När sa det klick?

[Lavinia]

Hej!

Min förra häst föll jag för direkt när jag såg henne i stallet. Hon var precis det jag letade efter just då .

Nuvarande häst var inte alls lika mycket kärlek vid första ögonkastet. Jag konstaterade krasst att hon var en häst jag skulle kunna ha mycket roligt med och köpte henne därför efter någon natts betänketid. Jag har fortfarande (snart 10 år senare) lika roligt med henne och vill inte byta henne mot nån annan häst . Det har vuxit fram med henne.

/L

 

[DressageNerd]

Jag brukar känna efter hur hästens personlighet är i hantering och ridning, och känna om det är en häst jag vill jobba med varje dag. Det brukar inte vara någon stor känslostorm av kärlek utan mer ett stilla gillande - Och hittills har jag aldrig blivit besviken i det långa loppet.

 

[Bri]

Jag klickade direkt med båda mina hästar jag köpt. Kände direkt att jag skulle tycka om dem när jag såg dem i stallgången och så var det också. Mycket nöjd med båda köpen!

 

[MiniLi]

Jag är inte säker på att det där ”klick” har varit en framgångsfaktor i mina tidigare hästköp. Har ganska direkt känt ”den här vill jag ha!”, men det har inte varit det klokaste valet kanske..
Jag tror mer på att göra smarta val baserat på flera faktorer..

 

[skuggi]

Jag har oftast sett redan på bild/film om "det" finns där, sen när man har träffats så har det känts direkt att det varit rätt, även om man inte kunnat provrida.
I vissa fall, när man köpt unghäst, har det sen visat sig att när man väl börjat rida dem att vi inte klickar lika bra uppsuttet. Hade därför bestämt att jag aldrig skulle köpa unghäst igen, utan bara såna jag faktiskt kan prova.. Men det gick ju åt skogen med det löftet

 

[nullo-modo]

Tycker jag märker det med en gång jag ser hästen, låter kanse lite flummigt men först kan jag ana det när jag ser hästen men vet efter lite kli i pannan och ser ögonen på hästen.

Förra hästen köpte jag från en fullblodsuppfödare och var i en hage med ganska många hästar och jag dras till en av dom, frågar lite vilken som skulle kunna passa mig och uppfödaren pekar ut 2 av hästarna och hon var en av dom, troligen hade det blivit den hästen eller igen där ifrån.

 

[mollyphlox]

De hästar jag känt ”klicket” med har jag direkt bara fått en bra känsla av helt enkelt. Jag har känt mig lugn och bekväm i deras sällskap. Sen har jag med tiden bara tyckt om dem mer och mer efterhand vi blivit mer bekanta med varandra.

Min första häst kände jag inget klick, mera som ett ”mja.” Köpte ändå och tänkte att det kommer med tiden. Det gjorde inte det, visst tyckte jag mer om honom efterhand men det där lilla extra fanns bara inte. Sålde hästen efter ett år, hälsade faktiskt på honom förra veckan efter att inte sett hästen på nästan 2 år. Han kände igen mig, roligt att se att han mådde bra och är omtyckt men ingen känsla av saknad precis.

Nuvarande hästen såg jag första gången som föl/unghäst i en hage då jag är bekant med uppfödaren sedan tidigare. Har sett mamman en hel del och ridit mormor. Såg annons om att han var till salu och diskuterade med uppfödaren första gången då jag fortfarande studerade hösten 2013. Då hade jag inte ännu möjlighet att köpa häst och han var bara 2,5 år gammal då. Skulle inte ha unghäst. Såg honom på annons lite nu som då och varje gång var det något jag fastnade för.. Men antingen inte läge att köpa häst just då eller så tänkte jag bara att jag ska inte ha en unghäst - för mycket jobb och för lite erfarenhet.

Våren 2016 hade jag precis sålt min första häst och skulle ha paus ett tag och leta häst i lugn och ro. En bekant hörde av sig till mig och frågade om jag var intresserad av en fjording som han fått in för skolning samt försäljning. Åkte och kollade samt provred en skranglig, nyligen inriden nästan fyraåring och det fanns bara något som jag fastnade för direkt. En vecka senare var han min och jag har inte ångrat det, snart 2 år senare

 

[pews1972]

Min dotter och jag köper ofta hästar på "postorder" - dvs vi ser hästen på bilder, film och pratar med ägaren och sedan köper vi den. På något vis så har det sällan blivit fel. Några av de bästa hästar vi haft har vi köpt på så vis. Vet inte riktigt vad det är som gör att vi faller för vissa och det sen visar sig stämma ...
Och ja - några av dessa är hästar vi köpt för att sedan sälja vidare men några har vi också köpt till oss själva för att behålla.
Den första var till dottern, en hopponny från irland. En äldre läromästare som gått de högsta klasserna där. Med den så gick dottern från LC till MsvA på mindre än 6 månader och han fick sedan stanna hos oss tills han dog (alltid saknad).
Min egen fina lilla isis är också köpt osett och det kunde inte ha blivit bättre

 

[Squie]

Så min fråga är - när visste ni att hästen ni tittade på var den som skulle följa med er hem?

Jag ställde mig frågan om hur ett liv utan denna häst skulle kännas. O så lyssnade jag innåt.

 

[Cessan]

Jag har klickat ordentligt med eg två hästar.

Den ena var ett föl som var i stallet som jag hade min dåvarande foderhäst i. Dom hade två föl och båda var till salu. Insåg att jag var tvungen att köpa min häst när jag fick panik vid tanken på att dom skulle sälja "min" häst. Hon och jag hade några fantastiska år ihop (och jag hade aldrig sålt henne om inte livet tvingat mig). Vi lekte oss genom unghästtiden och inridningen gick som en dans... var som att vi kunde förstå vad den andra ville och hur den andra mådde. Mitt livs häst

Den andra var en valack som en kompis hade på utbildning/försäljning. När han var i närheten såg jag ingen annan/inget annat spelade roll och allt fokus låg på honom. Han hade lite problembeteenden men för mig var det aldrig ett problem, vi skrattade oss (eller jag iallafall, han var rätt sur på mig ibland som inte blev rädd) genom det som skulle kunnat bli problem. en fantastisk ambitiös och känslig häst som dock hade väldigt nära till stress och tyckte att anfall var bästa försvar. Tyvärr hade jag inte möjlighet att köpa honom (hade redan tjejen över) och pga hans stress fick dom istället för sälja honom ta bort honom. en häst jag alltid kommer sakna

 

[Oh_really]

Jag är på gång att köpa min första häst och har hittat en som är intressant. Då både min tränare och vänner är upptagna den här veckan och det finns en annan potentiell köpare så kommer jag att åka själv och låta maken filma mig. Min tränare gillar hästen på video när den rids av säljaren och jag vet vad jag vill göra/fråga om under provridningen. Det jag däremot är osäker på, vilket kanske är lite fånigt, är hur jag vet om jag borde köpa den. Jag hade egentligen velat titta på fler så att jag kan jämföra, men tyvärr är det bara den här som ligger ute just nu som jag tycker är värd att åka och titta på (känner mig däremot inte stressad att köpa denna bara för att köpa någon häst, känns det inte bra så väntar jag hellre).

Så min fråga är - när visste ni att hästen ni tittade på var den som skulle följa med er hem?

Jag tittade flera gånger på araben Galishimo när han var två år, och jag vägde länge om han var lämplig för mig eller inte. Vid tredje besöket gnäggade han glatt vid åsynen av mig och då smälte hjärtat. Löjligt men sant. Att hälsa med en gnäggning gör han fortfarande, sju år senare. Jag har tittat till honom två gånger idag och blev hjärtligt hälsad båda gångerna (han står på lösdrift med 5 andra hästar så det handlar inte om mat eller ensamhet).

Eftersom jag bara ville ha en hobbyhäst och var utan tävlingsambitioner så vägde hans allmänna kärlek till människor ganska tungt!

 

[Problematisk]

Ponnyn kände jag sedan innan. Första gången jag såg honom blev jag "kär" och tyckte han var ursöt och charmig, med tiden jag såg honom riden osv tyckte jag även att han verkade väldigt fin och trevlig. Och fina tävlingsresultat Sedan fick jag börja rida honom, och jag var ju redan kär så något klick behövdes inte Men ju mer vi lärde känna varandra, desto bättre gick det såklart. När jag sedan fick chansen att köpa honom var det liksom ingen tvekan.

Storhästen var det mest mamma som bestämde. Hon (som antagligen aldrig kommer rida hästen) klickade direkt från marken. För mig växte det fram allt eftersom med tiden, men visst kändes det trevligt och "hemma" redan på provridningen.

Två tidigare ponnyer däremot kändes det klick med ganska direkt. Den första när jag på provridningen red ut en liten sväng. Då sa det klick och jag kände att han var helt rätt. Andra var jag rätt övertygad om redan efter att ha pratat med säljaren och sett film, och egentligen kände jag redan i stallet att det var min nya ponny

 

[Fiorano]

@GoLightly Hur gick det med provridningen ?

Med mina två nuvarande har det inte klickat direkt i början, har nog inte gjort det med nån av mina hästar då jag tenderar att göra impulsköp och gärna osett. Barb växte sig verkligen på mig desto mer jag red och kom ut och tävlade. Hon har dock väldigt mycket integritet och släpper inte riktigt in en, men nu efter sju år tillsammans känner vi verkligen varandra utan och innan och hon är min hjärtehäst.

Burb är nog det mest ogenomtänkta jag köpt. Vi möttes upp halvvägs och när säljaren lastade ut tänkte "herregud, vad har jag gjort??". Burb är byggd med jätterumpa, låg rygg och såg ut som två hästar som knappt satt ihop... I början var Burb superstressad och otroligt svår att få kontakt med i ridningen och jag var aningen uppgiven i perioder och trodde väl aldrig jag skulle få ordning på nånting. Samtidigt har hon hela tiden varit världens vänligaste häst att ha med att göra och hon är underbar. Nu funkar hon rätt bra men är väl inte riktigt den talangen jag egentligen velat ha. Samtidigt har jag hellre en häst jag kan göra allt med från att lalla runt barbacka till att ut och tävla än bara galen talang.

Red dock en häst för ett par månader sen som jag inte kan glömma. Hade så gärna velat ha den, den är till salu, men tre hästar inackorderade funkar inte .

 

[Bison]

Jag har ju haft några hästar, då blir det lättare att veta vad man letar efter och hur det ska kännas.

Jag fick avliva en av mina i november efter ett halvårs rehab.
Jag kollade annonser och hörde mig för bland vänner men hittade absolut ingenting som intresserade mig.
Jag hade en ganska klar bild i huvudet vad jag sökte.

En kompis jobbar hos en stor fälttävlansryttare och de skulle få hem några hästar från Irland.
Hon visade en film när han fortfarande stod där och det såg absolut intressant ut.
Så kom han hem, hon gillade honom väldigt mycket och trodde verkligen han kunde passa.

Några veckor senare åkte jag ner och stannade i tre dagar och provred.
Jag fastnade för honom direkt, det var ingen tvekan. Trots att han är lite småful exteriört och inte var så ridbar så hade han så mycket hjärta och snällaste ögonen ever.
Nu har jag haft honom tre månader och det har varit tre underbara månader.
Vi passar otroligt bra ihop, han är precis min typ av häst och jag tror jag är precis hans typ av människa

 

[GoLightly]

@GoLightly Hur gick det med provridningen ?

Med mina två nuvarande har det inte klickat direkt i början, har nog inte gjort det med nån av mina hästar då jag tenderar att göra impulsköp och gärna osett. Barb växte sig verkligen på mig desto mer jag red och kom ut och tävlade. Hon har dock väldigt mycket integritet och släpper inte riktigt in en, men nu efter sju år tillsammans känner vi verkligen varandra utan och innan och hon är min hjärtehäst.

Burb är nog det mest ogenomtänkta jag köpt. Vi möttes upp halvvägs och när säljaren lastade ut tänkte "herregud, vad har jag gjort??". Burb är byggd med jätterumpa, låg rygg och såg ut som två hästar som knappt satt ihop... I början var Burb superstressad och otroligt svår att få kontakt med i ridningen och jag var aningen uppgiven i perioder och trodde väl aldrig jag skulle få ordning på nånting. Samtidigt har hon hela tiden varit världens vänligaste häst att ha med att göra och hon är underbar. Nu funkar hon rätt bra men är väl inte riktigt den talangen jag egentligen velat ha. Samtidigt har jag hellre en häst jag kan göra allt med från att lalla runt barbacka till att ut och tävla än bara galen talang.

Red dock en häst för ett par månader sen som jag inte kan glömma. Hade så gärna velat ha den, den är till salu, men tre hästar inackorderade funkar inte .

Hästen såldes dagen innan jag skulle dit, och veckan därefter hände samma sak med en annan intressant häst. Tyvärr finns det inte så många till salu som passar in på det jag söker men jag letar vidare.

Tack för alla svar!

 

[TheRedLightning]

Så min fråga är - när visste ni att hästen ni tittade på var den som skulle följa med er hem?

När provridningen kändes superbra och all hanteringen i stallet/hagen kändes bra, dvs fick bra intryck om hur hästen hade det.

 

[caradan]

Med nuvarande tant så det klick från min sida nästa omgående vid provridningen.
Jag är jätte harig när det kommer till ridning men hon fick mig är tom våga galoppera hemåt själv på första ridturen.
Hon är bara så bäst och lugnet själv.

 

[GoLightly]

Tack så mycket för alla svar! Nu har jag hittat min häst (förhoppningsvis, veterinärbesiktning imorgon ). Något egentligt klick var det kanske inte, men han är väldigt rar, rolig att rida och positiv så tror att det bli toppen

 

[supersonic]

Tack så mycket för alla svar! Nu har jag hittat min häst (förhoppningsvis, veterinärbesiktning imorgon ). Något egentligt klick var det kanske inte, men han är väldigt rar, rolig att rida och positiv så tror att det bli toppen

Vad kul, grattis! Det blir nog bra med tiden ska du se, det låter som en toppenhäst!

 

[GoLightly]

Vad kul, grattis! Det blir nog bra med tiden ska du se, det låter som en toppenhäst!

Tack