Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

[Pontevecchio]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Det håller jag helt med om.
För mig är det ett jävla slit för att ha råd med 1 hobbyhäst.

B_a_l, det var ett reportage i Hippson för ett drygt år sen ett nåt sånt
där de just skrev upp vad en hobbyhäst kostar, en msvhäst kostar och
en svårklasshäst kostar. Jätteintressant! Många glömmer hur många
tusen ett meeting kan kosta, även om man rider LA.

Jag har själv aldrig satsat på tävlingsbiten, min månadslön räcker helt
enkelt inte till en ordentlig satsning + ett vanligt drägligt socialt liv.
Och jag har inte velat välja bort det sociala.

 

[Lancet]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Delvis knapplån.

Det som får mig irriterad i den här tråden är att folk glömmer lite att man har egna val här i livet.

1. Man kan välja att göra en högre utbildning vilket hade gjort att man hade haft råd att ha en finare häst.
2. Ni har faktiskt ingen aning om hur personerna har slitit från början/ sliter nu som diskuteras i tråden.
3. Allt handlar om uppoffringar!

Och alla kan! Det går men det är en jävla massa slit! Om man verkligen vill satsa så kan man alltid bege sig utomlands och ta jobba med hästar, där får man vara beredd på att jobba röven av sig för att ta sig fram, men det går!

Men det är uppoffringar och alla är inte beredda att göra det. Det innebär ju faktiskt att du får (oftast) leva på existensminimum, slita som en idiot, lämna dit sociala liv med vänner familj osv hemma.

Jag har aldrig fått några färdiga superhästar utan jag har fått köpa billiga hästar som jag utbildat och sålt för att sedan kunnat köpa en bättre häst nästa gång. Sen har jag köpt hästar som andra inte velat rida på eller som har ansetts vara omöjliga, fått slita som en idiot för att försöka få det att fungera eftersom det är det som jag haft råd med! Folk har kommit fram till till mina föräldrar och sagt- hur låter du dit barn rida på sådana hästar=? Men vad skulle vi göra liksom??

Mina föräldrar har alltid stöttat mig till 300% och hade de kunnat köpa en utbildad färdig häst så hade de inte tvekat, det vet jag.
Och vi har varit så fattiga att vi inte varit säkra på att vi skulle ha pengar till mat veckan efter. Men vi arbetade oss ur det, med en mamma som heltidsjobbade som sjuksköterska och en pappa som typ jobbat dygnet runt. Jag själv hade en period två vanliga jobb + ett företag där jag tog emot hästar. Plus att jag hjälpte en hästhandlare med hans hästar.

Men visst utåt sett kan det ju se super ut, jag har fått tag på fina hästar, fått bra resultat och har idag ett super jobb. Men det är slit, slit, slit och uppoffringar! Jag kommer hem till Sverige mycket sällan då det är svårt att komma ifrån jobbet. Jag har fått offra mitt förhållande jag hade i sverige med en fantastisk kille sedan 5 år för att göra den här satsningen.

Men jag vågar, jag satsar och jag vill liva drömmen!

Men när folk kommer och påstår att alla som inte rider på ridskola och har egen häst åker räkmacka så pissar nu faktiskt av mig....

 

[ginnies]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Delvis knapplån.

Det som får mig irriterad i den här tråden är att folk glömmer lite att man har egna val här i livet.

1. Man kan välja att göra en högre utbildning vilket hade gjort att man hade haft råd att ha en finare häst.

Javisst är det så, att alla kan göra val. Men det du menar, utbilda sig högre, tjäna mer för att ha råd att skaffa egen häst, NÄR tror du den som tänker så får råd att med egna medel köpa den där fina hästen?

Vid vilken ålder? Plugga i många år, sedan spara rätt många år också.

Jag unnar fortfarande alla en fin häst eller flera, och anser det självklart att man som förälder hjälper sitt/sina barn med deras intressen även om det kostar uppoffringar och pengar, men förstår inte denna stora irritation över tyckandet att få en eller flera fina hästar betalda i unga år, samt deras omkostnader betalt med allt vad det innebär i många år- inte skulle räkanas som räkmacka??

Att man åkt den räkmackan betyder inte, och det har jag inte heller skrivit, att man inte skulle behöva anstränga sig och jobba hårt.

Sedan, arbetsmässigt så ser jag inte att den som väljer att på heltid arbeta med hästar sliter hårdare än den som har ex vårdjobb på heltid för att finansiera kostnaden för egna tävlingshästar.

 

[ginnies]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Allt handlar om uppoffringar!

Nej, inte allt.

 

[break_a_leg]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Nej, inte allt.

Det tror inte jag heller...

 

[Lancet]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Jag har sett massor med personer här nere som har jobbat sig uppåt, folk utan mycket pengar som går i utbildning hos ryttare där de har jobbat sig upp.

 

[Pontevecchio]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Om vi säger såhär då. Om du var helt själv, utan stöd från dina föräldrar.
Hade du varit där du är idag då? Om dina föräldrar inte ens hade haft råd att
låta dig rida på ridskola, hade du blivit tillräckligt duktig för att få komma utomlands
och jobba?

Jag säger inte att du åkt räkmacka. Jag tycker du/ni har varit riktigt smarta
som jobbat ihop med en hästhandlare bla.

Men det räcker oftast inte bara med hårt jobb. Man behöver stöd, lite flyt och
talang.

 

[Pontevecchio]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Om vi ska gå tillbaka till urprungsfrågan, de ryttarna rider väl inte heller YR-EM?
Det var det som var saken i början, att man som ung hade de möjligheterna.
Som vuxen blir det mer jämställt anser iaf jag.

 

[Fiorano]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Men Lancet det finns ingen anledning för dig att ta denna tråden som ett personligt påhopp. Iaf verkligen inte från min sida. Läs isf mitt orginalinlägg till tråden igen. Där har jag skrivit att det finns ryttare här på buke (menade dig, lektra och Victovie i synnerhet) som tagit sig fram utan en massa pengar. MEN som du säger själv så krävs då istället föräldrar som satsar allt för sina barn. Jag har inte haft det så, min mamma var ensam med mig och hade knappt möjlighet att låta mig träna ens.

B_a_l summerade min mening med tråden väldigt bra. Jag efterlyser ödmjukhet i artiklar om vår sport och om de ryttarna som satsar. Det finns andra tidningar (Hippson i synnerhet) som bla skrivit ett fantstaikt reporatge om din chef som var i en väldigt fin anda. Men man får tydligen inte varken kritisera eller påtala detta om pengarna för då klassas man direkt som avundsjuk och missunsam. Och det är väl klart att man önskar att man också var en priviligerad femtonåring med en hel hög fina hästar att välja mellan.

Som du säger Lancet så finns det andra vägar att gå för att ha råd med en fin häst. Jag utbildar mig mot högre höjder och kommer förhoppningsvis tjäna så pass bra att jag kan köpa en riktigt fin häst. Jag har många gånger önskat att mitt liv ser annorlunda ut, men det gör det inte och jag accepterar det. Men för det har jag all rätt i världen att önska mig mer nyanserade artiklar i de tidningar jag läser om den sport jag älskar.

Btw, så är jag en väldigt blå kapitalist och jag tycker att alla har rätt att tjäna mycket pengar och att få njuta av dom! Folk får lov att köpa hur dyra bilar, hem och hästar dom vill, men det jag faktiskt begär i gengäld är att de ska vara stolta över sin framgång. Hellre ett "YEY-jag är rik och kan köpa min drömhäst och satsa på OS" än "åh, eftersom jag lägger upp min satsning på ett så klokt sätt med världens bästa tränare kommer jag att kunna rida OS". Ser ni skillnaden på hur jag menar (och bortse från övertydligheten)?

 

[Lancet]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Jag vet inte om jag hade varit där jag är idag, eller rättare sagt jag vet inte om jag kommit hit jag är idag utan mina föräldrar på det sättet som jag gjorde.

Men jag hade kunnat ta mig utomlands till andra ställen, och där lärt mig att rida ordentligt. Finns de som gör de här, sådana som inte har några meriter alls tidigare.

Här är en tjej här som är väldigt duktig ( 22 år gammal och redan ridit GP och varit med i hela ponny/ j/yr svängen.) Men hon har inga pengar men jobbat som ett djur, ridit hästar till andra inte ägt några själv alls. Så visst går det!

 

[Lancet]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Det är inte ursprungsfrågan som gör mig irriterad och inte din önskan om med ödmjukhet - Det är bra och det håller jag med om!

Det jag blir irriterad på är att vissa skriker räkmacka åt höger och vänster utan att ha någon som helst aning.

Om man befinner sig så i den världen som jag och lektra gör, så ser man dessa som åker räkmacka på riktigt och då känns det jäkligt surt att folk tycker att man åker räkmacka för att man lyckats köpa en häst för 200,000..?

 

[Breccia_]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Haha ja då är vi olika, jag kan faktiskt bli rätt less på att inte ha råd med det jag vill "ha"/göra eller liknande, fast jag har aldrig missunnat någon annan det. Men jag är hyffsat lättsam antar jag, syftar på glimten i ögat.

Jag tror att alla kan men jag tror inte vägen dit ser likadan ut för alla.
Om man vill då gör man annorlunda val i livet.
Säkerligen är detta en av anledningarna till att många efter YR-åren försvinner - inte alltid för att de inte orkar, vill eller så utan de vet vilken ekonomi som krävs och väljer att satsa på en riktigt bra utbildning för ett höginkomstjobb för att kunna hålla på med hästar på den nivån de är vana vid och vill. Skulle jag inte kunna ha häst så som jag vill (träna, stå på en anläggning, tävla (oavsett om jag är på en enormt mycket lägre nivå eller ej), kunna fixa det som är absolut nödvändigt för MITT hästeri) så skulle jag tycka det var enormt tråkigt, att stå utan ridhus mitt i vintern och det piskar från sidan eller liknande.

Äh nu blir det svammel. Men jag tror faktiskt att man kan välja. Sen är det en enorm, enorm fördel att ha föräldrar som kan, vill och faktiskt supportar en - både ekonomiskt och på alla andra plan. Det måste ju vara svårare ju senare i livet man kommer på att det är det man vill göra.

 

[traceys]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Btw, så är jag en väldigt blå kapitalist

En kapitalist är en som redan har en massa pengar

Men jag förstår din tanke med tråden! Livet är inte rättvist nånstans, varken för dem som rider eller dem som inte rider, så ser det ut, tyvärr.

 

[Fiorano]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

En kapitalist är en som redan har en massa pengar

Men jag förstår din tanke med tråden! Livet är inte rättvist nånstans, varken för dem som rider eller dem som inte rider, så ser det ut, tyvärr.

Nja, kaptialism är en ideologi som du helt klart kan tro på och leva efter även om du inte har en hel hög pengar. Dom som har en massa pengar är inte alls nödvändigtvis kapitalister-dom är bara rika.

Och livet är inte rättvist och det accepterar jag. Lite som Lancet tror jag att alla kan förändra sin livssituation (exempelvis med utbildning) och hävda sig själv i världen. Men inom Ridsporten blir det lite löjligt när det smygs runt det faktum att det krävs en massa pengar för att göra en riktig satsning.

 

[ginnies]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Det jag blir irriterad på är att vissa skriker räkmacka åt höger och vänster utan att ha någon som helst aning.

Om man befinner sig så i den världen som jag och lektra gör, så ser man dessa som åker räkmacka på riktigt och då känns det jäkligt surt att folk tycker att man åker räkmacka för att man lyckats köpa en häst för 200,000..?

Vad kallas det då, de som får fina utbildade häst/hästar , uppehälle, tillgång till ridhus, andra kostnader som utrustning, vård gratis i unga år, i flera år, i många år? , är inte det räkmacka så säg?
Eller är det bara mackigt att få en GP häst?



Sedan, du har inte en aning om vad jag har aning om.

 

[Charlotte1975]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Har bara skummar tråden lite och håller med lite här och där.

Frågar man personer som inte alls håller på med hästar så tycker nog det flesta att dressyr (egen Häst över huvud taget) är lyx/snobbigt. Att ha en hobby som i alla fall i Sthlm snittar runt 5000 SEK i månaden, det är rätt "lyxigt".

 

[Wincent]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Knapplån

Alltså, jag har skummat igenom tråden här, men förstår fortfarande inte vad problemet är? Jag är nog lite trög.. Men jag blir lite irriterad och samtidigt lite ledsen när man läser sånna här diskutioner.

J/YR ekipagen ni har diskuterat här HAR kämpat sig upp, trots att dom har köpt "svårklass-hästar" och andra dyrgripar, så krävs det mer än pengar för att ta sig någonstans, dvs talang, vilja och ett jävlar anamma, och precis som Lancet sa, man får välja bort andra grejer. Man "står över" andra grejer för sin sport.

Dessa svårklass-hästar är inga maskiner som man stoppar en tiokrona i baken på och säger: young rider program/GP program tack! Dessa är kanske svårare än en LA/MsvB häst eftersom de är mer utbildade och de har fler "knappar" och är betydligt känsligare.

Jag anser inte att någon av de diskuterade "buke-ryttarna" får något serverat på silverfat (eller åker räkmacka som ni uttryckt).

Ni bör kanske uppleva deras vardag för att ens kunna uttala er om detta?

 

[Rumpnissen]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Jag tycker nog också du tolkar diskussionstråden ganska rejält annorluna än alla andra. Du, lektra m.fl har flera gånger tagits som exempel på att det går att lyckas utan galet mycket pengar. Å andra sidan är det väll heller inte någon av er två som varit i toppen som junior och YR, eller? För de andra personerna som flera gånger nämnts (som räkmacka m.m) har ju gjort det; MM, EA m.fl.

Jag är en av dem som tagit upp att även om man får en dyr ponny/häst så är det massa slit för att lyckas. Man klarar sig inte bara med pengar och lite intresse, det krävs mycket mer. Breccia är en annan som skrivit om det väldigt träffande.

JAG tycker nog visst att det lutar åt räkmacka om man får de bästa tänkbara ponnyerna och hästarna som finns för ungdomsklasser + gp-häst(ar) och möjlighet till träning dagarna och någon annan betalar (hästar, träning, mat, bostad m.m). Hade man inte slitat om man får de priviligerna hade det ju för fan varit skampligt på riktigt.

Jag tycker jag haft lite räkmacka i livet, men jag är inte i närheten av ens MSV. Men den stöttning jag fått från mina föräldrar (kanske inte så mycket i hästeriet som i övriga livet) inser jag är få förunnat. Inte i hästkretsar mätt, men mätt med befolkningen i stort.

Och det är överhuvudtaget inte NÅGON (vad jag läst) som har sagt att det inte går att lyckas utan pengar. Men alla andra är överens om att det är förbannat mycket lättare med en fet plånbok.

 

[Rumpnissen]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

J/YR ekipagen ni har diskuterat här HAR kämpat sig upp, trots att dom har köpt "svårklass-hästar" och andra dyrgripar, så krävs det mer än pengar för att ta sig någonstans, dvs talang, vilja och ett jävlar anamma, och precis som Lancet sa, man får välja bort andra grejer. Man "står över" andra grejer för sin sport.

Dessa svårklass-hästar är inga maskiner som man stoppar en tiokrona i baken på och säger: young rider program/GP program tack! Dessa är kanske svårare än en LA/MsvB häst eftersom de är mer utbildade och de har fler "knappar" och är betydligt känsligare.

Jag anser inte att någon av de diskuterade "buke-ryttarna" får något serverat på silverfat (eller åker räkmacka som ni uttryckt).

Ni bör kanske uppleva deras vardag för att ens kunna uttala er om detta?

Fasst det är väll ingen som säger att man inte får kämpa även om man har pengar. Men det är betydligt lättare med pengar än utan, man har ett visst försprång sas. Ingen har sagt att man inte måste göra andra uppoffringar (tvärtom, bla jag har skrivit precis det) eller att det är enkelt att rida en välutbildad häst.

Silverfat eller räkmacka beror ju på vad man jämför med, precis som flera har skrivit. Sen som sagt, sliter ju både lektra, lancet och några andra oerhört för sina framgångar. Men det finns också ryttare på buke som inte sliter hälften så mycket, men har bättre hästar (som dock inte yttrat sig i den här tråden).

 

[Fiorano]

Sv: Nej, dressyr är inte en snobbsport. Eller?

Knapplån

Alltså, jag har skummat igenom tråden här, men förstår fortfarande inte vad problemet är? Jag är nog lite trög.. Men jag blir lite irriterad och samtidigt lite ledsen när man läser sånna här diskutioner.

J/YR ekipagen ni har diskuterat här HAR kämpat sig upp, trots att dom har köpt "svårklass-hästar" och andra dyrgripar, så krävs det mer än pengar för att ta sig någonstans, dvs talang, vilja och ett jävlar anamma, och precis som Lancet sa, man får välja bort andra grejer. Man "står över" andra grejer för sin sport.

Dessa svårklass-hästar är inga maskiner som man stoppar en tiokrona i baken på och säger: young rider program/GP program tack! Dessa är kanske svårare än en LA/MsvB häst eftersom de är mer utbildade och de har fler "knappar" och är betydligt känsligare.

Jag anser inte att någon av de diskuterade "buke-ryttarna" får något serverat på silverfat (eller åker räkmacka som ni uttryckt).

Ni bör kanske uppleva deras vardag för att ens kunna uttala er om detta?

Men vet du, då tycker jag att du ska ta och läsa tråden och i synnerhet mitt orginalinlägg så förstår du kanske bättre vad tråden handlar om. Jag är inte på någotvis ute efter att ta bort äran från dessa privilegerade tjejer som verkligen kämpar och är otroligt duktiga ryttare. Troligen hade de dock inte varit lika bra om de inte haft fantastiska ponnier i ponnyåren och parallellt med att de fått stor häst att satsa vidare på.

Det handlar inte om att "uppleva någon annans vardag" för alla vi som håller på med hästar är fullt medvetna om att även om du är rik och och råd att köpa talangfulla hästar så måste du jobba för resultaten. Finns ingen här som tror att tjejerna inte får jobba.

Så läs igenom och kom med ett nytt inlägg, när du förstår vad som diskuteras.