Fibusen
Trådstartare
Jag börjar bli orolig över brorsan. Han brukar inte vara så jätteaktiv med mobilen dock...
Men, grunden till oron... Han lånade en lite större summa pengar av mamma för x antal år sen när han pluggade som han betalar av på varje månad nu när han jobbar,och han är lika glömsk som mig så morsan är inte orolig när pengarna inte kommer den 25e, runt 28,29 brukar hon skicka iväg ett sms för att påminna, då brukar han swisha över inom några timmar. Det är han själv som sagt åt henne att påminna om pengarna så det är inget tjat.
Nu skrev hon i förrgår och påminde om pengarna och hon hoppades att allt var bra, men ingen swish. I dag skrev hon igen, för att hon blivit lite orolig, och frågade om allt var bra, och kunde han inte betala denna månad så var det såklart lugnt, men hon ville kolla så allt var bra bara. Inget svar.
Jag VET som sagt att han kan vara väldigt seg att svara, och han blir lite irriterad på mamma för att hon blir så orolig direkt, och i bland tror jag nästan han skiter i att svara bara för att han blir irriterad. Men han brukar alltid skicka över pengarna då bara istället, och då ser ju mamma att han lever så hon blir lugn igen.
Brorsan är lite speciell, han tycker att han är vuxen (vilket han såklart är!) och inte behöver ha så mycket kontakt med mamma liksom, svår att få tag på, och både mamma och pappa kan behöva ringa många ggr innan dom får napp. I bland går det månader innan dom pratar över sms/telefon. Men mig brukar han oftast svara eftersom jag inte är lika ”på”, och brorsan avgudar min son så han vill gärna veta vad som händer i sonens liv.
Hur som, jag skickade sms i dag jag med, inget speciellt, bara skrev att jag hoppades att allt var bra och att packningen går bra. Han ska nämligen flytta nästa månad. Men inget svar. NU börjar jag också bli nojig.
Han bor nere i Malmö, och vi i Dalarna, så det är liksom inget man bara ”glider förbi”. Men vad gör vi om vi inte får tag på han? Hade vi normalt sätt fått tag på honom lätt och han inte hade svarat så hade jag såklart varit livrädd nu, men jag börjar som sagt bli orolig jag med...Samtidigt så vet jag ju hur han är så jag känner att jag borde inte dra igång på alla cylindrar redan. Även fast det känns lite oroväckande faktist...
Vet egentligen inte vad jag vill med tråden, skriva av mig för att jag som sagt börjar bli orolig kanske.... Men som sagt, vad gör vi om vi inte får något livstecken från han i morgon? Eller på Tisdag? Hur länge kan man avvakta?
Men, grunden till oron... Han lånade en lite större summa pengar av mamma för x antal år sen när han pluggade som han betalar av på varje månad nu när han jobbar,och han är lika glömsk som mig så morsan är inte orolig när pengarna inte kommer den 25e, runt 28,29 brukar hon skicka iväg ett sms för att påminna, då brukar han swisha över inom några timmar. Det är han själv som sagt åt henne att påminna om pengarna så det är inget tjat.
Nu skrev hon i förrgår och påminde om pengarna och hon hoppades att allt var bra, men ingen swish. I dag skrev hon igen, för att hon blivit lite orolig, och frågade om allt var bra, och kunde han inte betala denna månad så var det såklart lugnt, men hon ville kolla så allt var bra bara. Inget svar.
Jag VET som sagt att han kan vara väldigt seg att svara, och han blir lite irriterad på mamma för att hon blir så orolig direkt, och i bland tror jag nästan han skiter i att svara bara för att han blir irriterad. Men han brukar alltid skicka över pengarna då bara istället, och då ser ju mamma att han lever så hon blir lugn igen.
Brorsan är lite speciell, han tycker att han är vuxen (vilket han såklart är!) och inte behöver ha så mycket kontakt med mamma liksom, svår att få tag på, och både mamma och pappa kan behöva ringa många ggr innan dom får napp. I bland går det månader innan dom pratar över sms/telefon. Men mig brukar han oftast svara eftersom jag inte är lika ”på”, och brorsan avgudar min son så han vill gärna veta vad som händer i sonens liv.
Hur som, jag skickade sms i dag jag med, inget speciellt, bara skrev att jag hoppades att allt var bra och att packningen går bra. Han ska nämligen flytta nästa månad. Men inget svar. NU börjar jag också bli nojig.
Han bor nere i Malmö, och vi i Dalarna, så det är liksom inget man bara ”glider förbi”. Men vad gör vi om vi inte får tag på han? Hade vi normalt sätt fått tag på honom lätt och han inte hade svarat så hade jag såklart varit livrädd nu, men jag börjar som sagt bli orolig jag med...Samtidigt så vet jag ju hur han är så jag känner att jag borde inte dra igång på alla cylindrar redan. Även fast det känns lite oroväckande faktist...
Vet egentligen inte vad jag vill med tråden, skriva av mig för att jag som sagt börjar bli orolig kanske.... Men som sagt, vad gör vi om vi inte får något livstecken från han i morgon? Eller på Tisdag? Hur länge kan man avvakta?
Senast ändrad:
