Nu är hon hemma!

[Zody]

Nu har yrvädret landat
Resan hem gick jättebra, lite nervöst de första tio minuterna sen la hon sig ner och sov resten av resan. Väl hemma fattade inte Xindra att det var en kompis i buren utan kom fram och hälsade på oss och sen blev hon lite fundersam. de nosade lite på varande genom burgallret och sen blev det en hel del fräs. Xindra verkar mest rädd, fräser och backar undan och ligger sen och morrar dovt.
Svea är väldigt reseverad, ligger helst under sängen eller soffan och trycker, men kommer fram och busar lite då man tar fram lekspöt.

Förhoppningsvis ska det gå bra, men man vet ju aldrig. Är lite rädd för att det ska fortsätta såhär Har ju ingen vana av att introducera någon ny, så lite positiv peppning vore på sin plats.
Bilder kommer under helgen om Svea vågar sig fram lite mer.

 

[palle]

Sv: Nu är hon hemma!

Det där beteendet brukar gå över mer eller mindre efter någon/några veckor...

Oftast blir man häpen för helt plötsligt leker dom eller så sover dom tillsammans....

Så ta det lugnt och kela extra mycket med den katt som varit hemme längst, annars kan den bli så svartsjuk att det tar lite längre tid att acceptera den nya.

 

[Zody]

Sv: Nu är hon hemma!

Jag hoppas att det ska göra det, och det brukar det väl göra i de allra flesta fall? Är dock lite chockad, hade förberett mig på slagsmål, inte en rädd "gammelkatt".
Självklart läggs mycket fokus på Xindra, är inte hon och nytillskottet i samma rum går det jättebra. Är de dock i samma rum ligger hon helst och trycker under något och fräser och morrar, så då är det lite svårt att ge henne uppmärksamhet då hon drar sig undan från oss med.

Gud, jag känner mig som världens nojigaste

 

[Haukur]

Sv: Nu är hon hemma!

Det där beteendet brukar gå över mer eller mindre efter någon/några veckor...

Kan du inte berätta det för mina bonnkatthonor Det var över 6 år sen tjej nr två anlände nu och dom håller fortfarande på med fräsandet och morrandet

 

[Zody]

Sv: Nu är hon hemma!

Men gud säg inte sådär!
Natten har gått bra i alla fall, lillen fick sova ensam i köket. En hel del pip från hennes sida, men i övrigt gick det bra. Hon spann som en hel lastbil i morse när jag gick in för att kika till henne och hon kröp till och med upp i knät. Hon har börjat tuffa till sig lite nu, har utforskat hela lägenheten.
Xindra är fortsatt reserverad, fräser och morrar när de är nära varandra. Även fräs och lite morr från lillen, men i övrigt lugnt.
Förhoppningsvis vågar de närma sig varandra lite mer under dagen. Tror att det kanske skulle gå lite bättre om lillen var lite försiktigare och låg still och inte morrade när Xindra närmar sig för hon är uppenbart intresserad av vad det är för liten hårboll.

 

[palle]

Sv: Nu är hon hemma!

Då jag har haft innekatter sen 1984, och fött sen 1990, så är jag väl medveten om att det ibland kan bli problem som visar sej vara bestående.... tyvärr...

Jag har för det mesta haft 2 olika "läger" hemma och haft dom åtskilda genom att ha ett "läger" på var sida om nätdörr.

Tror sjalv att det är bättre att ha det så än att hela tiden ha "bråk" och "gruff", det sliter mer på alla parter.

Nu vet jag inte hur du bor, men bor du i ett hus med 2 våningar är det enkelt att ge katterna "varsin" våning.

Själv har jag alltid bott/bor i lägenhet sen jag skaffade min första katt, därav närdörrarnas välsignelse

 

[Haukur]

Sv: Nu är hon hemma!

Nu vet jag inte hur du bor, men bor du i ett hus med 2 våningar är det enkelt att ge katterna "varsin" våning.

Damerna bor kvar hemma hos mor å far i stoor villa. Dom är dessutom utekatter så dom tär väl inte såå mycket på varandra eg. Jag tycker bara dom är löjliga som inte accepterar varandra efter 6 år