M
mizzcat
Lilla Stina, hon har det bra nu. Allt gick himla lungt. När jag satte henne i buren och gick till bilen fick hon plötsligt nya krafter, veterinären tyckte hon var i gott skick för att vara så sjuk som hon ändå var. Men att beslutet var helt rätt. Kändes himla skönt att höra. När vi väntade på våran tur satt hon som ett tänt ljus i buren och tittade på alla andra katter och hundar, när jag tittade in i buren innan vi gick in gav hon mig ett sista "purr". Känns som att hon finns kvar här ändå, när jag åkte därifrån kändes det precis som att hon satt på hyllan bak i bilen och tittade ut som hon älskade att göra. Tuffare katt får man leta efter. Man brukar ju alltid säga att ens egen katt är så speciell, men hon var verkligen det. De andra två som jag har kvar bleknar i jämförelse med henne.
Nu vilar hon brevid sin vän Sigge, och har fått ett träd planerat på sin grav. Nu kan hon jaga råttor hela dagen lång, men här hemma är det väldigt, väldigt tomt...
Älsklingen ute i snön förra vintern
http://img.photobucket.com/albums/v513/mizzcat/Bild015.jpg
Stina 1991 - 2006
Nu vilar hon brevid sin vän Sigge, och har fått ett träd planerat på sin grav. Nu kan hon jaga råttor hela dagen lång, men här hemma är det väldigt, väldigt tomt...
Älsklingen ute i snön förra vintern
http://img.photobucket.com/albums/v513/mizzcat/Bild015.jpg
Stina 1991 - 2006