När ska man ge upp?

[Pannkaka]

Oh herregud, nu vet jag snart inte vad jag ska ta mig till! Det känns som om jag helt tappat lusten - borde jag kämpa eller är det lika bra att lägga ner? Snälla kloka bukare, give me advice!

Lite bakgrund: Jag har haft häst, ridit och tävlat mycket i hela mitt liv. För några år sedan flyttade vi från staden ut en bit i skogen. Härliga ridvägar, men ingen paddock. Gick även från att stå inhyrd till ett litet eget stall.
Tävlingsponnyn fortsatte gå bra, vi åkte ofta och tränande och tävlade samt filade själva i skogen.
Jag passerade åldersgränsen och han såldes. Kvar var en ungponny som jag utbildat men syrran nu red. Själv köpte jag av förälskelse ett fullblod, outbildat och med gammal utläkt skada.
Min tränare sen många år flyttade och kvar fanns endast en tränare jag inte trivs med. Hästen gick framåt, vi tävlade lite men sedan i våras vägrar jag rida för den enda tränaren.
Min mamma och jag bråkade mycket om detta vilket lett till att hon inte vill hjälpa mig ekonomiskt eller med körning till annnan tränanre - som iofs inte finns på orten. Ute där jag bor finns inte ens en paddock att träna i.
Syrran är inte hemma i veckorna, så nu rider/sköter jag två hästar. Mamma hjälper mig inte längre då hon säger att hon inte tycker det är lika roligt som förr.

Jag borde ge upp för:
- Jag känner mig usel, men det är inte roligt att rida utan att träna och tävla! Det finns liksom inga mål med allt jobb nu längre.
- Ingen av hästarna passar som enbart skogshästar - de behöver banjobb för att utveckals. Jag kan inte köra; mamma vill inte.
- Att själv ta hand om tre hästar (en unghingst också) och rida två helt själv tar fyra-fem timmar varje dag. Jag jobbar, och det blir alltid stressigt i stallet.
- Mamma förväntar sig att jag tar alla beslut vad gäller skoning, vaccination, träning osv, något som jag inte skött innan och inte kan sköta utan hennes hjälp.
- Att alltid vara ensam går mig på nerverna. Igår höll jag på och provade sadlar och började gråta bara för att jag inte har någon att diskutera ens det med.

Men samtidigt:
- Hästen jag har är den bästa häst jag någonsin haft, alla kategorier. Den gamla skadan i kombination med att han är svår gör att jag förmodligen kommer ha väldigt svårt att hitta en köpare. Vilken ambitiös duktig ryttare, förutom tokiga jag, vill satsa på ett avdankat fullblod?
- Hästarna ÄR mig! Det jag glänst på, alltid kunnat bäst, alltid lyckas med. Vad ska jag vara bra på istället?
- Vad ska jag göra med all tid?
- Dessutom känner jag mig dålig, som en förlorare, när jag bara tänker tanken att sluta. Vad hände med ge aldrig upp, keep fighting osv?

Oj, så långt det blev! Hoppas någon orkar läsa och försöka hjälpa mig bestämma mig...

(Moderator får gärna flytta tråden om den är fel, chansade... )

 

[helena_hamrerk]

Sv: När ska man ge upp?

Det låter som om det helt enkelt har blivit för mkt för dig... Kan ni intesälja ungponnyn? Eller iaf lämna ut den på foder. På det viset blir det ju "bara" två hästar kvar i stallet om jag förstår det rätt? Varav en unghingst som inte rids?

Förstår att det känns jobbigt men om ni gör er av med en så kanske lusten börjar komma tillbaka?

Du har inget körkort ellern varför kan du inte köra själv till ridhus?

 

[sassiball]

Sv: När ska man ge upp?

Du behöver lite nytänkande låter det som. Du har heltidsjobb - så varför inte flytta hemifrån? Ta med dig en häst (fullblodet) och stalla in den där det finns träningsmöjligheter.

 

[murran]

Sv: När ska man ge upp?

Tror du skulle må bra i ett stall där det finns kompisar och träningsmöjligheter. Om du har råd, så kan du flytta, annars kanske du kan sälja en häst!

 

[Zab]

Sv: När ska man ge upp?

Jag har nyss själv fått tillbaka lusten. Mitt fall var dock annorlunda; kunde knappt ridas min häst, bara skritta och vi kom ingenstans. Lösningen var tillridning och att låna en ponny som kan lite.. nu längtar jag efter varje möjlighet att rida igen

I ditt fall.. avskaffa hästarna som inte är ''dina'' och/eller flytta hemifrån eller flytta hästen iaf till ett annat stall. Det låter som om det bara är för mycket och för ensamt.

Nyfiken; varför vägrar du rida för tränaren?

 

[norma5]

Sv: När ska man ge upp?

Hej! känner verkligen med dig, hästeriet kan verkligen suga musten ur en ibland. Jag tycker det verkar som om du egentligen klarar av dina hästar bra och är jätteduktig. Försök förklara för din mamma hur du känner det,mammor vill faktiskt för det mesta sina barns bästa. Det kanske räcker att hon hjälper dig med vissa saker och med uppmuntran tror jag du klarar dig bra, det verkar ju som om du i allafall inte skulle må bra av att inte ha hästarna,finns det nån medryttare eller stalltjej du skulle kunna engagera annars?
Ge inte upp ! Kram!