G
Gisburne
Sv: Ni Med Fullblod Eller ni med Omusklade Hästar
Jag måste få försvara mig lite, eftersom det låter som att alla som har scheman jobbar utifrån det och slutar bry sig om hästens individuella behov... Jag vet inte hur andra gör, men bara för att jag har strukturerat upp en plan och gjort delmål, så slutar jag inte lyssna och titta på hur hästen arbetar/mår. Som nu t.ex. - jag hade mitt schema som sträckte sig till 1:a oktober, men på grund av att pållan betäcktes och fick vila några veckor, så har jag nu fått riva det förra schemat och börja om från noll igen igår. Det är ju en självklarhet att saker kan hända som ruckar på träningsschemat, men då är det ju bara att ändra om lite... På vilket sätt har man åsidosatt hästens behov då? Ett egenhändigt skrivet schema är ju ingen lag man måste följa, men det är en grundtanke och en inspiration för en själv. Jag kan läsa i mitt schema vad jag ska göra om några veckor och längta dit, drömma om hur bra det kommer gå på första hopplektionen t.ex., eller längta efter första galopparbetet. Det gör att jag känner en vilja att komma framåt, att jag och hästen har något att kämpa för tillsammans.
Alla kanske inte trivs med att skriva scheman och planera i förväg, men om man föredrar det så har man väl all rätt, eller? Och vilken seriös ryttare skulle säga "Nej, jag skiter i att det ösregnar idag, för vi SKA ut och hoppa terränghinder på vallen, hur halt det än är, det står i schemat" egentligen? Jag är i alla fall inte sån.
Jag måste få försvara mig lite, eftersom det låter som att alla som har scheman jobbar utifrån det och slutar bry sig om hästens individuella behov... Jag vet inte hur andra gör, men bara för att jag har strukturerat upp en plan och gjort delmål, så slutar jag inte lyssna och titta på hur hästen arbetar/mår. Som nu t.ex. - jag hade mitt schema som sträckte sig till 1:a oktober, men på grund av att pållan betäcktes och fick vila några veckor, så har jag nu fått riva det förra schemat och börja om från noll igen igår. Det är ju en självklarhet att saker kan hända som ruckar på träningsschemat, men då är det ju bara att ändra om lite... På vilket sätt har man åsidosatt hästens behov då? Ett egenhändigt skrivet schema är ju ingen lag man måste följa, men det är en grundtanke och en inspiration för en själv. Jag kan läsa i mitt schema vad jag ska göra om några veckor och längta dit, drömma om hur bra det kommer gå på första hopplektionen t.ex., eller längta efter första galopparbetet. Det gör att jag känner en vilja att komma framåt, att jag och hästen har något att kämpa för tillsammans.
Alla kanske inte trivs med att skriva scheman och planera i förväg, men om man föredrar det så har man väl all rätt, eller? Och vilken seriös ryttare skulle säga "Nej, jag skiter i att det ösregnar idag, för vi SKA ut och hoppa terränghinder på vallen, hur halt det än är, det står i schemat" egentligen? Jag är i alla fall inte sån.
