morrningar

Laa

Trådstartare
en annan tråd fick mig att börja fundera vidare kring morrningar i olika situationer, det gavs en förklaring om att en morrning kan vara tecken på osäkerhet i situationen, ett "sluta, det är otäckt" tex.
att en morrning mycket väl kan betyda "rör mig och jag biter" förstår jag, men det finns ju andra varianter också, en del hundar "pratar" ju med morrningar, det morras när det leks osv. min tanke är då: när är det något som ska korrigeras? (självklart på ett, för hunden, lämpligt sätt)
lite olika situationer:
1 hunden korrigeras på något sätt för något den enl föraren inte skulle ha gjort, morrar.
2 hunden står vid matskålen, katten går förbi, hunden morrar
3 matskålen igen, föraren tar bort maten (eller försöker) och hunden morrar
4 hund har ben, morrar åt djur och människor som närmar sig
5 hundmöte med okänd hund, morr kommer (med eller utan ragg, blir det skillnad i tolkningen?)
6 hund försöker få annan hund att leka, morrningar förekommer
7 hund står på tomten, morrar åt förbipasserande
8 hund och förare sitter i någon park, morrningar åt förbipasserande, människor och hundar
osv osv
ge mig gärna tankar kring situationerna, hur ni tolkar det hela, vad era tankar kring morrningar är. orsaker till beteendet? ja, vad ni än kommer att tänka på!
och: finns det några bra lästips?
 
Sv: morrningar

För mej är morrandet en avståndsökande signal med ett enda budskap:

DU ÄR NU FÖR NÄRA MEJ!

Beroende på situation kan hunden sedan lösa "problemet" på två vis - 1. själv öka avståndet dvs fysiskt flytta på sej eller 2. se till att den/det som kommit för nära flyttar på sej.

(Det finns även ett alternativ 3 och det är när hunden "stänger ner" och ignorerar orsaken till morrningen. Detta sker dock oftast hos hundar som är rädda och inte har förmågan att "hantera" sin situation med flykt - som den skulle vilja ex. pga att den är kopplad)

/Swat
 
Sv: morrningar

för mig är morrandet en verbal signal som har (troligtvis)lika många nyanser som skallet,och förstärker situationen eller signalen.

Jag umgås ju tex med flathanar som morrar som tokar så fort de blir glada.
Det innebär att andr ahundar får lära sig att just det tonfallet betyder mycket glad uppspelt.

Min Hoppis morrar också i olika situationer,allt ifrån när han ska visa sin Absolut Finaste Leksak till att han int elitar på at folk inte ska begå övergrepp på honom,tillatt mena seriöst allvar o vara skitförbannad.

Jag har haft hundar som morrat när de tiggt eller velat gå ut.
Morrningen måste sättas i sammanhang av hur läpparna o tungan hålls,tonhöjd,sitaution etc.

Jag reagerar öht inte på morrning som aggressionsignal längre,för mig är det en signal som alla andra.
 
Sv: morrningar

Morrningar vid lek och dylikt ser jag inte som morrningar utan som morrande prat. Självklart är det inget jag korrigerar! Det vore orättvist mot hunden.

Hur jag reagerar vid "äkta" morrning är olika beroende på situation. Tumregel är att jag inte tolererar morrande riktat mot mig (eller annan människa) men som sagt det beror på situation och hur hunden är. Den som inte är helt borttappad ser ju alla de andra tusen saker som hunden säger i samband med morrandet.
 
Sv: morrningar

en annan tråd fick mig att börja fundera vidare kring morrningar i olika situationer, det gavs en förklaring om att en morrning kan vara tecken på osäkerhet i situationen, ett "sluta, det är otäckt" tex.
att en morrning mycket väl kan betyda "rör mig och jag biter" förstår jag, men det finns ju andra varianter också, en del hundar "pratar" ju med morrningar, det morras när det leks osv. min tanke är då: när är det något som ska korrigeras? (självklart på ett, för hunden, lämpligt sätt)
lite olika situationer:
1 hunden korrigeras på något sätt för något den enl föraren inte skulle ha gjort, morrar.
Här skulle jag funderat på om jag som förare inte varit tillräckligt tydlig. Alltså, VISSTE hunden helt säkert att den inte fick göra så? Om jag är säker på att den visste, så skulle jag nog tro att jag korrigerat överdrivet mycket enligt hunden. Kanske borde jag fundera hur mycket ledare min hund tycker att jag är egentligen.
2 hunden står vid matskålen, katten går förbi, hunden morrar
Skulle jag inte korrigera, kisse måste lära sig att hålla avståndet. Däremot kanske jag skulle försöka jobba med något som gör hunden mindre vaktig på sin mat, alternativt att jag ser till att han får äta helt ifred.
3 matskålen igen, föraren tar bort maten (eller försöker) och hunden morrar
Skulle inte korrigera, träna byteshandel och annat kanske. Tolkar det som brist på förtroende för föraren...
4 hund har ben, morrar åt djur och människor som närmar sig
Samma som med matskålen, går det inte att "jobba bort" så skulle jag bara ge ben där hunden får vara ifred.
5 hundmöte med okänd hund, morr kommer (med eller utan ragg, blir det skillnad i tolkningen?)
Skulle nog tolka det som osäkerhet, kanske ett lugnande "nej" och sedan jobba mer med hundmöten. Skvallring kanske?
6 hund försöker få annan hund att leka, morrningar förekommer
Bara lek ju, om det inte ser ut/låter som annat.
7 hund står på tomten, morrar åt förbipasserande
Med eller utan föraren? Om utan, då är den för osäker för att vara ensam ute, förstärker dessutom beteendet om det får fortsätta. Om med, lugnande "nej" och sedan jobba på att hunden inte ska känna att den behöver vakta
8 hund och förare sitter i någon park, morrningar åt förbipasserande, människor och hundar
Som ovan
osv osv
ge mig gärna tankar kring situationerna, hur ni tolkar det hela, vad era tankar kring morrningar är. orsaker till beteendet? ja, vad ni än kommer att tänka på!
och: finns det några bra lästips?

Mina tankar, är långt ifrån väldigt erfaren, men om man jämför med hästar (där jag har lite mer erfarenhet) så betyder ju ofta "hot"-beteenden att hästen är osäker och känner sig trängd. Sällan att man kan få bort detta med korrigeringar, där gäller det ju att få hästen trygg i situationen och visa att man som människa sett och respekterar signalen och kan hjälpa hästen att känna sig trygg igen.
 
Sv: morrningar

till alla: tack för era svar, ger mig ytterligare att fundera kring :) (är uppvuxen med en hund som enbart morrade när det var något som hotade honom, och trodde därför länge att morr är signal på att "aggressivt utfall kan komma om du fortsätter", sedan skaffade jag egen hund som morrar åt lite allt möjligt och ofta när hon blir glad, därför är jag intresserad av alla andras tankar och upplevelser :) )
 
Sv: morrningar

Vår lilla valping brukar morra när han tigger :love:

Först tittar han bedjande "maaaaattteeee... kom och lek.." sen när jag inte gör det (jobbar) så börjar han morra, tror han har närmare 10 varianter av morr som utvecklas mot ett klagande yl-morr :love::rofl:
Han låter SÅ söt!
Om jag ändå inte kommer så går han och lägger sig.

De kan verkligen morra i väldigt många icke-aggressiva situationer, verkar vara vissa raser som är mer morr-pratiga än andra, har för mig att rottis är en sån morr-pratare.(hade vart kul att veta när en bekantings AS-stora rottis alltid gick runt och morrade och gruffade när man kom på besök :crazy: )
 
Sv: morrningar

Egentligen skulle jag kunna göra det riktigt enkelt för mig och säga att jag håller med Swat helt. Men jag tänkte att jag kan ju ändå kommentera de olika situationerna, alltså utifrån hur jag ser det och hur jag hanterar det:

1 hunden korrigeras på något sätt för något den enl föraren inte skulle ha gjort, morrar.
Jag undviker korrigeringar, men ska jag nu se rent generellt på en sådan grej så morrar ju hunden för att den tycker att situationen är obehaglig, troligtvis har man gått på hunden för hårt eller så förstår hunden helt enkelt inte varför den blev korrigerad.

2 hunden står vid matskålen, katten går förbi, hunden morrar
Händer därhemma ibland - med fyra hundar och två katter så händer det lätt att någon kommer lite för nära någon annans matskål. Katterna har lärt sig (ibland den hårda vägen... ) att låta hundarnas mat vara ifred. Det händer dock inte ofta, hade det gjort det hade jag försökt lösa det så att hunden ifråga inte skulle känna sig så hotad utan kunde äta sin mat i lugn och ro.

3 matskålen igen, föraren tar bort maten (eller försöker) och hunden morrar
Är iofs inget problem hos oss, hundarna vaktar inte sin mat mot oss människor; de vet att vi inte utgör något hot, snarare är det så att de kan vänta sig att vi kanske kan lägga i något extra gott i skålen. Men OM det hade hänt så handlar det ju om att hunden har en resurs som den försvarar, något som i hundens värld är helt okej, och då får man jobba med det på annat sätt, öka tryggheten, jobba med byteshandel eller liknande.

4 hund har ben, morrar åt djur och människor som närmar sig
Händer lite då och då, eftersom hundarna får märgben oftast ett par gånger i veckan och när benen är alldeles färska så vaktas det en del inbördes mellan hundarna. Dock inget större utan mest nån blick eller en liten morrning, som respekteras av den andra hunden - hundarna är ju oftast betydligt duktigare än vi människor i att tolka sitt eget språk... Mot oss människor vaktas det inte, men jag har tidigare haft hund som morrade bara man gick i närheten när han hade ben. Han litade helt enkelt inte på att han fick ha benet ifred, vet inte varför (omplaceringshund) men vi ignorerade det, gav honom ibland lite extra godis när vi passerade, samt tog aldrig benet ifrån honom utan kallade antingen in hunden bort från benet innan vi tog det, eller bad hunden apportera benet - då lämnade han snällt ifrån sig det. Hela grejen handlar ju om resursförsvar och osäkerhet på att få ha "bytet" ifred.

5 hundmöte med okänd hund, morr kommer (med eller utan ragg, blir det skillnad i tolkningen?)
Hunden morrar ju pga. otrygghet i situationen, man får jobba med att göra hundmöten mer trygga och positiva, kanske öka avståndet till andra hundar om det går. Skvallerträning kan vara bra i en sån här situation.

6 hund försöker få annan hund att leka, morrningar förekommer
Två av våra fyra hundar låter en hel del vid lekinviter och även under lek. De andra två har aldrig haft några problem med att tolka de här morrningarna på rätt sätt - återigen är hundarna duktigare än vi människor på att läsa sitt eget språk.

7 hund står på tomten, morrar åt förbipasserande
Se till att hunden slipper hamna i en situation som den helt klart inte behärskar. Eller, om det inte blir mer av det (dvs. inte går över i våldsamma utfall längs staketet eller så) - strunta helt i det. Min ena "unghund" morrar och småvoffar ofta när han ser folk nere hos grannen (vi bor på en höjd och ser rakt ner på grannens gårdsplan). Finns ju en del vakt i rasen och han tycker nog att de där "typerna" inte borde röra sig så nära, säkert ett litet inslag av osäkerhet men vi har inte brytt oss om att göra något åt det, ber honom lägga sig ner istället för att stå och glo i fönstret. Skulle förmodligen vara enkelt att klicka in ett skvallerbeteende istället, men det har helt enkelt inte känts nödvändigt. På sommaren när vi är utomhus är han mindre brydd över det eftersom grannen (av naturliga skäl) är ute oftare och det blir en mer "normal" händelse i hundens ögon. Hunden ifråga är generellt bra på att höras när han har åsikter. :D

8 hund och förare sitter i någon park, morrningar åt förbipasserande, människor och hundar
Samma sak här, åter igen... hunden är inte trygg i situationen. Huruvida man behöver göra något åt det beror ju många faktorer - är hunden väldigt påverkad, händer det ofta att man måste sitta i en park eller är det bara någon enstaka gång; i så fall kanske man kan strunta i att göra något åt det. Vissa hundar är osäkra på andra hundar, man får bedöma från fall till fall om det finns någon anledning att försöka jobba med det eller om problemet är så litet att det inte spelar någon större roll.
 
Sv: morrningar

Jag tror man ska vara väldigt försiktig med att försöka korrigera bort hundens språk, dess sätt att kommunicera med oss. Rätt som det är har man en hund som inte "talar om" nåt för en utan går direkt på bett...!
Förutom att det är vanligt hyffs att lyssna när nån talar till en! ;) På sitt språk.
Bara en tanke, inte riktat till dig! :)

Hoppsan, ser att jag missade Åsa:s och Swats svar här ovan!
 
Sv: morrningar

1 hunden korrigeras på något sätt för något den enl föraren inte skulle ha gjort, morrar.
Jag undviker korrigeringar, men ska jag nu se rent generellt på en sådan grej så morrar ju hunden för att den tycker att situationen är obehaglig, troligtvis har man gått på hunden för hårt eller så förstår hunden helt enkelt inte varför den blev korrigerad.

Fast meningen med att korrigera sina hundar fysiskt är väl att det ska vara obehagligt? Eller har jag fattat hela poängen jättefel? :D

Exempelvis när Bråka tänkte äta upp en av mina katter i farten. Då kastade jag mig likt Ravelli och fick tag i hennes skinn. Klart som fan hon morrade, det gjorde ont och hon var helt inne i jakten. Meningen med min korrigering var ju faktiskt att ge henne ett obehag.

Mina hundar får morra åt mig. Jag har liksom lagt av med diktatorstilen. Dom får gärna tycka att jag är jobbig som ibland lägger mig i deras saker. Sålänge dom inte sitter i mig med tänderna skiter jag i vilket.

Däremot inte sagt att mina hundar styr här hemma. Focus kan vakta ben, mat, rum, säng om han får för sig detta. Istället för att flyga in i en onödig konflikt (genom att handgripligen ta i honom) så säger man istället; "Ut", "Loss", "Gå ner". Förr i tiden kunde han även då morra och bli riktigt otäck. Idag har jag fått lära mig att vissa hundar måste man kompromissa med. Min stora svarta är en sådan hund. Han har mycket åsikter och måste bara få tycka. Vilket han nu för tiden faktiskt får.
 
Sv: morrningar

Fast meningen med att korrigera sina hundar fysiskt är väl att det ska vara obehagligt? Eller har jag fattat hela poängen jättefel? :D

Exempelvis när Bråka tänkte äta upp en av mina katter i farten. Då kastade jag mig likt Ravelli och fick tag i hennes skinn. Klart som fan hon morrade, det gjorde ont och hon var helt inne i jakten. Meningen med min korrigering var ju faktiskt att ge henne ett obehag.

Mina hundar får morra åt mig. Jag har liksom lagt av med diktatorstilen. Dom får gärna tycka att jag är jobbig som ibland lägger mig i deras saker. Sålänge dom inte sitter i mig med tänderna skiter jag i vilket.

Däremot inte sagt att mina hundar styr här hemma. Focus kan vakta ben, mat, rum, säng om han får för sig detta. Istället för att flyga in i en onödig konflikt (genom att handgripligen ta i honom) så säger man istället; "Ut", "Loss", "Gå ner". Förr i tiden kunde han även då morra och bli riktigt otäck. Idag har jag fått lära mig att vissa hundar måste man kompromissa med. Min stora svarta är en sådan hund. Han har mycket åsikter och måste bara få tycka. Vilket han nu för tiden faktiskt får.

Nej, du har ju förstås helt rätt i att meningen med en korrigering är att det ska vara ett obehag, som ska få hunden att sluta med beteendet (vad det nu än gäller). Sen har jag iofs valt att gå andra vägar, men det är ju mitt val. :)

Men många gånger så korrigerar folk fel, kanske inte alltid är så att det blir för hårt, men det blir vid fel tillfälle, att man är för sent ute är en klassiker, och gör man det lite för ofta så finns ju risken att få en hund som blir osäker vid korrigeringar eftersom den inte riktigt fattar vad man menar.

Det beror ju jättemycket på individen - ja... båda individerna faktiskt, dvs. både människa och hund. Hur man som människa korrigerar, hur hunden är mentalt etc. etc. Finns hur många parametrar som helst.

Att Bråka morrade i det läget var förmodligen inte så mycket pga. osäkerhet utan mer för att hon dels var uppe i varv pga. jakten och dels pga att att det förmodligen som sagt gjorde ont. ;)

Alla morrningar är ju inte osäkerhet - i det läget sa hon väl mest "Men för f-n matte, sluta kasta dig över mig när jag är mitt uppe i min viktiga kattjakt!" typ... :D

Men en avståndsökande signal var det ju helt klart - den sa ju tydligt "släpp mig, matte!". ;)

Mina hundar styr definitivt inte här hemma, även om vi inte använder korrigeringar. Och som du säger, man måste inte ta en onödig konflikt genom att fysiskt ta tag i en hund som egentligen inte fixar att man gör så... det finns många andra sätt att lösa situationer som uppstår.

Sen får man naturligtvis inte underskatta värdet hos "brandkårsutryckningar" - dvs. akuta ingripanden när något håller på att gå åt skogen... att kasta sig över en hund som tänker äta upp en katt är ju ett typiskt sådant tillfälle. Då handlar det många gånger inte om korrigering utan bara om att stoppa det som håller på att ske. Oavsett vilken metod man jobbar med så kan man råka ut för sådana här akuta situationer, det svåra är väl att se till att de bara händer en gång och aldrig igen. :grin:
 
Sv: morrningar

Vår hund pratar nästan jämt på ett sätt eller annat. Vi har fått lära oss att hans varnings-morr är ooootroligt likt han mys-prat. T.ex. så får han inte ligga i soffan, men om man kallar på honom och säger att det är okej - då avnjuts det med andakt. Då kan det komma ett morr som utomstående nog skulle bli rädda för, men vi vet att han bara myser. Så det är inte ett morr. Men det låter så.

Han pratar, ylar, skäller, snarkar, morrar... Har nog sagt ifrån om man morrat mot oss, samt mot andra hundar. Men det sker så ytterst sällan. Han är snarare lekfull och kan låta som en hel orkester, men vi börjar lära oss! I början fick vi korrigera massor, även handgripligen många gånger, men det har avtagit med tiden och jag kan inte minnas när han senast morrade "på fel sätt".
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla... 2 3
Svar
42
· Visningar
6 338
Senast: fixi
·
Övr. Hund Hej! Återvänder till buke efter ganska många års uppehåll då jag minns att det fanns många kloka människor här. Vår münsterländertik...
Svar
0
· Visningar
368
Senast: Annique
·
Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är... 2
Svar
20
· Visningar
2 519
Senast: Otherside
·
Övr. Hund Jag har en labbe tik som är ett år. Som valp var hon ganska tuff men när det kom till människor så tyckte hon det var läskigt. Inte så...
Svar
6
· Visningar
1 545
Senast: Trassel12
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp