliva runt bland stock och sten, klättra och se sig för.

Jag vet att alla inte har tillgång till bra ridvägare, men att sitta på en ridbana fem dar i veckan är en styggelse i mina ögon.

Har man möjlighet så gör tre- till fem-timmarsturer tre till fem gånger i veckan underverk. Lugnt och länge.
Men även en sådan tur i veckan gör väldigt mycket!

 

[Billy]

Har du provat att rida ut en kort runda efter att du ridit 20-30 min på ridbanan? Hur är han med sällskap ute?

Många fullblod som kommer direkt från banan blir antingen väldigt "glada"/pigga när de kommer på ridbanan och bara ska då runt eller så blir de som du beskriver otroligt slöa för de förstår inte vad de ska göra där och har inte några associationer med banan som säger "kul". Han är garanterat lugnare där än inne i stallet för då kommer han ut och kan se andra hästar i hagarna (?) eller iaf ha koll på läget och inte vara instängd på samma sätt.

Man måste "väcka" dom, aktivera dom, göra det kul och spännande att gå på ridbanan! På min egen hjälper det med mycket tempoväxlingar, trav-halt- trav och liknande saker där hon ska vara på alerten hela tiden i kombination med massa beröm. Gillar han att galoppera så låt han göra det i lugn takt på banan, det brukar ge lite extra bjudning.

1 timme /dag låter mycket om han inte är van vid banridning tidigare, min blir trött efter 20-30 min sen får vi hitta på något annat som att skritta ut en runda eller liknande.

På ett fullblod är det nästan alltid viktigast att tänka framåt och rida framåt, man kan sällan bromsa sig ur ett problem. Men det är svårt när man har blivit rädd och blir passiv och omedvetet kommer till att hänga lite i tyglarna och bromsa med hela kroppen!
Om han trippar- försök låtsas som det regnar, prata med han och evt. trava istället. Om han backar är det FRAM som gäller, de lyssnar ofta mycket på rösten så att "ryta" till med djup röst kan hjälpa ifall de inte svarar på skänklarna.

A och O är att förekomma dom, så att du når han innan han går in i det avstänga läget du beskriver. Vilket är lättare sagt än gjort för de är snabba när man inte är van vid dom. Vid en okontaktbar häst kan jag undgå framåt reglen och försöka få kontakt genom att först rida framåt för att sedan göra halt för att försöka få tillbaks uppmärksamheten. Men viktigast är att du försöker slappna av- sjung en sång, räkna eller gör något som får dig att tänka på annat!

Och till sist- all heder åt dig som såg bort från fördomarna och inte bara dömer hästen som "ett knäppt fullblod"!!!

Man behöver inte ha fördomar för att man anser att ett fullblod är speciellt, (eller någon annan ras.) De är avlade sedan lång tid tillbaka, både fysiskt och psykiskt, för att vara löpare. "Knäppa" blir de när vi försöker göra dem till något de inte är menat till. Nu menar jag INTE att det inte går att omskola eller att alla individer är lika. Men jag tror att i många fall gör man både sig själv som hästägare och hästen en otjänst genom att bortse från de faktum att vi människor har avlat på vissa egenskaper just för att förstärka dem så att det passar ändamålet, i detta fall löpning.
Det är ungefär som att ta en hund av utpräglad jaktras och sätta i en tvårumslägenhet och använda den som sällskapshund och sedan tycka det är skitjobbigt när den går bananas och river huset. Jag vet att ts inte tänker så, men hade ändå sina funderingar inför köpet av ett fullblod med tanke på vad hen har för mål med hästen.

 

[Klarazetterlind]

Hej!
Har under se senaste 10 åren ridit western. I vintras gjorde jag en "vild chansning" när jag valde att köpa ett engelskt fullblod för att skola om. Fullt frisk, ua, igenomgången osv osv. Utprovad sadel, you name it. Sagt och gjort så kördes han i korall, och jag satt så småningom upp och påbörjade resan.

Men. Det är ett fullblod. Jag tror jag tog mig vatten över huvudet. Jag hatar fördomar och slog bort alla meningar som folk sa att "tänk på att det är ett fullblod." eller "Ett fullblod är ett fullblod.." "Ett fullblod kräver mycket". Jag har börjat förstå detta nu. Det är ett fullblod och går inte att jämföra med mina andra hästar jag har haft. Denna energi gör mig galen och rädd framför allt. Han trippar omkring och spänner sig, backar gärna ner i diken och jag har aldrig varit med om liknande så jag blir ju såklart skiträdd! Trafiksäker till 100% men ändå joxar han såhär. Han stegrar inte, och han sticker aldrig! Men jag får ingen kontakt med djuret och det är det som gör mig rädd. Jag känner mig ju så utelämnad..

Han ligger ute till försäljning och en mycket duktig tjej provred idag och sa precis min tanke: Han är mycket snäll, frisk och härlig. Men han behöver ridas MER! Jobba med hjärnan, behöver inte ut och rejsa för han kommer inte bli trött. Jag har gjort helt tvärt om..ridit mindre..för jag känner mig väldigt osäker och vi stirrar upp varandra.

Han är som ett lamm vissa dagar. Andra dagar kan han inte stå inne ensam. Men i paddocken finns det inte en enda tendens till framåtbjudning öht. Och ut vill jag inte, inte ensam.

Hon sa att den här hästen hade kunnat gå en timme på ridbanan (minst) iaf 5 dagar i veckan. Tycker det låter mycket..? Och att han får jobba med huvudet. Men hur skulle det gå till när det inte finns någon bjudning?!

Jag får inte ihop det, stissig som fasen typ i stallet, men så kommer vi ut i paddocken så segar han ihop som sirap..?! Vad ska jag göra med honom ?! Han är snäll och jag har honom ute till försäljning just för att jag inte får kläm på honom. Jag klandrar inte hästen, jag vet att det hänger på mig och jag vet att någon hade kunnat få honom så himla fin! Men jag blir så..frustrerad och hade gärna velat bolla dessa tankar med någon ändå..

Jag vet inte om det är överskottsenergi eller om han fortfarande testar mig efter 9 månader... Vad ska jag göra med honom? :/

Mitt fullblod var exakt så förut när jag fick han.

Hej!
Har under se senaste 10 åren ridit western. I vintras gjorde jag en "vild chansning" när jag valde att köpa ett engelskt fullblod för att skola om. Fullt frisk, ua, igenomgången osv osv. Utprovad sadel, you name it. Sagt och gjort så kördes han i korall, och jag satt så småningom upp och påbörjade resan.

Men. Det är ett fullblod. Jag tror jag tog mig vatten över huvudet. Jag hatar fördomar och slog bort alla meningar som folk sa att "tänk på att det är ett fullblod." eller "Ett fullblod är ett fullblod.." "Ett fullblod kräver mycket". Jag har börjat förstå detta nu. Det är ett fullblod och går inte att jämföra med mina andra hästar jag har haft. Denna energi gör mig galen och rädd framför allt. Han trippar omkring och spänner sig, backar gärna ner i diken och jag har aldrig varit med om liknande så jag blir ju såklart skiträdd! Trafiksäker till 100% men ändå joxar han såhär. Han stegrar inte, och han sticker aldrig! Men jag får ingen kontakt med djuret och det är det som gör mig rädd. Jag känner mig ju så utelämnad..

Han ligger ute till försäljning och en mycket duktig tjej provred idag och sa precis min tanke: Han är mycket snäll, frisk och härlig. Men han behöver ridas MER! Jobba med hjärnan, behöver inte ut och rejsa för han kommer inte bli trött. Jag har gjort helt tvärt om..ridit mindre..för jag känner mig väldigt osäker och vi stirrar upp varandra.

Han är som ett lamm vissa dagar. Andra dagar kan han inte stå inne ensam. Men i paddocken finns det inte en enda tendens till framåtbjudning öht. Och ut vill jag inte, inte ensam.

Hon sa att den här hästen hade kunnat gå en timme på ridbanan (minst) iaf 5 dagar i veckan. Tycker det låter mycket..? Och att han får jobba med huvudet. Men hur skulle det gå till när det inte finns någon bjudning?!

Jag får inte ihop det, stissig som fasen typ i stallet, men så kommer vi ut i paddocken så segar han ihop som sirap..?! Vad ska jag göra med honom ?! Han är snäll och jag har honom ute till försäljning just för att jag inte får kläm på honom. Jag klandrar inte hästen, jag vet att det hänger på mig och jag vet att någon hade kunnat få honom så himla fin! Men jag blir så..frustrerad och hade gärna velat bolla dessa tankar med någon ändå..

Jag vet inte om det är överskottsenergi eller om han fortfarande testar mig efter 9 månader... Vad ska jag göra med honom? :/

Jag vet nog nästan exakt vad du pratar om. Mitt fullblod (angloarab) var exakt likadan när jag fick han. Han trippade, kunde inte vara ensam i stallet för då blev han nervös och var det resten av dagen, han var helt enkelt inte rolig att hantera, men sen när han kom ut på banan kunde han (ibland) vara ihopsjunken och superlugn.
Felet här var fodret, min häst var och är extremt känslig mot kraft fodret. Förr så tror jag han fick:
1/halv dl mineraler
1 "handflata" med linfrö
2-3 dl Granngårdens orginal
på morgonen. På kvällen fick han:
4dl blötlagt betfor.
10,5 kg hö/dag. (hästen väger ca 600kg på 167cm)
Efter ett tag så bytte vi fodret och nu är han lugn som ett lamm, trippar ALDRIG, hur enkel som helst i hanteringen, han skuttar till ibland om det kommer en höna från ingenstans, men alltid låg i huvudet och superlugn.
Vet inte om det bara är min häst som är överkänslig eller om det handlar om de flesta fullbloden/hästarna.
Men nu får han:
En halv dl mineraler
En halv dl Granngårdens orginal
1 "handflata" linfrö
10 g Mangnesium (för nervösa hästar, verkar superfort)
Det får han på morgonen, på kvällen får han:
3dl blötlagt betfor.
8kg hö/dag.

Min häst går superbra på det nu och har lagom med hull om magen. Så det berodde min häst olater av. Men om du inte ger din fullblod kraft ge den magnesium ialafall, funkar super!
Min anglo är 8 år! Och jag är 14 som har han och har inga problem alls att hantera han, och jag är bara 156, dels är han min förstahäst också, har världens snällaste häst nu! Min häst går 6-7 ggr per vecka oftast ganska hårda pass.

 

[lovehorses]

Jag har en fullblodsarab (sto), ja och en treåring också men den rids ju inte.
Jag har haft mitt fullblod i 6 år, och fått ändra en hel del med mitt hästliv.
-Tålamodet har jag fått bygga upp, de är väldigt kloka och snabblärda med både gått och ont. Men att man hela tiden är lugn och sansad. Helst ett steg före dem.
-Lära sig läsa av hästens humör, gäller ju alla hästar men dessa är ju lite känsligare. Jag märker av i stallet om min har en dålig dag, då skrittar vi ut en sväng bara. Ibland kan jag märka att hon är lite på tårna då blir det bana dagen efter för att jobba med huvudet.
- Jag försöker rida ut mycket. Gärna över stock och sten där hon blir trött av att tänka på att lyfta på fötterna. Och hålla igång henne regelbundet, står hon så blir det mer energi. Blir hon att stå så jobbar jag de första dagarna från marken för att få bort den värsta energin.
- Ta bort allt havre, Har sånt kraftfoder som är havrefritt för det gick inte med ex krafft grov 90 som inneåller havre.
- Jag har hage som är kuperad och de får gå ute så många timmar som möjligt. Nu gillar inte min att vara ute så mycket men jag "pinar" henne lite ändå.
- Ordentliga rutiner med allt och så få personer som håller på med hästen som möjligt.
- Kanske ibörjan hålla sig till samma ridvägar, ha ex två ridvägar att välja mellan så at hen vet vad som kommer, blir lite tråkigt men man kan utöka det sen.

Lite av mina tips!
Lycka till!