Nu får du säga vad du vill ha

[Zhanti]

Min sambo är inte så bra på att köpa presenter direkt
Men det här blev jag faktiskt lite ledsen av, han har alltid fått presenter av mig som varit väl genomtänkta och något jag vetat att han skulle bli glad av.

Fyllde år för ett tag sedan och sambon tjatade innan om att han inte visste vad han skulle köpa. Tyckte han fick flera tips och efter 3 år borde han väl veta vad jag gillar.
Men fick ingenting av honom då.
Inte på alla hjärtans dag heller, den glömde han bort.

Nu är det ju mors dag snart och jag påpekade att han/vi borde ge svärmor något fint då. Han frågade vilket datum det var, sedan sade han till mig "nu får du ta och tala om vad du vill ha, jag har ingen aning"

Jag tyckte väl att han borde veta det vid det här laget, men nej det var så svårt att komma på något.
Är jag känslig bara som faktiskt blir lite sårad av det?
Jag menar, är det så jobbigt att lägga lite tanke bakom det, och som sagt har man levt ihop i 3 år borde man väl veta vad ens partner har för intressen.

 

[Riley]

Sv: Nu får du säga vad du vill ha

Jag har känt min pappa under samtliga av mina 24 levnadsår, och jag vet fortfarande inte vad jag ska köpa åt honom i present.

Jag tycker snarare det är lättare att fixa gåvor åt en någorlunda främling än åt folk man känner väl. Då går man liksom inte och oroar sig för att det ska bli sura miner för att man köpt något de redan har ("VISSTE du inte att jag hade en sådan?"), något de inte vill ha ("Men vi har ju känt varandra i x antal år, du VET väl att jag inte gillar...") eller något som bara uppfattas som för litet, för att personen ifråga skruvat upp förväntningarna ("H*n känner mig så väl så h*n vet alltid vad jag vill ha").

Personligen blir jag bara glad när nära frågar vad jag vill ha, just pga. nämnda skäl. Det känns fint att människor bryr sig så mycket om att jag ska få något jag verkligen vill ha/behöver än att de ska chansa och ge för gestens skull.

Så från mitt håll sett: Ja, jag tycker att du är lite känslig, och nej, det är inte alltid så självklart vad man ska köpa åt nära och kära.

 

[Riley]

Sv: Nu får du säga vad du vill ha

Och alltså, att vara väl insatt i någons intressen är ju inte på något sätt synonymt med att ha förslag på vad personen ifråga kan tänkas vilja ha i present.

 

[MM]

Sv: Nu får du säga vad du vill ha

Du får väl göra som jag brukar göra.

Skriva en detaljerad lista över några saker jag önskar mig så får han själv välja vad han vill ge.

Jag ser det som så att det är bättre han ger mig något jag faktiskt vill ha än att han köper något på måfå.

Ge honom lite hjälp, det är svårt att komma på presenter.

Jag har redan sagt vad jag vill ha i mors dag present. Han och barnen brukar ge något så jag passade på att önska mig något jag behöver

Du är lite känslig men jag förstår dig ändå hur du tänker.

 

[imzork]

Sv: Nu får du säga vad du vill ha

Jag har varit tillsammans med min man i snart ett decennium och gift nästan lika länge och jag drabbas fortfarande av lätt panik när det är dags att köpa presenter.

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Nu får du säga vad du vill ha

Jag förstår att du tycker att det är tråkigt och har själv aldrig förstått att folk har svårt att köpa presenter åt sina respektive. Jag och mitt ex gav varandra presenter mest hela tiden och båda två tyckte bara att det var roligt. Samma med mig och min nuvarande kille.

Jag gissar att din sambo inte menar något illa med detta utan att han bara är som exempelvis Kimzor. Detta är väl helt enkelt bara en punkt som ni är inkompatibla på och får försöka hitta någon form av lösning (han anstränger sig mer, du släpper det, vad vet jag). Förstår dock att det känns trist, jag skulle tycka att det var en otroligt tråkig sida hos min partner.

 

[Glimma]

Sv: Nu får du säga vad du vill ha

Jag tror inte du ska läsa in för mycket i det hela. Både jag & min fästman är sådana som får panik när vi ska köpa presenter till varandra, & jag & min bästa vän brukar faktiskt bara komma överens om en summa, sedan gå & kolla på något vi vill ha & meddela detta Det är inte för att vi inte bryr oss om varandra - vi är bara supernojjiga över att den andre ska tycka att det är någonting tråkigt, inte så bra, bli besviken, att hen redan ska ha det osv osv osv... Sedan kan jag hålla med om att det är vansinnigt tråkigt av oss att göra så.
Någon form av kompromiss kanske går att komma fram till?

 

[Modest]

Sv: Nu får du säga vad du vill ha

Jag tror inte du ska läsa in för mycket i det hela. Både jag & min fästman är sådana som får panik när vi ska köpa presenter till varandra, & jag & min bästa vän brukar faktiskt bara komma överens om en summa, sedan gå & kolla på något vi vill ha & meddela detta Det är inte för att vi inte bryr oss om varandra - vi är bara supernojjiga över att den andre ska tycka att det är någonting tråkigt, inte så bra, bli besviken, att hen redan ska ha det osv osv osv... Sedan kan jag hålla med om att det är vansinnigt tråkigt av oss att göra så.
Någon form av kompromiss kanske går att komma fram till?

Halvt KL

Panik/oro/nojja/whatever för att partnern inte kommer tycka om presenten kan jag mycket väl förstå. Men jag får inte ihop detta med hur det resulterar i ingen present alls. Det hade jag blivit ledsen och besviken över!

 

[Kiwifrukt]

Sv: Nu får du säga vad du vill ha

Min moster köper själv en present till sig själv, som sambon (sen femton år tillbaka) sen får betala, vid födelsedagar och jular. Detta efter att han hade "tänkt till" och köpt saker som hon absolut inte ville ha (men som han ville ha/ville att hon skulle vilja ha) flera gånger. Jag tycker i princip inte att det är värre än att ge klara instruktioner om vad man önskar sig eller bara önska pengar av släktingar som i sin välvilja inte hängt med i modet eller förträngt tio år av ens liv (och allså kommer med något passande för en tioåring).

Jag tycker det är skitsvårt att hitta presenter till killar. Jag kan hitta 83 julklappar lämpliga för min syster, men inte en enda till mina bröder, som jag har känt i 22 respektive 18 år.

Dock förstår jag din besvikelse om nu det här med presenter är viktigt för dig, och kanske framför allt för att du inte fick någonting alls. Har du berättat för honom att du är besviken för den uteblivna födelsedagspresenten? Brukar ni uppmärksamma Alla Hjärtans Dag annars? Jag avskyr Alla Hjärtans Dag och skulle aldrig någonsin få för mig att köpa något den dagen, han kanske känner likadant? Ni verkar inte riktigt ha samma uppfattning om det här med presenter, och jag tror ni ska prata igenom det lite ordentligt med varandra.

 

[Blueberry]

Sv: Nu får du säga vad du vill ha

Vi brukar (ibland/oftast) göra något roligt tillsammans när någon av oss fyller år.

Och jag är larvigt förtjust i att få (och ge!) presenter och överraskningar, men för att underlätta för samtliga i min omgivning brukar jag anstränga mig och göra en önskelista. Eftersom jag oftast har SJUKT svårt att komma på vad jag själv vill ha så har jag full förståelse för att andra antagligen har ännu svårare att komma på grejer till mig.