Nu hyllar vi våra respektive som stöttar och uppmuntrar våra intressen!😊

[Pyttestor]

Har ni en respektive som stöttar er med hästägandet och allt vad det innebär? Någon som ställer upp utan att knota (särskilt mycket) när hen ska gå upp skittidigt för att följa med och köra transport?
Som kånkar hö? Lagar trasiga grejer och slår i staketstolpar? Som peppar när allt känns motigt?

Låt oss hylla dessa underbara själar här

Själv har jag en gubbe som gör allt ovanstående och mer därtill senaste var att han köpte en högt efterlängtad transport till mig. Han har alltid stöttat och hjälpt mig på alla sätt och är guld värd. Min klippa

Nu är det eran tur att hylla!

 

[Karoliten]

Då vill jag hylla min sambo! Vi har båda hästintresse men kommer från två olika hästsporter. Bla det som gör mig glad är att han är ingen nejsägare, han ser hinder ibland men tillsamman letar vi alltid fram en lösning. Vi är öppna för att prova nya saker och ta till varandras kunskaper och har respekt för varandras hästar. När det ibland känns tungt finns han alltid där lyssnar, hjälper en att gå vidare och bygga nya mål. Han är otroligt praktiskt och smart, typ bygga, uppfinna egna saker osv vilket är en otrolig fördel när man har egen gård. Men mest av allt älskar jag honom för han får mig att skratta, gett mig ett liv jag inte kunde drömma om med många galenskaper och äventyr Och allt detta startade med att vi träffades genom hästarna....

 

[Bison]

Vill hylla min underbara sambo som alltid hjälper och stöttar.
Han har inget eget hästintresse men tycker om djur och älskar mig
Varit med och slagit stolp, satt tråd, målat stall osv.
Följer gärna med på träningar och tävlingar, åkt med mig till klinik, promenerat min häst när den varit skadad. Bär vatten och spån, både åt mig och mina stallkompisar.
Aldrig något gnäll och klag om att saker tar tid, är kallt och skitigt.
Världens bästa och finaste kille

 

[FengurLaugar]

Då vill jag hylla min man! Jag har haft häst hela livet och är 32 år nu. Så han fick liksom hästarna "på köpet" när vi träffades för 12 år sen och han har från start sett dom som självklara familjemedlemmar och inte bara en hobby. För det är inte bara en hobby för mig, det är min livsstil och det får man finna sig i om man ska leva med mig.

Han har aldrig nekat mig tid med hästarna eller gnällt för att jag håller på med dom. Vi har två barn ihop också men vi får det att funka för han vet vad viktiga hästarna är för mig. Vi har även hästarna hemma på egen gård och det dagliga pysslet gör jag själv, men han hjälper mig om jag ber honom, vilket är sällan för jag vill ju greja med mina hästar. Men vi hjälps åt med hö, hagar, byggen och annat fix.

Han är bäst Jag är glad att han står ut med mig för jag är en intensiv djuridiot som nog inte alltid är helt enkel att leva med.

 

[Lycan]

Har ni en respektive som stöttar er med hästägandet och allt vad det innebär? Någon som ställer upp utan att knota (särskilt mycket) när hen ska gå upp skittidigt för att följa med och köra transport?
Som kånkar hö? Lagar trasiga grejer och slår i staketstolpar? Som peppar när allt känns motigt?

Låt oss hylla dessa underbara själar här

Själv har jag en gubbe som gör allt ovanstående och mer därtill senaste var att han köpte en högt efterlängtad transport till mig. Han har alltid stöttat och hjälpt mig på alla sätt och är guld värd. Min klippa

Nu är det eran tur att hylla!

Då vill jag hylla @Gumman som lärt mig hur man bygger upp en stark relation till sin häst och som nu när jag har min första egna häst (Som jag köpt själv) stöttar mig när jag blir osäker pga andras kommentarer. Att följa magkänslan om det som känns rätt för mig och min häst har hittills varit den metod som funkat bäst.

 

[tuaphua]

Nu är ju min sambo inom hästbranschen han med. Vi träffades ju i jobbet. Så att han har ökad förståelse, även om han inte har egen häst, kanske inte är så konstigt.
Tex fyllde han jämnt i höstas. Vi hade tagit ledigt för första gången på något år typ och skulle fira honom. Då ringer de från stallet och berättar att hästen skurit sönder näsborren riktigt fult och måste sys. Jag har nu fullskötsel-uppstallning och de kan fixa veterinär etc. Men man vill ju ändå gärna dit. Och det ville sambon med. Så vi stod och frös i 3 h i väntan på veterinär etc. Noll gnäll utan bara självklart för honom.
Jag hade nämnt att jag skulle köpa ny tömkörningsgjord framöver. Så när jag fyllde år hade han snokat runt bland de som finns och hittat en som ergonomiskt var bäst etc och beställt. Det var också den jag själv skulle valt.
När jag hade hästen hemma kunde han mocka, kasta åt mat, ta in/ut etc vid behov. Och bär gärna allt tungt.
Han kan hänga med när jag ska träna hästarna och agera bollplank. Han följa med och köra till vet, tandläkare eller träning. Och hämta grovfoder då det behövdes.
Han behandlar mig och pålle. Iom att han är kiro brukar han främst bara manipulera. Men han masserar ibland min kusling. Han ser sig som husse.
Han vet hur viktigt hästeriet är för mig och stöttar 100% i det.

Måste också hylla min pappa som under så många år betalade hästar, kunde hämta mig i stallet, köra till träningar etc fast han har noll intresse av hästar. Bästa!

 

[Vallmo]

Min sambo lät mig skaffa häst. Vi har gemensam ekonomi så han betalar avsevärt mycket mer på hästen än vad jag gör.
Det är heller inga problem att jag vistas mycket i stallet.
Uppskattar verkligen det. Min sambo också. Jag är en mycket gladare människa när jag får rida och vara i stallet varje dag.

 

[Andromedae]

Min man blev hästmänniska

Från att ha blivit avkastad på en ponnyridning som liten och därefter inte ha sett en häst på många år har han gått till att leva hästlivet med tre hästar. Varje dag, i ur och skur. Hans eget största intresse är långdistanslöpning, så ibland tar han med sig en häst ut och springer. Han brukar låna min cob och rida ut på ibland, men främst gör han sysslor och promenerar.

Är fantastiskt att kunna dela det här livet med honom och det går inte en dag utan att jag tänker vilken tur jag har.

(För ordningens skull kan tilläggas att jag givetvis tillfrågade honom om jag fick lägga upp en bild på honom på Bukefalos och att han sa ja)

 

[YlvaG]

Jag vill hylla min sambo trots att jag inte har någon egen häst. Jag är långtidsarbetslös utan ersättning dessutom så vi lever helt på hans lön. Han stöttar mig i all form utav aktivitet men framförallt att jag ska hålla på med hästar. Vi hade nog bara varit tillsammans några månader när jag skulle åka bort och vara häst/gårdsbageri i två veckor. Han har då professionell pokerspelare så kunde ju jobba varstans så han följde med helt enkelt. Lärde sig rekordfort att sköta det dagliga stallarbetet med mockning och packa höpåsar. Jag skötte utsläppet då dom lätt kunde ha bråttom ut men när jag sedan tog hundarna på morgonpromenaden så kunde han ha fixat klart stallet när jag var klar. Han har följt med till medryttarhästarna jag haft genom åren. Även åkt dit själv då ägaren var höggravid så jag hade dom egentligen själv den tiden. Men låg jag med migrän så åkte han dit själv och fyllde på mat (relativt fri tillgång) och såg till att dom såg okej ut. (Såklart med ägarens tillstånd)

Betalar gladeligen ny skyddsutrustning om jag behöver något nytt.

Tänkte börja rida på ridskola igen nu faktiskt, vilket han uppmuntrar, och det är ju inte heller gratis. Har gått på några flerdagarskurser på ridskolehäst ett antal gånger som han glatt betalat. Och om min situation förbättras så att jag någon gång kan ha en egen häst så har han sagt att han vill då lära sig sköta allting själv ifall det händer mig något då han skulle se den som en familjemedlem. Inte bara mocka och borsta av lite snabbt utan kunna ta en tur i skogen ifall jag skulle bli långvarig skadad tex. Han har en så länge bara ridit en gång och det största problemet han har med hästar är att alla drar åt vänster när han leder dom Det är något med hans kroppsspråk som jag själv inte kan se, och det är ett humoristisk problem. Men så har vi inte gått igenom kroppskontroll och hållning runt hästar än heller. Men han är villig att lära sig. Han är fantastiskt.

 

[NOC14]

Min käre sambo har ställt upp i vått och torrt så länge jag har haft hästarna. Kör ut hö, tömmer skit, lagar staket och nu har han offrat två lördagkvällar plus några dagar till på hjälpa till med att mocka vinterhagen. Sedan harvade han den glatt

 

[Fiorano]

Min man har en inre gubbe i sig, ni vet den sortens gubbe som suckar och pustar när en ber honom att göra nåt men egentligen tycker han det är rätt kul. Så han hjälper till att fodra ibland, sätta lite staket och kan ta in och ut om det behövs. Han har varit med på många tävlingar och där är hans främsta (självpåtagna) uppgift att "onda" så det går dåligt för andra. Nu efter åtta år tillsammans har jag äntligen en häst han kan rida på så ikväll har vi varit ute på tur tillsammans !

Mest av allt älskar jag honom för att han var min absoluta trygghet när jag låg på sjukhus i höstas. Bröt nacken efter ett fall från häst och hade sån panik att personalen lät honom vara hos mig hela dagarna trots att det egentligen var besöksförbud. Kan inte i ord beskriva vad det betydde för mig.