Nya tyska regler (Utbruten ur Olaglig svanskupering )

En hund som föds utan svans är inte alls jämförbart med en katt utan morrhår. Även hos hund behövs morrhåren, när de fokuserar på att använda nosen (t.ex vid spår) så är morrhåren extremt viktiga för att guida hunden iväg från att gå in i en sten, något snår eller träd. Rör man vid morrhåren ser man hur de reagerar.

Jag tycker absolut inte om medfödd stubbsvans, men att säga att det är samma sak som att inte ha ett helt känslosinne är lite väl mycket.
Har tränat och använt en pudel till eftersök.
Inga problem med att den gick in i träd, stenar eller annat och inga problem i spåret pga bortklippta morrhår.
 
En del förändringar kommer tillsammans som ett paket - de ryska rävarna i experimentet där selektionen bara sker på basis av hanterbarhet har givit djur med hängande öron, korta nosar, korta ben, vita tecken, runda ögon etc

Jag tänker mycket på det eftersom jag har en hund ur en ras från 1950-talet, där en jägare på relativt kort tid blivit en sällskapshund/vänstervarvare. Utseendemässigt är idealet nära min hund med trekantiga ögon, stående öron, en triangel som återkommer i huvudets form - en långsmal kil, med mindre markerat stop. Bland vänstervarvarna klagas nu över korta nosar, runda ögon etc... och jag kan inte låta bli att undra om det hör ihop med att man nu allt mer avlar på ett temperament som passar som sällskapshund och att man då får vissa exteriöra drag på köpet - de drag man klagar på är så lika de drag som dykt upp bland rävarna . (Kort: Vill vi att de ska fungera som kavaljerer kommer de att se ut som kavaljerer)

(OBS! både i de aktuella hundraserna och bland rävarna har också inaveln ökat under decennierna - i rävexperimentet kör man parallellt också avel på de minst tillgängliga individerna och har inte sett samma exteriöra utveckling)

Ja, jag känner till experimentet. Samtidigt handlar det, som du säger, om en liten population. Det finns också nutida forskning som menar att man inte kan dra så stora slutsatser som tidigare gjorts, eftersom dessa silverrävar kom från en population som redan uppvisat dessa anlag(de var inköpta från pälsfarmer i Kanada). Men jag vet inte om det ligger något i den kritiken.
Hängande öron är en av många mutationer som uppstått hos tamhundar som människan valt att avla vidare på, men det är inte en förutsättning för domesticering. Både hos tamhundar och hos de silverrävar i experimentet som avlats till att bli tama var det bara vissa individer som visade denna mutation. Detsamma gäller vitfläcksanlag, lång päls, stubbsvans, brakycefali, kondrodystrofi(kortbenthet) osv. Den typen av mutationer dyker säkert upp då och då även i det vilda, men de innebär nästan alltid en nackdel för överlevnaden. Det krävs organiserad avel för att ta tillvara på dem. Detsamma gäller förstås de egenskaper som behövs för att en hund ska fungera som tamdjur, t ex minskad skygghet och lägre aggression.
 
Ja, jag känner till experimentet. Samtidigt handlar det, som du säger, om en liten population. Det finns också nutida forskning som menar att man inte kan dra så stora slutsatser som tidigare gjorts, eftersom dessa silverrävar kom från en population som redan uppvisat dessa anlag(de var inköpta från pälsfarmer i Kanada). Men jag vet inte om det ligger något i den kritiken.
Hängande öron är en av många mutationer som uppstått hos tamhundar som människan valt att avla vidare på, men det är inte en förutsättning för domesticering. Både hos tamhundar och hos de silverrävar i experimentet som avlats till att bli tama var det bara vissa individer som visade denna mutation. Detsamma gäller vitfläcksanlag, lång päls, stubbsvans, brakycefali, kondrodystrofi(kortbenthet) osv. Den typen av mutationer dyker säkert upp då och då även i det vilda, men de innebär nästan alltid en nackdel för överlevnaden. Det krävs organiserad avel för att ta tillvara på dem. Detsamma gäller förstås de egenskaper som behövs för att en hund ska fungera som tamdjur, t ex minskad skygghet och lägre aggression.
Ja, man behöver ju skilja på vilka anlag som generellt gynnas av den allmänna domesticeringen/mänskliga omvårdnaden som bara gör att de inte slås ut i "kampen för överlevnaden" och vilka anlag som är kopplade till specifika val som görs i en selekterad avel.

Skulle vara intressant om någon utgick från viltfångade djur och sedan jämförde ett slumpvist avelsurval med ett/flera som selekterades efter olika kriterier. Men det skulle behövas många djur över lång tid, kanske mer ekonomiskt att utgå från t.ex. marsvin än rävar.
 
Då har jag missuppfattat dig. Själv har jag å andra sidan aldrig skrivit något i närheten av att det skulle vara okej om de lider av att vara ute eftersom de kan vara inne.

Nej, det var aldrig du som skrev det, utan en annan användare som insinuerade det, därav diskussionen och min argumentation kring hur vi rättfärdigar viss avel och varför. Jag har aldrig diskuterat huruvida nakenkatter på riktigt lider av avsaknad av morrhår eller ej. Det var aldrig min poäng.
 
Har tränat och använt en pudel till eftersök.
Inga problem med att den gick in i träd, stenar eller annat och inga problem i spåret pga bortklippta morrhår.
Liknande erfarenhet. Intensiv viltspårträning och -prov med utställningstrimmade cocker spaniels, dvs bortklippta morrhår. Om hundarna gick in i snår (med mig hängande i linan) var det för att spåret gick genom snår.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp