Motivation

[carrozitas]

För ett par månader sen var jag verkligen på toppen av min ridning, allt gick jätte bra och jag gjorde stora framsteg med mina hästar. Men så hade min nordsvensk en sko lös och det blev uppehåll på ca 1 vecka just för att hovslagaren inte hade mycket att göra. Men efter uppehållet så tappade jag gnistan helt för hästar och har inte ens ridit sen dess, jag har sån ångest för att hästarna bara står men jag vill inte heller påbörja något och sen att det blir slarvigt bara för att det "ska göras" om ni förstår? Finns det någon som har haft mina känslor? Och vad har ni gjort för att komma tillbaka till ridningen osv?

 

[Lipperta]

Det är helt ok att hästarna står, må inte dåligt för det. Är det en individ som verkligen behöver motion kanske du kan skaffa medryttare.
Små saker kan verkligen bara vara så tråkiga att man tappar gnistan hände mig också och slutate med att jag fick ta bort damen och ville inte se en häst på flera år.

Är det något annat i livet som gnager?

 

[carrozitas]

Det är helt ok att hästarna står, må inte dåligt för det. Är det en individ som verkligen behöver motion kanske du kan skaffa medryttare.
Små saker kan verkligen bara vara så tråkiga att man tappar gnistan hände mig också och slutate med att jag fick ta bort damen och ville inte se en häst på flera år.

Är det något annat i livet som gnager?

Är du tillbaka hos hästarna nu? Och isåfall hur kom du tillbaka?
Jo jag flyttade ifrån hästarna så jag har dom installade nu sen började jag skolan och kom faktiskt in i en depression under samma tid. Men jag mår bättre nu.

 

[Habina]

Jag fick en svacka i juni 2016 efter att ha gjort enorma framsteg under 2015. Inget kändes kul, hästen fick gå lite sporadiskt. Vilket hon trivs med.

Jag börjar först nu komma ur svackan, det har tagit tid att börja tycka det är roligt att rida, men ffa att analysera varför jag tappade motivationen.

 

[Seabaz]

När jag hade häst hade jag svackor till och från hela tiden! Vintertid red jag enbart på helgen när det var fint väder och ljust.

Motivationen kom alltid på våren igen. Jag brukade sitta och titta på hästklipp på tuben och få lite motivation att göra NÅNTING.

MEN! Ha inte dåligt samvete för hästarna så länge dom har utevistelse och med hästkompisar, får mat och vatten och rent i boxen/lösdriften. Hästarna klagar nog inte! Ev. kan du ha dåligt samvete att du bara sitter och betalar och betalar utan att utnyttja hästarna men att ha häst är ju mer en livsstil så jag hade inte sett det som någon 'förlust'.

Kanske du har någon kompis du kan rida tillsammans med? Det har hjälpt mig mycket. Eller en tränare du kan ta lektion för? Bara att komma igång igen. Jag brukade alltid boka in lektioner på våren, göra upp med en tränare att komma ut till mitt stall tex 5 veckor i rad

 

[Lipperta]

Är du tillbaka hos hästarna nu? Och isåfall hur kom du tillbaka?
Jo jag flyttade ifrån hästarna så jag har dom installade nu sen började jag skolan och kom faktiskt in i en depression under samma tid. Men jag mår bättre nu.

Jag kom tillbaka tack vare en kvinna jag fick kontakt med från min mor. Hon hade haft turridning i yngre dar men har kvar 5 isländshästar nu och hon behövde någon som kunde motionera hästarna samt rida med henne så hon kom tillbaka, hade haft olycka och fick väldig ångest.
Så vi hjälpe varandra tillbaka på samma gång. Hon fick stöd av mig då jag inte tyckte ridning var läskigt, och jag fick någon att ''ta hand om'' kunde inte bara tänka på mig själv. Dock tog det länge innan jag fann den riktiga glädjen jag hade med min egna dam.

Jag har också depression plus en massa andra fel Men hästar hjälper mig mycket.

Kanske kan en medryttare, typ som jag var, hjälpa dig att komma tillbaka. Det blir alltid mycket roligare när man inte är ensam.
Du kan ju förklara hur du känner lite och vill ha ridsällskap, eller om du bara vill ha avlastning etc. Det är ju extra tråkigt på vintern när det är mörkt jämt men ljuset är snart här.

Finns det något annat du vill göra med hästarna, du behöver ju inte rida. Trickträna? Klicker? Tömkör? Eller bara gå på promenader, jag älskade att promenera med damen. Efter mycket träning kunde jag slänga grimskaftet över halsen på henne eller stoppa ner i bakfickan och hon joggade efter, underbar känsla.

 

[Smulan75]

ofta! Det går i vågor, vissa veckor vill man bara sälja alla hästar och ligga på soffan, äta glass och titta på Tv och vissa veckor kan man rida hur många hästar som helst och det känns bara så kul Eftersom jag inte tävlar behöver jag inte "ta mig i kragen" när jag har mina neråtperioder, jag sköter det jag måste sköta. För mig brukar det gå över, har tyvärr ingen bra förklaring på vad det är. men det brukar alltid hjälpa att få prata med vänner och få klaga lite och tycka synd om sig själv. Eller försök att göra något lite extra kul för att få inspiration. för mig räckte det med lite snö - från att bokstavligen gått i leran och deppat så kände jag mig nästan återfödd när snön kom (vet att många hatar den och längtar efter vår - men jag älskar snön och har inte fått nog iår). Jag vet att snön snart kommer omvandlas till ännu mer lera om bara några dar - men en snögalopp barbacka sent igårkväll fick mig på så mycket bättre humör! och skapade mycket Ny energi!