Jaaa du... Jag har haft stora förväntningar på många avkommor. mitt första avelsto e. Vagabond lämnade flera riktigt snygga avkommor, tyvärr utan gång och lite spökrädda. Den som ändå gått bäst av dem e. Gassendi har tävlat ganska högt, bl.a i Holland. En annan efter Martini (min favorit under många år, fastande för honom redan när han var tre år), var läcker (bl.a 9 p typ på förberedande hingstvisning, eller vad det hette på den tiden), hade toppryttare i hoppning och kollade på honom, då blev han så rädd för bommarna att han höll på att kasta av ryttaren. ... Det var ju bara tack o hej.
Idag finns han hos en hoppryttare som tävlar honom på lägre nivåer (tror jag
)
Med facit i hand skulle jag ha riktat min avel åt ett annat håll med det stoet, trots topp dressyr hingstar så blev det hopphästar.
Mitt Nepalsto fick en hingst efter Vivaldi. Riktigt trevlig häst med bra gång, äntligen genombrottet, trodde jag...
Spekulanter från USA och Finland, svenska toppryttare, bara ett litet problem, han var klapphingst. Många blir avskräckta av det, vilket jag mycket väl förstår. För flera ryttare så är hingst det de mest vill ha, dessutom så är det ofta ett komplicerat ingrepp att kastrera. Han hamnade istället hos en kvinna som rider och tränar dressyr med honom, han är hennes jättebebis och har det väldigt bra. Hon förlorade sin häst i den hemska branden som var i Västerås för några år sedan och min häst var en kopia av hennes.
Ja, efter det så har jag bara fått en liten tjej efter Cardento, som jag tycker är urmysig (u. Magini). Hon precis sålts till en hoppryttare och hennes temperament och typ gör att jag antagligen provar Cardento igen i vår, jag vill ha till sådan
.
Några guldkorn har det alltså blivit, men även totalfloppar, som ändå fått det bra tack och lov. Ett sto e. Napoleon ville inte alls vara medgörlig alla gånger, och tyckte inte alls om krav. Hon hamnade slutligen hos en äldre man som hade en häst tidigare, bara för att de var vackra att titta på, så hon lever ju i en kravlös tillvaro som passar henne.
Som så många andra uppfödare väntar jag på det stora Genombrottet, där min uppfödning visar sina framfötter på tävlingsbanan. Men det viktigaste är ändå att de hamnar i goda händer.....
Hälsningar nina