Idag blev det Nasta, Brunnsgärdet och Gustavsviksrakan hem.
Nu ska jag renskriva dagens anteckningar.
Nu när personalen verkar ha lyssnat på oss som tröttnat (läs; de har lyssnat på arbetsförmedlingen, som tröttnat på alla klagomål från alla oss deltagare i programmet som, ringer, skriver brev och. mejlat), så har de växlat upp, med mer närvarande föreläsningar där de själva är aktiva och medverkar och använder Arcus egna studie- och diskussionsunderlag och inte bara gamla TV-program där vi ska sitta o titta 30 minuter i taget utan sammanfattande diskussion, då blir föreläsningarna mer intressanta och engagerande.
Min konstruktiva kritik...
Trevligt med teman, roligare och intressantare när alla vågar prata. Iidag var deltagaren som tror att hen är enda deltagaren och måste svara och diskutera allt utifrån sin personliga syn på diskussionsfrågorna om föreläsningen och inte vad föreläsningen handlat om, var frånvarande idag. Därför räckte idag 75 procent av deltagarna upp handen och var aktiva, inte bara 10 procent. Det skapade en trevlig, intressant och inkluderande miljö.
Personalen måste prata ihop sig, så att de vet vilka temamaterial som redan har tagits upp av annan personal.
Som föreläsare bör man vara påläst om "dagens material", så att det inte kommer som en överraskning och man urskuldar sig med att man inte riktigt vet vad "de" menar med materialet. Hur ska då vi som deltagare kunna veta, vad som menas?
Well well, nu är det kaffe och macka på schemat.
Nu ska jag renskriva dagens anteckningar.
Nu när personalen verkar ha lyssnat på oss som tröttnat (läs; de har lyssnat på arbetsförmedlingen, som tröttnat på alla klagomål från alla oss deltagare i programmet som, ringer, skriver brev och. mejlat), så har de växlat upp, med mer närvarande föreläsningar där de själva är aktiva och medverkar och använder Arcus egna studie- och diskussionsunderlag och inte bara gamla TV-program där vi ska sitta o titta 30 minuter i taget utan sammanfattande diskussion, då blir föreläsningarna mer intressanta och engagerande.
Min konstruktiva kritik...
Trevligt med teman, roligare och intressantare när alla vågar prata. Iidag var deltagaren som tror att hen är enda deltagaren och måste svara och diskutera allt utifrån sin personliga syn på diskussionsfrågorna om föreläsningen och inte vad föreläsningen handlat om, var frånvarande idag. Därför räckte idag 75 procent av deltagarna upp handen och var aktiva, inte bara 10 procent. Det skapade en trevlig, intressant och inkluderande miljö.
Personalen måste prata ihop sig, så att de vet vilka temamaterial som redan har tagits upp av annan personal.
Som föreläsare bör man vara påläst om "dagens material", så att det inte kommer som en överraskning och man urskuldar sig med att man inte riktigt vet vad "de" menar med materialet. Hur ska då vi som deltagare kunna veta, vad som menas?
Well well, nu är det kaffe och macka på schemat.
Senast ändrad: