Nervös men varför?

[Lilla]

Jag har en snart nioårig honkatt. Jag fick henne av en internetbekant när hon var ett. Jag känner inte honom väl men är nästan säker på att hon har haft det bra. Han och två kompisar tog var sin kattunge när dom hittade deras mamma övergiven. Han hade egentligen inte tid med henne och var allergisk så därför fick jag henne. Jag vet att hon var på katthotell i bland när han jobbade och i övrigt var hon innekatt. Det var en välskött, kelig och lugn katt jag fick. Första gången jag märkte ngt var när jag skulle ha på henne sele för att hon skulle få gå ut. Hon blev väldigt rädd och började snabbt försvara sig med att bli ett riktigt vilddjur. Hon ville ut men ville inte ha sele. Efter mycket fjäsk fattade hon att det var sele som gällde om hon skulle ut. Hon var direkt arg på andra katter men jag har alltid sett det som att hon är rädd.
När hon bodde hos mig i lgh så var hon alltid i övrigt lugn, kelig och go.
Sen fick hon flytta till mina föräldrar i deras hus för jag var sällan hemma och dessutom tycker jag att en katt ska få gå in och ut som den vill. Med flyttade hennes kattkompis som jag skaffat och som hon accepterade i stort sett direkt.
Man ser att hon är en väldigt nervig katt. Hon reagerar direkt det händer ngt, hon slänger sig på fönstren om det är en katt utanför och som i dag när jag har avmaskat henne är hon ett vrak flera timmar efter.
Samtidigt är hon världens keligaste och kan slänga sig mitt i en hög av barn som bygger lego bredvid och ibland på henne.
Hon är alltså ingen katt som springer i väg när det kommer folk eller gömmer sig.(Om hon inte blir skrämd)
Man lurar sig alltså på henne. Det man ser är en lugn soffkatt men hon är väldigt nervig.
Är hon bara sån? Lider hon?
Hon har vad jag vet som sagt aldrig blivit illa/orättvist behandlad.

 

[Skjøldur]

Sv: Nervös men varför?

Kanske är hon född sådan, eller vad vet jag... En av mina bröder har egen bondgård och några vanliga katter. En av dom är sådär nervig och han vet inte heller varför. Finns ju människor också som är födda med nerverna utanpå... Men om du vill kan du ju försöka träna lite. Till ex någon kan knacka till på fönstret utifrån och sedan händer inget mer... Själv ska du helst nonjalera hennes rädsla. Om du är beskyddande och gör stor affär av att hon blir rädd så tar hon det som att hon verkligen hade orsak att bli rädd!