Mernus, sändebudet från de fauner som samlats för att kämpa mot Vita Häxan, kom till barnen och bävrarna när solen redan stod lågt på himlen. Han hade skickats för att få veta deras planer, inte minst var och när trupperna skulle samlas. Det var inget möte som krävde mycket tid men Mernus önskade ändå att han kommit tidigare. Det var mycket intressant att prata med de främmande människobarnen, att diskutera krigsstrategier och att prata om det gamla Narnia och profetian. Därför blev han glad när han fick sällskap och kunde fortsätta prata åtminstone en liten bit på vägen när han var tvungen att bryta upp. Mernus tog dock inte illa upp över att hans nya kamrat var tvungen att vända tillbaka så fort. Han vände sig om för att buga och ta farväl och innan han hann inse vad som hände hade han fått en kniv inkörd mellan revbenen. Luften gick ur honom och han sjönk ner på knä. Hans förvånade och bedjande blick sökte förgäves efter den andras när ett dödande knivhugg utdelades mot hans hals.
Theodor var bybo
rip Theodor !
Undrar om ulvarna bara ville vara säkra på att lyckas med käket denna gången eller om de hade Theodor på någon annan roll?
