- Svar: 6
- Visningar: 883
Han dog i torsdags. Det var ju väntat. Pappa hade KOL och hade haft diagnosen länge. Jag och min syster var med när han dog. Bad honom släppa taget. Höll i honom. Alla grät samtidigt som TVn var igång. Pappa tittade alltid på TV. Det var lite fint.
Men efter torsdagen har jag knappt gråtit. Jag är ledsen, men helt apatisk. Jag har inte heller jobbat. Jag kan inte tänka. Glömmer allt direkt. Min käre sambo får tappert gå efter mig och göra det jag glömmer. Ställa in maten i kylen som jag sa jag skulle göra. Sätta på en klämma på brödpåsen. Ställde jag ens in mjölken i kylskåpet efter frukosten i morse? Har katten fått mat? Jag har knappt någon aning.
På torsdag nästa vecka måste jag jobba igen om jag inte ska sjukskriva mig. Vad kan jag göra för att få hjärnan att komma tillbaka? Är liksom i en annan värld. Såklart är det individuellt vad som får en att komma på banan igen. Men jag är just nu helt clueless. Kan inte heller komma ifrån att det såklart är mycket administration att göra efter dödsfallet. Jag och syskonen delar på det. Jag bor långt ifrån alla andra, så jag gör en del på distans.
I morgon åker i alla fall jag, sambon och katten till sambons föräldrar i Småland. Det ska väl bli fint, men känner mig helt likgiltig. Det ska bli fint att ha med katten i alla fall. Hon tycker om skogarna där. Och är katten glad är pappa glad. Pappa älskar katter
Men efter torsdagen har jag knappt gråtit. Jag är ledsen, men helt apatisk. Jag har inte heller jobbat. Jag kan inte tänka. Glömmer allt direkt. Min käre sambo får tappert gå efter mig och göra det jag glömmer. Ställa in maten i kylen som jag sa jag skulle göra. Sätta på en klämma på brödpåsen. Ställde jag ens in mjölken i kylskåpet efter frukosten i morse? Har katten fått mat? Jag har knappt någon aning.
På torsdag nästa vecka måste jag jobba igen om jag inte ska sjukskriva mig. Vad kan jag göra för att få hjärnan att komma tillbaka? Är liksom i en annan värld. Såklart är det individuellt vad som får en att komma på banan igen. Men jag är just nu helt clueless. Kan inte heller komma ifrån att det såklart är mycket administration att göra efter dödsfallet. Jag och syskonen delar på det. Jag bor långt ifrån alla andra, så jag gör en del på distans.
I morgon åker i alla fall jag, sambon och katten till sambons föräldrar i Småland. Det ska väl bli fint, men känner mig helt likgiltig. Det ska bli fint att ha med katten i alla fall. Hon tycker om skogarna där. Och är katten glad är pappa glad. Pappa älskar katter