Sv: Munkorg-krubbitare-hagen
Jag menar inte att "klanka ner på någon" - men det är ju ingen lösning att sätta rem på dom, bara ett förhindrande att göra det dom vill - vilket
[*]ofta leder till att dom hittar på andra tidsfördriv - som ofta blir allt värre o värre.
Absolut. Om det finns en grundanledning och inte har utvecklats till ett inrotat beteende - ja.
Om hästen krubbar pga stress t ex, och du sätter på en rem, så kommer den börja med ngt annat mest troligt (väva, skrapa, vandra, etc). Men om anledningen är borta men beteendet kvar (haken är som sagt veta vilket som är vilket) så kommer inget annat beteende in, utan olaten dör ut.
Jag skulle aldrig någonsin rek rem som första lösning.
Annars kan jag ge dig ett annat exempel - som att bimda fast fingrarna på någon som är notorisk nagelbitare... inte så snällt det heller - hindrar bara beteendet just då - inte på lång sikt.
Fungerar utmärkt OM nagelbitandet är en ful ovana. Fungerar kasst om personen t ex biter för den är nervös. Så återigen - är grundanledningen borta men beteendet kvar - då fungerar det att släcka beteendet. Inte om grundanledningen är kvar, då börjar personen antagligen med ngt annat (bita på tungan, gunga fram och tillbaka etc) för att minska stressen/nervositeten när bita på naglarna inte fungerar.
Allt beror på VARFÖR beteendet finns där.
Jag har haft flera krubbitare, både av enklare och betydligt värre sort, och jag håller helt med TS - den enda lösningen på lång sikt är att byta miljö - till en miljö där hästens symtom blir så små som möjliga.
Behandling med magsårsmedicin är ofta en behandling som åtminstone ett tag gör att hästen mår bättre.
Absolut, håller helt med. Men om beteendet finns kvar när man gjort allt som går vad gäller utredningar etc, och miljön är lugn stressfri osv, och hästen okynnesbiter ändå och det är ett problem - då är jag inte emot att prova rem.Och jag tog upp det med magen redan i mitt första svar till TS.
Tyvärr är det ju så att när ovanan redan blivit en, av hästen uppskattad vana så är det otroligt svårt att få dom att sluta helt - vilket ju TS redan upptäckt
- men att lindra det och få det att "gå åt rätt håll" brukar fungera - det är ju erhört jobbigt när man märker att det bara blir värre o värre.
Helt enig. Om vi tar min ponny igen, så när han kom krubbet han hysteriskt. Pga hur han haft det innan. Och inte ens en tanke på rem då. När han fick bättre miljö minskade bitandet massvis. Men det sista fanns kvar, som ett inrotat beteende. Då fick han rem, och det försvann. Efter X tid togs remmen av, och beteendet återkom inte annat än otroligt sporadiskt (och då i samband med stor stress, t ex krubbet han några dagar vid flytt innan han var inne i nya rutiner, det 'fick' han också. Men okynnesbitandet försvann, och sålänge det var stressfritt inget bitande i övrigt heller. Men det krävdes först att ta bort anledningen, och sen rem ett tag för att bryta det som var kvar och var ren ovana)
Men just att om du sätter på rem utan att ha tagit bort grundproblemet, så kommer ett annat beteende bara, syns ju tydligt på de krubbitare som när inget att bita på finns, istället börjar luftsnappa =/
Skulle hemskt gärna vilja veta vilka långvariga/akuta skador du syftar på - av långvarig krubbitning/luftsnappning alltså:
Inte sagt ngt av snappning. Däremot krubbitning. Tänderna. De slits tyvärr väldigt mkt om det är en notorisk krubbitare. På lång tid riskerar detta att förkorta hästens liv, och senare ge magrealterade problem. Inte pga bitningen i sig, utan på tandslitningen och hästen får problem att äta/tugga ordentligt och därför får magproblem. (Själva krubbitandet i sig, nedsväljandet av luft, har man ju inte även om man trodde det förr, kunnat länka till magproblem. Men effekterna av de nedslitna tänderna hos notoriska krubbitare).
Extrema (sådana har jag bara sett två av, ingan av dem mina tack och lov) kan bli så insnöade på att bita att de inte äter/rör sig i hagen etc, vilket i sig leder till problem.
Min personliga erfarenhet är att krubbitning i mångt o mycket är en ovana som kommer av stress- miljön, träningen eller foderrutiner tex.
Men att vissa stammar har "oroliga magar" och att det därför finns många krubbitare i vissa linjer.
hoppas verkligen det löser sig för TS - vet hur förtvivlad man kan bli av ett eskalerande beteende
Jag tror individen spelar in med. Skrivit det i andra trådar förr, men just om det är en häst som har lätt för 'orala' betendeen eller ej. Det är ju en överslagshandling för att hantera stress/etc (eller magrelaterad, eller kombon), men om de hanterar stressen genom att skaffa sig krubbitning som överslagshandling, eller vävning, eller boxvandring eller skrapande tror jag personligen beror mkt på individen med.
Ponny 1 (P1) var en sådan som helst undersökte saker med munnen/tänderna. Nosa, bita, dra, provtugga.
Ponny 2 (P2) var en sådan som helst undersökte saker med fötterna. Krafsa, sparka, stampa på etc.
Häst 1 (H1) var som ponny 1.
Häst 2 (H"2) var som ponny 2.
Ponny 1 var krubbitaren. Den och pony 2 levde ihop i 20 år utan att P2 nånsin ens gnagde på sin box.
Sen levde P2 och häst 1 ihop. Häst 1 hanterade stress med att gräva/skrapa och sparka i boxdörren. Efter 3 veckor hade P2 börjat sparka i dörren, och fortsatte med det vid stressituationer (fodring, utsläpp, boxvila) även efter att han separerats från H1.
H1 och H2 levde sen ihop i många år, H2 sparkade aldrig i väggen.
Däremot är jag helt övertygad om att om P1 och H2 hade levt ihop, och H2 utsatts för uttråkning OCH stress, t ex i form av lång boxvila, så hade H2 löpt STOR risk att utvecklas till krubbitare. Genom att i första läget av ren uttråkning börjat apa efter gnagbeteendet, och sen kommit på tricket. Helt enkelt för det var en väldigt oral häst. Gick omkring med grejer i munnen, kånkade vattenslangar, snodde mattes mössa etc. Och på boxvila var han hemsk, allt han kunde få tag i med sin lilla mun åkte in i boxen och lektes lyckligt med.
Så med 'rätt' (helt fel) förutsättningar, och någon att apa efter, tror jag han under en boxvila mkt väl kunnat ta efter ett krubbitarbeteende, och utveckla krubbitning som ett sätt att minska stressen, när han väl (av slump eller ej) kommit på hur man gör.
Så, helt enig med dig hur det utvecklas (stress, mår inte bra, magbesvär etc), men jag tror att VILKEN överslagshandling det blir (krubbitning, vävning, etc) beror mkt på individen.
