L
liten82
Ja, i tisdags bestämde jag mej för att lägga ner lydnadsträningen/tävlandet med Midas. Det känns verkligen hur tråkigt som helst
Vi skulle egentligen tävlat både idag och i morgon men jag har avanmält båda dagar.
Jag har ju haft problem med Midas stress ända sen han var valp,
han stressar upp för ingenting, så fort han får en förväntan/ser något konstigt/blir trött=frustration osv osv.
Jag har försökt ignorera, vara lugn, korrigera, allt jag kan komma på.
Sedan jag flyttade till Umeå i mars har jag satt igång och träna mer och hans stress har bara blivit värre.
De gör nästan ont i hjärtat att se honom ligga stilla när jag lämnar honom för inkallning ex. Man nästan ser hur han håller på att krypa ur skinnet.
Sen Buketräffen i Örebro har jag även kört en del spår, de gick så bra i början men så fort han började känna igen situationen så speedade han upp till sitt allra värsta
Han har alltid varit väldigt lättstressad i alla situationer, ett "varsågod" vid dörren leder till skall och trippande på klorna.
Eftersom att all mental stimulans verkar leda till att han varvar så är de enda jag kan komma på (som jag inte redan provat)- ingen mental träning alls.
De får bli långa cykelsvängar (hur hög förväntan kan man få av att springa brevid en cykel??). Alternativt nåt stackars spår efteråt.
Han är också väldigt väldigt "mattig", på promenader springer han 10m framför mej med huvudet i 180grader för att hålla koll (trots ett ständigt ignorerande från min sida i 4års tid).
Jag trodde inte att han tyckte om att busa med andra hundar (eftersom att han aldrig gör det när jag är med), men så berättade min hundvakt att han busar hur mycket som helst när jag inte är med.
Slutsatsen jag drar är att jag bidrar till väldigt stor del av hans stress och frustration.
När han var valp/unghund hade vi väldigt mycket konflikter, jag hade supersvårt för att hantera hans stress, vi hamnade i en ond cirkel.
Eftersom att han är väldigt förarvek kanske de sitter kvar sen dess.
Oavsett orsak så mår han definitivt inte bra av läget idag, inte jag heller. Omplacering har också farit genom mitt huvud X antal gånger, men han är ju min Tok så jag vill såå gärna hitta en lösning på problemet.
Jäkla jäkla skit
Kände bara att jag var tvungen att skriva av mej lite!!
Vi skulle egentligen tävlat både idag och i morgon men jag har avanmält båda dagar.
Jag har ju haft problem med Midas stress ända sen han var valp,
han stressar upp för ingenting, så fort han får en förväntan/ser något konstigt/blir trött=frustration osv osv.
Jag har försökt ignorera, vara lugn, korrigera, allt jag kan komma på.
Sedan jag flyttade till Umeå i mars har jag satt igång och träna mer och hans stress har bara blivit värre.
De gör nästan ont i hjärtat att se honom ligga stilla när jag lämnar honom för inkallning ex. Man nästan ser hur han håller på att krypa ur skinnet.
Sen Buketräffen i Örebro har jag även kört en del spår, de gick så bra i början men så fort han började känna igen situationen så speedade han upp till sitt allra värsta
Han har alltid varit väldigt lättstressad i alla situationer, ett "varsågod" vid dörren leder till skall och trippande på klorna.
Eftersom att all mental stimulans verkar leda till att han varvar så är de enda jag kan komma på (som jag inte redan provat)- ingen mental träning alls.
De får bli långa cykelsvängar (hur hög förväntan kan man få av att springa brevid en cykel??). Alternativt nåt stackars spår efteråt.
Han är också väldigt väldigt "mattig", på promenader springer han 10m framför mej med huvudet i 180grader för att hålla koll (trots ett ständigt ignorerande från min sida i 4års tid).
Jag trodde inte att han tyckte om att busa med andra hundar (eftersom att han aldrig gör det när jag är med), men så berättade min hundvakt att han busar hur mycket som helst när jag inte är med.
Slutsatsen jag drar är att jag bidrar till väldigt stor del av hans stress och frustration.
När han var valp/unghund hade vi väldigt mycket konflikter, jag hade supersvårt för att hantera hans stress, vi hamnade i en ond cirkel.
Eftersom att han är väldigt förarvek kanske de sitter kvar sen dess.
Oavsett orsak så mår han definitivt inte bra av läget idag, inte jag heller. Omplacering har också farit genom mitt huvud X antal gånger, men han är ju min Tok så jag vill såå gärna hitta en lösning på problemet.
Jäkla jäkla skit
Kände bara att jag var tvungen att skriva av mej lite!!