När ens egen hund blir ett monster...

Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Man raderar den verkligen inte, man tar ansvar och lär hunden kommandon och lär den lyda, fungerar inte det och hunden faktiskt drar och dödar ändå, då bör man inte ha den lös eller utan uppsikt. Det går att träna och kontrollera även sådanna hundar.

Jag skyller inte ett dugg på hunden i mitt fall, det var ägaren som inte var som den skulle, den borde inte haft hunden lös eftersom den drar på allt som springer ifrån den pga dens väldiga jaktinstinkt. Typiskt bristande ägarskap i mitt fall.

Som jag skrivit flera gånger, lek är inte densamma, hundar som känner varandra och lekjagar är inte samma sak som när dom sätter av efter ett byte oavsett hundarnas storlek.

Ja det går att kontrollera, och det är ju precis det jag gjorde med mina greys. Ja förutom den där dundertabben med kattungen då =/ Men jag tillät dem att vara lös utan att stå under direkt uppsikt hela tiden på den inhägnade tomten. Med risken att en hare skulle komma skuttande. Det står jag för.

Det innebär inte de var mördarmaskiner. De var lös i skogen på promenader och svampplockning etc och såg både skuttande harar och rådjur. Men lät bli, ett nej räckte. Men där vi 'missar' varandra tror jag? Skillnaden mellan när matte är där och säger nej, och att försöka lära en hund att matte har ett för evigt gällande nej (det jag anser är radera ut många års träning och instinkt). Och där vi skulle agerat olika? Du skulle aldrig haft den hunden lös ens på inhägnad, nätad tomt - jag hade det. (Det hade fö hundarnas tidigare ägare med, hela flockar kappgreys lösa på tomt med nätstängsel.)

Mina hundar, både Viktor och greyisarna lekte flera gånger på Gärdet i Sthlm, i stora hundrasthagar, stora fårhagar osv med andra, främmande hundar av alla storlekar utan att missta en annan dvärghund för bytesdjur och kröka minsta hår på dem. De var dock, vilket jag tror är tämligen relevant i sammanhanget, bra med 'alla' andra hundar. Fanns inte minsta hundaggresivitet hos dem (det är för en förutsättning för kappgreyisar - gruffar de under lopp blir de diskade på livstid)

Nej, den ägaren skulle inte haft hunden lös. Och JAG skulle inte haft en sådan hund lös.
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Som sagt, det är attityden att du minsann inte har lust att ha dom under uppsikt på gården osv och att dör någon eller skadas så händer det och inget du tänker göra något åt för det är på gården och där får hundarna göra vad dom vill. Det är attityden jag tycker är tråkig för med den attityden att tillåta hunden jaga och döda, då kommer det tillslut även hända olyckor.

Man tar sig an dom hundar som man kan klara av att ta ansvar för, kräver dom uppsikt och inte kan lämnas ensamma så kanske man inte bör ha en sådan hund. Finns för mig inga ursäkter.

Det är min åsikt.

Och som sagt, hundrastgårdar, lekar...inte samma sak som i skogen se en liten vit grej som flyr. Den som stack efter min hund var inte i allmänhet hundaggerssiv, den funkade bra med andra men såg inte ens att min var en hund. Den såg något som stack iväg och jag klandrar inte hunden på något sätt, den följde sin uppenbart av ägaren okontrollerade jaktinstinkt och det gick som det gick.
 
Senast ändrad:
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Klurar lite på det här med att försöka hitta en ägare.. Som sagt så kände jag inte igen katten, ingen av dem som brukar röra sig i närheten.
Visst skulle jag kunna skriva en lapp men har tre affärer på ungefär samma avstånd, Coop maxi och en mindre Ica, alla ca 2mil härifrån.
Och VAD ska man skriva?
"hej, mina hundar bet ihjäl en katt, är det din?"... :crazy:
Har funderat länge vad man skulle kunn skriva men kommer inte på nåt som inte låter helt vidrigt..

Det räcker ju med att du skriver att du hittat en död katt utan märkning, och så en bild om det går att ta utan att det syns vad som hänt/ser otrevligt ut, annars en beskrivning.

Sätt en lapp på varje affär?

Sen om någon ringer och det visar sig vara kattens ägare, ja då får du förklara vad som hände. Men på lappen behöver du ju bara skriva att den påträffats död liksom
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Som sagt, det är attityden att du minsann inte har lust att ha dom under uppsikt på gården osv och att dör någon eller skadas så händer det och inget du tänker göra något åt för det är på gården och där får hundarna göra vad dom vill. Det är attityden jag tycker är tråkig för med den attityden att tillåta hunden jaga och döda, då kommer det tillslut även hända olyckor. Man tar sig an dom hundar som man kan klara av att ta ansvar för, kräver dom uppsikt och inte kan lämnas ensamma så kanske man inte bör ha en sådan hund om det är vad man vill göra.

Som sagt, det är min åsikt.

Jag tror du missat att de INTE får jaga minsta lilla om jag ser. Det är inte så att jag står lutad mot stallväggen och tycker 'nu får vi se vem som vinner'.

Men OM (och risken för det är kanske nån promille) det under den stund jag INTE märker skulle komma in en hare, ja då håller jag inte det mot hunden. Och den minimala risken att det ska komma in t ex en hare är INTE nog för att jag ska vilja tycka att de ska vara limmade vid min sida hela tiden.

Springer hunden och leker med en pinne när jag mockar, och försvinner utom synhåll en stund, eller ligger kvar uppe på gräsmattan när jag går in i stallet - då kallar jag inte in bara för att det hela tiden ska varas inom synhåll.

Så, du förvränger det jag skriver. Även om det i absolut sista ledet är korrekt. Men vägen dit förvränger du, eller missförstår.
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Varför korrigerar du då över huvud taget om allt bara är kul? Låter inte speciellt schysst i mina öron. Korrigerar jag vill jag vara tämligen säker på att nå fram, annars blir det ju bara ett fysiskt tilltygande, eller är det okej för att han tycker att det är kul att få stryk? Hänger inte med riktigt i resonemanget.

Tycker även att man behöver se till sina begränsningar som förare också. Jag är av den åsikten att jag tror att man kan dressera alla hundar, men att det kan krävas väldigt mycket input från utomstående för att man ska få en bra och objektiv bild av hunden (även om den är ens egen).

Nu kanske ska sägas att de flesta brukar anse Viktor vara ett under av lydnad. Jag håller inte med, men det är ju för jag vet de delar som saknas (t ex att fokusera på grannens katt och inte mig. Även om han inte skulle släppa fotgåendet för det, så han har släppt fokus).

Men till 99% är han ju absolut inga problem och väldigt väluppfostrad. Och dit har vi ju tagit oss just för att jag lyckats hitta både rätt sätt att korrigera i givet läge - och rätt belöning i givet läge. Och där är ju svaret varför jag övht korrigerar, jag försöker fortfarande hitta en funktionell korrigering och en funktionell belöning i de där lägena vi har kvar.

Jag har för övrigt aldrig gett min hund stryk (eller, det kanske beror på definition) - jag tänker inte prova heller, och det är inte ffa för att jag är ganska säker på att det skulle vara funktionslöst, utan för att jag inte tror på den metoden.

Om det inte vore för att mina nerver skulle sabotera allt (dvs jag kunde vara likadan på tävling som på träning med främmande hundar under tävlingslika former) skulle han utan problem kunna starta LKL 1&2 med lysande resultat. Så det är liksom ingen ostyrig problemhund. Men vi har några områden där det inte går så lysande dessvärre. Som visar sig ibland.
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Jag tror du missat att de INTE får jaga minsta lilla om jag ser. Det är inte så att jag står lutad mot stallväggen och tycker 'nu får vi se vem som vinner'.
Men du accepterar ändå att hunden jagar och dödar andra djur om dom råkar komma ivägen. Det är som sagt attityden om att du minsann inte vill ha en hund som klistrad efter dej hela tiden och därför får göra vad den vill som jag är emot. Har man en sån hund måste den vara under uppsikt enligt mig.
Och den minimala risken att det ska komma in t ex en hare är INTE nog för att jag ska vilja tycka att de ska vara limmade vid min sida hela tiden.
När jag menar under uppsikt menar inte jag att hunden ska gå fot utan att man just har den under uppsikt och kan avbryta om något av misstag kommer i dens väg.
Springer hunden och leker med en pinne när jag mockar, och försvinner utom synhåll en stund, eller ligger kvar uppe på gräsmattan när jag går in i stallet - då kallar jag inte in bara för att det hela tiden ska varas inom synhåll.
Som sagt, jag tycker annorlunda, jag hade inte släppt min utan uppsikt och han jagar inte ens. Vi tycker olika om vad som är att ta ansvar och inte helt enkelt. Att ha hunden inom synhåll betyder inte att hunden är klistrad mot en.
Så, du förvränger det jag skriver. Även om det i absolut sista ledet är korrekt. Men vägen dit förvränger du, eller missförstår.
Nej, jag förvränger inte någonting, det är din attityd som jag har något emot. Detta citatet under tex, inte okej för mig.
Den friheten anser jag de SKA ha. Alltså accepterar jag att den även medför att bytesdjur kan stryka med. Och att grannens katt på vår gård dessvärre ÄR ett bytesdjur, även om vår/a katt/er INTE är bytesdjur.
Enligt dej ska hunden av någon anledning få gå fritt utan uppsikt och stryker nåt med så gör det.
 
Senast ändrad:
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Vi får enas om att inte vara ense. Med ditt synsätt antar jag att du aldrig skulle lämna greyhound och katt ensamma hemma heller t ex? Hunden KAN se katten som ett bytesdjur. Även om risken är minimal (nu talar jag om en hund och katt som bor i samma hushåll och känner varandra).

Men som sagt, agree to disagree är nog vad som återstår =)
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Vi får enas om att inte vara ense. Med ditt synsätt antar jag att du aldrig skulle lämna greyhound och katt ensamma hemma heller t ex? Hunden KAN se katten som ett bytesdjur. Även om risken är minimal (nu talar jag om en hund och katt som bor i samma hushåll och känner varandra).

Men som sagt, agree to disagree är nog vad som återstår =)

Jag har inte den erfarenheten så jag kan inte svara på vad jag skulle göra om jag hade en greyhound och en katt hemma, vet inte vad som är speciellt just med dom två ihop. Om dom tjaffsade och var på varandra så antagligen hade jag inte vågat det. Hade dom låtit varandra vara så hade jag nog vågat det.
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Inte mer än att en kappgreyhound (som jag tänkte på, men glömde speca) är avlad på sin jaktinstinkt och tränad att på synretning enbart jaga små bytesdjur (ersatta med en trasa på en trissa, men hunden går på synretningen) och har som mål att nå upp bytesdjuret och döda det. Samt då är kapabel iom sin storlek och käkstyrka att blixtsnabbt döda t ex en katt.

Och då vetskapen att en katt kan misstas för bytesdjur. Samt att hunden med största sannolikhet skulle döda en främmande katt som triggade jaktinstinkten.

Dvs det finns en extremt liten risk att i ett specifikt läge där katten idkar 'flygtur genom luften ner från garderoben' över den sovande hunden, som vaknar till och ser katten flyga genom luften, utan att 'tänka efter' reagerar på retningen och klipper katten.

Det har hänt. (Alltså inte mig då, men andra). Snälla, superkattvana hunden som i X år levt i harmoni med katten och delat sovplats etc klipper katten. Endera med husse/matte hemma, eller när husse/matte inte varit hemma. Statistiskt kanske det är en teoretisk risk på nån promille, men det finns ju aldrig GARANTIER för att 'min hund ALDRIG skulle..'. (Eg inte oavsett ras, men nu tog jag kappgreys som ex bara för att det var de som fick vara ex ang harar som kommer in på inhägnad tomt).

Och om man ska kunna garantera att det inte händer måste man ju helt enkelt separera katt och hund när man går hemifrån t ex.
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Så kommer kattskrället strax till korgen och formligen ålar sig in i munnen på hunden och tycker 'mer, mer'. Och FÖRSÖK uppfostra en katt att ge fan i det liksom....

På samma sätt som man lär den att inte vara på bordet/spisen/whatever ;)

Jag vet inte om dom katter (vanliga hederliga bondkatter) jag har levt med har varit osedvanligt duktiga på att fatta vad som är "rätt och fel", men jag resonerar som så att kan man lära dom att inte gå upp på diskbänken och snatta mat så kan man lära dom en massa annat också. Dock är det många med hund och katt som hellre skäller/säger till hunden att ändra beteende osv än att försöka lära katten "hyfs", enligt min erfarenhet.
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Ja antagligen skulle det gå om jag gav mig fan på det. Fast inte lika lätt som att inte vara på bord/bänkar, komma på inkallning, gå ned från sängen på inkallning eller apportera (just det sista säger väl nog mer om missen än om min talang som kattränare ;))

Så är väl snarare att jag inte just gett mig den på att nu SKA han låta bli. Och det är ju för han gärna får kela med hunden och så, och t ex 'inte på bänkar-träning' ju genomfördes under en kort period med 'det är obehagligt vara på bänkar'. Jag vill inte skapa ett obehag kopplat till hunden.
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Tja, kan du lära misen att apportera så måste du ju kunna lära den ett "sluta/låt bli" tänker jag. Gör som du har gjort med dom andra momenten katten kan (för jag antar att du inte har lärt in inkallningen med obehag :))
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Jag har en översocial siames - du kan gissa hur svårt inkallning var ;) Ropa på katten. Katten kommer. Matte klappar katten. Katten inser det är en skitbra ide att komma när matte ropar.

Bänkar. Matte 'slänger' ner katten från bänken. Katt tycka det vara hemskt att bli förvisad. Katt hålla sig på golvet.

Matteförvisning fungerar ju dåligt när det är hunden katten ska låta bli. Hmm.. om katt inte åla sig in i munnen på hund, så bär matte katten i munnen? Eller.. Eh.. Nä.. (Det skulle säkert funka dock ;))
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Och som sagt, hundrastgårdar, lekar...inte samma sak som i skogen se en liten vit grej som flyr.

Var det inte en inhägnad gårdsplan/trädgård det handlade om? Jag har inte 100% koll på hundarna när de är i vår inhägnade trädgård och de går definitivt inte i koppel där.
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

I jaktlagen och jaktförordningen finns en del som berör hundar. Bl a nämns där att hund under tiden 1 mars till 20 augusti ska hållas under sådan tillsyn att den hindras från att löpa lös i marker där det finns vilt. Detta innebär inte automatiskt att hunden inte får vara okopplad, den måste dock stå under sådan lydnad som om den vore kopplad. Regeringen kan också meddela föreskrifter som avviker från detta och om det finns skäl att skydda vilt, får sådana föreskrifter innebära att koppeltvång gäller.

Lagens syfte är att skydda viltet under den mest känsliga tiden när djuren har sina ungar. Då kan till och med snälla hundar vara farliga. De marker som lagen syftar på är praktiskt taget all naturmark, även större parker och liknande.

Rent generellt får en hund aldrig, även under annan årstid, springa lös okontrollerat. En lösspringande hund i naturen får kopplas upp av markägaren, eller någon som företräder markägaren. Om hunden inte går att fånga in riskerar den att bli skjuten.

Källor: Svenska Kennelklubben och Naturvårdsverket
Ska man tolka lagen så får hundarna inte ränna fritt, men man måste inte ha koppel på hundarna om du har samma kontroll som du skulle ha haft på din hund om den vore kopplad.

Sedan finns det dispenser, tex får vissa klubbar jaktträna i skog och mark med lösa hundar och SBK har även en dispens.
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

kl

och så undrar alla varför jag är så anti för lösa hundar i alla hundtrådar???....jaaa, undra sa flundra:angel:
 
Sv: När ens egen hund blir ett monster...

Så du menar att man inte får ha sina hundar i hundgård? Hur skall alla släd/polarhundar bo enligt dig?

Som jag skrev i första inlägget i tråden så hade jag en självmordsbenägen katt i hundgården en gång. De brukade Smita in under vedboden när jag öppnade bakluckan för att ta ut hunden/hundarna, eller stryka omkring precis utanför hundgården. Den roade sig med att reta mina hundar.
O nej jag hade inte gråtit om hunden varit ute o klippt den. Nån/något har förmodligen klippt den, det är över ett år sedan jag såg den sist. Så kan det gå när man bor mitt i ett vargrevir.
 

Liknande trådar

B
Övr. Hund Hej alla. Nu har jag ett stort problem som jag verkligen skulle behöva Er hjälp med. För tre dagar sedan hämtades en ny hund hem...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 416
Senast: Acses
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattras som rävar inte tar?
  • Förbereda hundar inför bebis?
  • Valp 2025

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp