Nyårsraketer

[doleron]

Sv: Nyårsraketer

Men till ett trauma räknar inte jag händelsen med exempelvis dolerons hund och det gör doleron inte själv heller enligt tidigare inlägg.

Men det var ändå, tyvärr, tillräckligt för att han skulle bli rädd för smällar

 

[Hellas]

Sv: Nyårsraketer

Håller med många andra i tråden om att fyrverkerier på tolvslaget borde anordnas av t.ex. kommunen. Privat smällande är ett otyg. Folk blir skadade, husdjur och vilda djur blir rädda och det blir skräpigt överallt. Eftersom fyrverkerier är riktigt giftiga tycker jag att det är obehagligt att gå med hundarna lösa efter nyår eftersom jag är rädd för att de ska hitta en gammal pjäs och tugga på den eller nåt. Smällandet före och efter nyår gör mig riktigt irriterad.

 

[Calazirya]

Sv: Nyårsraketer

Ja precis, det räckte för din hund ( och för många många fler tyvärr ). Men det Lenis pratar om är betydligt mer traumatiskt ( ex bortsprängd mun ) och det jag tror Jadiza menar och det jag menar själv är att det din hund inte varit utsatt för något egentligt trauma. En säker hund hade avreagerat och inte blivit rädd för lång tid framöver.

Min hund hade kanske inte avreagerat direkt, men hon har brister och det vet jag om. Däremot gjorde hon en riktigt bra mentalbeskrivning och är helt skottfast.

 

[Lenis]

Sv: Nyårsraketer

Jag menade snarare att mitt inlägg skulle ses som att hundavel inte kan få bort allt det problematiska med fyrverkerier. Det finns oändligt mycket mer argument mot fyrverkerier än "bara" att ens hund är rädd.

 

[Calazirya]

Sv: Nyårsraketer

Jo och det har jag nämnt tidigare i tråden, att du fick haka med på ett hörn i mitt svar var främst för att påtala skillnaden med att spränga bort hundens hela mun jämfört med det doleron beskrev

Jag har varit tydlig på punkten att jag inte anser att privatpersoner ska få hantera så "tunga vapen" som fyrverkerier är, det är helt galet i mina ögon.

 

[Jadzia]

Sv: Nyårsraketer

Då kan man framföra de argumenten, argument som faktiskt har tyngd och validitet. Bortsprängda händer och skadade barn är argument för restriktioner. Skotträdda hundar är det inte. För jo, det går att reglera via avel. Förvärvad skotträdsla utan förekommande disposition än mycket ovanligt. Vi kan som sagt skicka hundar som kurirer i krig.

Exemplet med hunden som fick käften bortsprängd är ett av få riktiga trauman och där köper jag rätt av att vilken hund som helst skulle bli skotträdd efter det. Dock....hur vanligt är det?
Och är det egentligen smällarna som är problemet i det fallet?