Jag har en minigris som bor inne i huset med mig, en sheltie och två katter. Dock arbetar jag hemma på gården och hon hänger med ut till stallet och träffar andra grisar (linderöds) och bökar ute. Hon har även en rasthage där hon kan vara och böka/beta. Vi går även promenader och övar trick dagligen. Att ha gris kräver en hel del, och eftersom jag lever ensam och inte har barn kan jag lägga en massa tid på min lilla Agnes. Jag skulle inte rekommendera en minigris som sällskapsdjur i första taget, de är små och söta i början men kan väga upp till 80kg (och fortfarande räknas som mini) som vuxna; de har starka åsikter, kräver massvis med aktivering för att må bra och går INTE att jämföra med att ha hund som en del tror. De är smarta och lever länge, så det är ett stort ansvar!
Om man som jag älskar grisar i alla former och storlekar och vet vad man ger sig in på, då är en minigris det underbaraste som finns ♡